Biskopshagen återfår sin forna glans

För tre år sedan startade länsstyrelsen ett arbete för att återställa naturreservatet så som det såg ut när det bildades 1971. Då avsattes reservatet för att bevara ljungheden i det öppna kustlandskapet, sedan dess har det växt igen alltmer av enbuskar.

Under lång tid var den enda skötseln av reservatet bete av får och nötkreatur. Det som en gång var ”enstaka enbuskar” spred ut sig och täckte stora delar av ljungheden. En ljunghed är som artrikast där solen når ner till markskiktet. Genom restaureringen återskapas miljöer som gynnar och stärker den biologiska mångfalden som är beroende av öppna och välhävdade hedar.

- För ljungheden och hällmarkerna så har i princip alla enbuskar redan röjts bort. Buskarna får ligga och torka över sommaren och brinner därför bra när vi väl tänder dem under höst/vinter. Till våren kommer sedan arbetet med att bränna den gamla ljungen, för att föryngra den och skapa förutsättningar för nya unga plantor att gro, säger Mikael Larsson, reservatsförvaltare, Länsstyrelsen i Hallands naturvårdsenhet. 

Ängarna bränns för att få bort gammalt fjolårsgräs och förna (döda växt- och djurrester som ännu inte brutits ner). Hettan aktiverar även en del örters fröbankar.

Artfattiga betesmarker blir artrika ängar

På markerna där kor betat har betestrycket varit så högt att blommorna inte fått chans att blomma ut och sätta frö. Resultatet blev en artfattig miljö med olika gräsarter som enda växtlighet.

- På de centrala betesmarkerna med gräs runt gårdarna i reservatet kommer vi att cirkulera med olika hävdmetoder för att optimera blomningen av olika örter som gynnar de pollinerande insekterna. Gräsmarkerna är indelade i fem olika hagar. Dessa kommer olika år att betas, slåttras och brännas. Allt efter vilken metod som anses vara bäst det året för att gynna blomningen, säger Mikael.   

Ängarna slåttrades i september när örterna blommat färdigt.

VIP-område för vildbin

2014 inventerades området runt Ringhals på initiativ av Vattenfall. Då påträffades ett förvånansvärt stort antal rödlistade arter. Fynden av bland annat ett stort antal hotade arter av vildbin gjorde att Naturvårdsverket utsåg Väröhalvön till ett kärnområde, ett så kallat VIP-område, för pollinerande insekter. Särskilda medel avsattes för skötselåtgärder. I Halland finns bara ett VIP-område till, runt Veinge i Laholm.

- Sommaren 2021 såg vi att ett av de rödlistade vildbina, guldsandbi, börjat öka. Guldsandbiet har ängsvädd som värdart och i augusti lyste ängarna blåa av vädden. Det ska bli otroligt spännande att följa upp utvecklingen genom inventeringar de kommande åren. Nya arter verkar redan ha vandrat in, till exempel den rödlistade krypvideglasvingen, en fjärilsart. Den återfanns i somras och var det första fyndet så här långt norrut i länet, säger Mikael.  

Krypvideglasvingen är en rödlistad fjärilsart och ny invånare i reservatet.

Guldsandbiet är ett rödlistat vildbi som man nu ser fler av i Biskopshagen tack vare den nya skötselplanen.

 

Ökad tillgänglighet för allmänheten

I reservatet kommer länsstyrelsen att anlägga markerade kulturleder som tar besökaren förbi de olika historiska lämningar som finns kvar. Olas röse, det stora stenröset från bronsålder högst upp i reservatet, känner många till. Spåren från laga skifte i mitten på 1800-talet är inte lika iögonfallande och kommer att förses med informationstavlor längs leden.

- Backstugor och bandparcellerna på betesmarkerna, båtlänningar och tomtningar från gamla fiskebodar vid den lilla hamnen som låg längst ut på udden, är inte någonting man ser förrän någon pekar ut dem för en. Arbetet ligger något år fram i tiden och avslutar restaureringen av reservatet som då förhoppningsvis återfått en hel del av sin forna glans, säger Mikael.

Biskopshagens naturreservat

När kärnkraften kom till byn blev många oroliga för att den natur som fanns ute på Ringhals udde skulle förstöras. Krafter samlades för att rädda kvar ett stycke av den natur som fanns här då. Länsstyrelsen avsatte området som naturreservat 1971, beslutet vann laga kraft genom regeringsbeslut 1979.

I den skötselplan som upprättades 1982 för reservatet står det att:
Reservatet skall vårdas så att dess naturmiljö och landskapsbild bibehålles. Det innebär ett öppet ljunghedslandskap med insprängda ängsmarker. Det är av avgörande betydelse att betesdriften även fortsättningsvis upprätthålls. De öppna hällmarkerna och ljungheden skall hållas öppna med inslag av enstaka enbuskar. För att i framtiden bevara och förstärka den öppna landskapsbilden bör fårbete ske även fortsättningsvis, dock med ett betydligt hårdare betestryck. Förekommande gran tas bort helt, medan enstaka tallar bör sparas.

Foto och information: Mikael Larsson, Länsstyrelsen i Hallands län

Ringhals startsida

Se även

Ringhals 3 och 4 redo för ny driftsäsong

Förra veckan avslutades den årliga avställningen för bränslepåfyllning och underhåll på Ringhals 3 och 4. Kärnkraftverken är nu trimmade...

[Missing text '/newslistpagetemplate/NewsItemPage' for 'Swedish']

Ringhals vd kommenterar regeringsbeslut

Regeringen beslöt på torsdagen att bryta upp SKB:s samlade slutförvarsansökan och ge klartecken för mellanlagret i Oskarshamn (Clab) att ta emot mer använt k&a...

[Missing text '/newslistpagetemplate/NewsItemPage' for 'Swedish']

Årlig service på Ringhals 4

Sista veckan i juli ställs Ringhals 4 av för bränslebyte och årlig service. Programmet är fulltecknat under de nära sju veckorna som avställningen pågår.

[Missing text '/newslistpagetemplate/NewsItemPage' for 'Swedish']