Forsmarks produktionshistorik
Under 2022 producerade Forsmarks kärnkraftverk 25,5 terawattimmar, TWh till det svenska elnätet. Forsmark 1 producerade 7,2 TWh, Forsmark 2 9,0 TWh och Forsmark 3 9,3 TWh.
Sveriges elproduktion 2022 var cirka 170 TWh, varav kärnkraften stod för 29,5 procent eller 50 TWh.
Energitillgängligheten under den så kallade höglastperioden, som infaller från den 16 november till 15 mars, var under 2021-2022 99,7 procent (siffrorna för 2022-2023 publiceras efter den 15 mars). Under denna period är elbehovet som störst i Sverige. Energitillgänglighet är ett mått på reaktorernas faktiska elproduktion jämfört med deras teoretiska maxkapacitet, om 100 procent. Se utförligare beskrivning nedan.
2022 producerade Forsmarks tre reaktorer 25,5 terawattimmar (TWh), vilket är produktionsrekord.
Elproduktionen vid Forsmark varierar något år från år. Faktorer som påverkar produktionsresultatet är exempelvis revisionslängder, oplanerade produktionsstopp och behov av nedreglering av kraftbalansskäl. Elproduktionen har de senaste åren legat på ungefär 24–25 terawattimmar per år. 1 terawattimme är en miljard kilowattimmar, vilket motsvarar hushållsel till 200 000 hem under ett år.
Hög energitillgänglighet
Energitillgänglighet är ett mått som beskriver hur mycket energi som kärnkraftverket faktiskt producerade i förhållande till den mängd energi som maximalt hade kunnat produceras. En hög tillgänglighet är ett mått på att produktionsstörningar minimerats och planerade avställningar optimerats. De svenska kärnkraftverken stängs varje år för bränslebyte och kan därför teoretiskt som mest uppnå 96 procents tillgänglighet, räknat på två veckors avställning för bränslebyte. Forsmark har relativt sett haft en bra tillgänglighet sedan den första reaktorn togs i drift 1980.
Forsmarks produktion i TWh
I tabellen hittar du Forsmarks produktion i siffror.
| År | Forsmark 1 | Forsmark 2 | Forsmark 3 | Totalt |
| 2022 | 7.2 | 9,0 | 9,3 | 25,5 |
| 2021 | 7,9 | 8,6 | 9,0 | 25,5 |
| 2020 | 6,4 | 7,5 | 8,8 | 22,7 |
| 2019 | 7,4 | 8,4 | 9,4 | 25,3 |
| 2018 | 8,1 | 8,5 | 8,3 | 24,9 |
| 2017 | 7,6 | 8,1 | 8,8 | 24,5 |
| 2016 | 8,2 | 7,4 | 8,4 | 24 |
| 2015 | 6,5 | 8,9 | 5,7 | 21,1 |
| 2014 | 8,1 | 8,8 | 8,4 | 25,3 |
| 2013 | 7,5 | 8,7 | 9 | 25,2 |
| 2012 | 7,6 | 7,5 | 9,5 | 24,6 |
| 2011 | 6,8 | 8,1 | 8,7 | 23,6 |
| 2010 | 8,0 | 3,3 | 8,3 | 19,6 |
| 2009 | 7,5 | 5,5 | 8,8 | 21,9 |
| 2008 | 7,0 | 6,9 | 7,1 | 21,0 |
| 2007 | 6,9 | 7,5 | 9,0 | 23,4 |
| 2006 | 6,7 | 6,0 | 9,6 | 22,3 |
| 2005 | 7,3 | 7,8 | 9,9 | 25,0 |
| 2004 | 8,0 | 8,0 | 9,0 | 25,0 |
| 2003 | 7,5 | 7,3 | 9,1 | 23,9 |
| 2002 | 7,1 | 6,8 | 9,1 | 23,0 |
| 2001 | 7,3 | 7,4 | 8,2 | 22,9 |
| 2000 | 5,7 | 5,4 | 7,9 | 19,0 |
| 1999 | 7,6 | 7,3 | 8,8 | 23,7 |
| 1998 | 7,3 | 7,2 | 8,9 | 23,4 |
| 1997 | 5,4 | 7,3 | 9,0 | 21,7 |
Forsmarks historia
Som Sveriges yngsta kärnkraftverk togs den första reaktorn, Forsmark 1, i kommersiell drift i december 1980.
