30 år sedan Tjernobyl upptäcktes i Forsmark

Måndagen den 28 april 1986 blev inte riktigt som Claes-Göran Runermark, dåvarande driftchef på Forsmark 2, hade tänkt sig.

Dagen hade börjat fullt normalt på Forsmarks kärnkraftverk. Under den föregående helgen hade det regnat över delar av Sverige och blåst sydostliga vindar. Vad ingen då visste var att reaktor 4 vid kärnkraftverket Tjernobyl i dåvarande Sovjetunionen hade exploderat två dagar tidigare och skjutit upp delar av reaktorhärden högt upp i atmosfären.

Regnet och vindarna förde med sig radioaktivt nedfall över delar av Sverige.

Strålning på området

Vid halv åtta-tiden på måndagsmorgonen nåddes Claes-Göran Runermark av information att en slutmonitoreringsram vid ingången till Forsmark 3 hade gett utslag för radioaktivitet på en anställds skor.

Strålskyddspersonal kunde ganska snabbt konstatera att strålningen inte kom inifrån anläggningen.

– Vi satt i ett produktionsmöte med bland andra kraftverkschefen när han fick ett samtal om att strålskyddarna hade konstaterat strålning på området. Vårt möte bröts och vi fick alla i uppgift att säkerställa att strålningen inte kom någon annanstans ifrån inne på Forsmark.

Kontaminerade skor

När strålkällan på förmiddagen ännu inte var lokaliserad beslöt kraftverkschefen Karl-Erik Sandstedt att höja beredskapen vilket innebar att alla, cirka 800 personer, med undantag för driftpersonal och personal i haveri- och beredskapsorganisationerna, skulle lämna Forsmark och bege sig till en uppsamlingsplats en mil bort.

– Där söktes alla av vilket ledde till att vissa fick lämna kvar sina kontaminerade skor och åka därifrån i skoskydd i plast, säger Claes-Göran Runermark och ler åt minnet.

Hur upplevde du stämningen på Forsmark?
– Som jag minns det var den väldigt lugn eftersom alla vid det laget visste att strålningen inte kom inifrån Forsmark. Många tyckte att det var fånigt att behöva åka hem.

Sovjetisk olycka

Vid lunchtid visade en analys av de radioaktiva ämnena att de kom från ett kärnkraftverk och inte från något kärnvapen. Genom att analysera väderdata baklänges kunde man konstatera att strålningen hade letat sig till Sverige med vindar från öster.

– Då förstod vi att det måste ha hänt något under helgen i Sovjet.

På måndagseftermiddagen återgick Forsmark till normalläge och på kvällen bekräftade Sovjetunionen att en allvarlig kärnkraftsolycka hade inträffat i Tjernobyl den 26 april.

Forsmark.

Förödande experiment

Det var under natten till den 26 april som Tjernobyls ingenjörer inledde ett experiment i reaktor fyra. Syftet var att undersöka om kylsystemet kunde drivas enbart med kraft från reaktorn om den externa kraftförsörjningen skulle fallera. För att utföra testet sattes ett antal säkerhetssystem ur funktion.

Strax innan klockan blev halv två på natten steg effekten plötsligt till uppemot hundra gånger den normala. Försök gjordes att nödstoppa reaktorn, men reaktorn exploderade. Eftersom det saknades reaktorinneslutning sprängdes taket på byggnaden och delar av reaktorhärden sköts upp i atmosfären och spreds över stora delar av Europa och norra halvklotet.

"Skarp övning"

Hur var det att arbeta på Forsmark när ni upptäckte den förhöjda strålningen?
– Det är klart att det var speciellt. Min fru ringde när hon hade hört på radio att något hade hänt. I efterhand kan man väl säga att det blev som en form av skarp övning, men inte en sån som jag fick uppleva flera gånger i motsats till vanliga övningar som vi har här.

Hur var tiden efter Tjernobyl på Forsmark?
– Vi fick ha skärpta rutiner ett tag för att få komma in och jobba i stationen. Vi fick till exempel inte gå in med egna skor och kläder. Men jag skulle nog inte säga att Tjernobyl ledde till några omedelbara förändringar här.

WANO

Den stora lärdomen för den internationella kärnkraftsindustrin från Tjernobyl handlar om säkerhetskultur, och säkerhetstänkande. WANO (World Association of Nuclear Operators) bildades som en konsekvens efter Tjernobyl

I Sverige beslutade riksdagen året efter Tjernobyl om det så kallade ”tankeförbudet om kärnkraft”, en lag som förbjöd all förberedelse för att bygga nya kärnkraftverk i Sverige. Lagen upphävdes först 2010.

Jordbruket drabbades

I Sverige ledde inte Tjernobylolyckan till drastiska åtgärder som inomhusvistelse, utrymning eller intagande av jodtabletter. Däremot införde myndigheterna gränsvärden för cesium i livsmedel, och informerade om strålningsrisker.

I de områden i Sverige som fick mest nedfall drabbades jordbruket de första åren. Framför allt gällde det förekomsten av radioaktivt jod och cesium i komjölk månaderna efter olyckan.

Katastrof för rennäringen

Under 1986 kasserades 78 procent av det svenska renköttet, vilket var en katastrof för rennäringen. Året därpå infördes ett högre gränsvärde som förbättrade renägarnas situation.

– Jag kommer ihåg att det diskuterades väldigt mycket om älg- och renkött, svamp och persilja. Om man kunde äta det, och i såna fall hur mycket, säger Claes-Göran Runermark.

– För min egen del så tog jag med mig en mätare hem och kontrollerade barnens sandlåda vilket ledde till att de inte fick leka där på ett par dagar. Jag mätte även på gatan där hemma när vintergruset sopades upp. Det skulle tydligen användas som utfyllnadsmassa men min mätare sprakade rejält så jag fick säga till att det inte var lämpligt att använda det.

Video: Claes-Göran Runermark om vad som hände på Forsmark (på engelska)

Fakta om Tjernobyl

Tjernobylolyckan ledde till att större radioaktiva utsläpp pågick i tio dagar och kontaminerade mer än 200 000 km² i Europa. 

Cirka 30 personer dog av akuta strålskador i direkt anslutning till olyckan. Ungefär 1 000 anställda utsattes för mycket höga stråldoser under de första dygnen efter olyckan.

Drygt 7 000 personer, främst barn och tonåringar vid tidpunkten för olyckan, har drabbats av sköldkörtelcancer på grund av strålningen.

Uppskattningar visar att upp emot 4 000 människor kan dö till följd av strålning efter Tjernobyl.

Myndigheter evakuerade totalt 350 000 personer efter olyckan.

I november 1986 inneslöts den havererade reaktorn i ett skal bestående av stål och betong, den så kallade sarkofagen.  Eftersom sarkofagen inte är tät kommer en ny överbyggnad att komma på plats under 2016.

Tjernobyls fyra reaktorer var av modellen RBMK, vattenkylda och grafitmodererade. Konstruktionen byggde på de allra tidigaste reaktorerna som använde för att framställa vapenplutonium.

RBMK-reaktorerna kunde lätt ställas om från civila kraftverk till att producera vapenmaterial. De saknade den skyddande inneslutning runt kärnan som nästan alla andra civila reaktorer har. Det skulle gjort dem säkrare, men mer besvärliga att använda för militära uppgifter.

I dag är fortfarande en zon på tre mil runt Tjernobyl stängd för boende och jordbruk. I dag arrangeras turistresor till Tjernobyl och den evakuerade staden Pripjat.

Den sista av Tjernobyls fyra reaktorer togs ur drift 2000.