Plast – en utmaning för det fossilfria samhället

En miljon plastflaskor säljs per minut, 500 miljarder plastpåsar används i världen varje år och plast utgör tio procent av allt avfall vi producerar. Dessa och många andra fakta från FN är bakgrunden till Världsmiljödagen 2018 som fokuserar på plast.

Varje år används 17 miljoner fat olja för att tillverka plastflaskor för dricksvatten.

– Plast är en petroleumprodukt som släpper ut koldioxid i atmosfären när den bränns i avfallsförbränningsanläggningar och kan bli liggande i upp till 500 år om den lämnas ute i naturen. Då vi är ett energiföretag med en tydlig målsättning att hjälpa samhället att frigöra sig från fossila bränslen inom en generation blir plasten en viktig fråga även för oss – internt på våra kontor och produktionsanläggningar, vid driften av våra avfallsförbränningsanläggningar och i vårt samarbete med leverantörer och lokala myndigheter, förklarar Vattenfalls miljöchef Helle Herk-Hansen.

Helle Herk-Hansen, Vattenfalls miljöchef.

Vattenfall antar utmaningen

– Vi kan inte bara ta bort all plast i vår verksamhet över en natt, men stegvis kan vi göra insatser för att minska mängderna. Vi kan byta ut plasten mot bättre alternativ och se till att vi återvinner så mycket som möjligt av de plastprodukter som är oundvikliga. Det här arbetet har vi redan påbörjat, och vi kommer att fortsätta söka efter bra lösningar genom hållbara tillämpningar, förklarar Helle Herk-Hansen.

Ett exempel på en sådan lösning är Vattenfalls nederländska företag Nuon där avdelningen Real Estate & Facility Management förra året tecknade ett avtal med en ny leverantör för cateringtjänster vid de nederländska kontoren. Ett villkor för detta avtal som gäller företagsrestaurangerna var att undvika stora mängder förpackningsmaterial genom att inte längre förpacka allting i plast.

På samma kontor har de gamla plastbelagda muggarna för kaffe/te/vatten ersatts av muggar som är helt i papper och kan återvinnas till hundra procent. Utöver att plastbeläggningen har försvunnit kan de nya muggarna hanteras via pappersåtervinningen i stället för att slängas tillsammans med det vanliga avfallet, vilket reducerar avfallsmängden ordentligt. Real Estate & Facility Management utvärderar just nu lösningar för den framtida mugganvändningen vid alla Vattenfall-anläggningar.

– I Tyskland hanteras plastfraktionerna separat och återvinns vid alla våra anläggningar, och på svenska huvudkontoret i Stockholm finns till exempel ett separationsprogram för plast. I alla länder samarbetar vi med vår fastighetsförvaltare ISS och andra leverantörer för att minska den mängd plast som används hos oss och vi undersöker dessutom hur vi kan öka återvinningen genom en dialog med de kommuner där vi finns, förklarar Herk-Hansen.

5 000 färre engångsflaskor i plast – och det fortsätter minska

Vattenfalls vindkraftverksamhet har också vidtagit åtgärder. Under 2017 bytte nederländska NoordzeeWind-teamet ut sina plastvattenflaskor mot flergångsflaskor som kommer att eliminera behovet av mer än 5 000 engångsflaskor i plast per år. Denna idé sprids nu till vindkraftsorganisationen i andra länder. Till exempel delade man i mars ut flergångsflaskor vid Vattenfalls Ramsgate-anläggning i Storbritannien och antalet engångsflaskor för vatten har den senaste tremånadersperioden minskat med 1 200 jämfört med samma period 2017.

Minska plasten i avfallsflödet – fokus Uppsala

I Uppsala, där Vattenfall har en avfallsförbränningsanläggning, samarbetar företaget med kommunen för att minska mängden plast i avfallet. Plastavfallet som går till energiåtervinning i fjärrvärmeverket leder idag till att ungefär 120 000 ton koldioxid släpps ut per år.

Uppsala klimatprotokoll är ett kommunalt initiativ som innebär att privata företag, länsstyrelsen, Region Uppsala och Vattenfall och många fler samarbetar för att staden ska kunna nå sina ambitiösa klimatmål: att bli klimatneutrala 2030 och klimatpositiva 2050 vilket innebär en minskning av utsläppen med över 100 procent jämfört med 1990.

– Detta är ett sätt att bedriva affärsutveckling och vi är indelade i flera arbetsgrupper med olika inriktningar, som energieffektivitet, transporter och plast. Samarbete och olika synsätt på hur en så här komplicerad fråga kan lösas är viktigt för att vi ska kunna identifiera de rätta åtgärderna, säger Anders Pettersson som är med i plastgruppen och arbetar med bränsleinköp och hantering av specialavfall vid Vattenfall Värme Uppsala.

Som en del av Uppsala klimatprotokoll deltar Vattenfall i projektet Klimateffektiv plastupphandling. Projektet fokuserar på att förändra upphandlingskriterierna för att påverka leverantörerna att utöka sitt utbud av återvunnen och förnybar plast.

Här står riskavfallsbehållarna i plast på bandet i väntan på att brännas i Vattenfalls avfallsförbränningsanläggning i Uppsala.

Biobaserade behållare för farligt avfall

Vattenfall Värme Uppsala destruerar och återvinner energi från tonvis av farligt avfall från hälso- och sjukvård, tandläkare, veterinärer och skönhetskliniker varje år. Uppskattningsvis 80 till 90 procent av vikten utgörs av plast, framför allt handlar det om engångsutrustning men också själva behållaren för farligt avfall som inte får återanvändas. Ungefär 200 ton plastbehållare brändes 2017, vilket motsvarar ungefär 640 ton lokala koldioxidutsläpp.

Anders Pettersson har tagit initiativet till att byta ut plastbehållarna för farligt avfall mot en biobaserad variant. Det är en svensk uppfinning under utveckling som består av en biokompositmassa och som kommer att uppfylla alla tekniska krav för transport av farligt avfall. Biobehållaren minskar koldioxidutsläppen med 80 procent jämfört med den nuvarande typen i fossil plast.

– Biobehållaren kommer att ha samma pris som de gamla behållarna, och blir i det närmaste koldioxidfri. Distributörer och användare måste få kännedom om det här alternativet för att skapa efterfrågan. Behållarna kanske bara är en liten del av det stora hela, men de visar att förändring är möjlig. Nu får vi se vilket projekt vi griper oss an härnäst i jakten på plasten, säger Anders Pettersson.

Rätt ändamål

Plast kan givetvis vara ett bra material – det är mångsidigt, hållbart och väger lite – förutsatt att det används för rätt ändamål. En stor del av vår plastanvändning härrör dock från engångsprodukter, som exempelvis förpackningar. Enligt en studie från Ellen MacArthur Foundation samlas ungefär en tredjedel av all denna plast aldrig in utan hamnar i naturen – och sprids i mark och hav där den skadar ekosystemen.

– Det är viktigt att vi hittar nya sätt att tillverka plast som är fossilfri och att minska mängden plast som  slängs i naturen. Detta kommer att kräva nya idéer, förnybar energi och ett förändrat beteende. Men jag tror att vi alla är överens om att tanken på att ha mer plast än fisk i haven 2050 är ett scenario som ingen av oss vill se bli verklighet, avslutar Helle Herk-Hansen.