Provningar i reaktorhallen

Under revisionen pågår ett flertal olika provningar i reaktorhallen för att kontrollera status på komponenter och material i reaktortanken. Provningarna ligger ofta på kritisk linje och har därför ett särskilt fokus.

- Detta innebär att man letar efter defekter, framför allt i form av sprickor, i svetsarna. Storleken på sprickorna som ska kunna upptäckas varierar, men är så små som ungefär 5 millimeter långa och 20µm djupa. De kan uppkomma av olika anledningar som bland annat temperaturskillnader, spänningar och ålder, förklarar Pär Blombergsson, som jobbar med provningar.

Provintervaller och kvalificerade provningar

Dessa provningar är återkommande kontroller som görs och som är kravställda enligt en föreskrift från Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM. Vilka provningar och när de ska genomföras är dokumenterat i kontrollprogram.

Det är objektens skadetålighet som avgör hur ofta provningarna ska utföras. För provningar i reaktortanken finns det två kontrollprogram, ett för Forsmark 1 och 2 samt ett separat för Forsmark 3.

- När provningarna väl drar igång, så har de föregåtts av mycket arbete. Provningarna har en planerings- och förberedelsetid på minst två år. Efter upphandling ska provningssystemet med procedur, utrustning och personal tas fram av en leverantör och kvalificeras av SQC (Swedish Qualification Centre) tillsammans med Forsmark som är beställare. Innan utrustning får användas i reaktortanken måste den säkerhetsgranskas, berättar Håkan Sjöberg ansvarig för provningarna under revisionen på Forsmark 2.

Provningar med olika tekniker

För att genomföra provningarna används kvalificerade provningsutrustningar. Beroende på materialet och metallsammansättningen som ska undersökasmåste särskild provningsutrustning och anpassat tillvägagångssätt användas, som uppfyller kraven för just det specifika provningsområdet.

- ConCorDe och Ringhorne kontrollerar svetsar på moderatortankstativet genom två provningsmetoder, ultraljud och virvelström, som signalerar materialets status, säger Pär Blombergsson och fortsätter:

- Utrustningarna arbetar på stort djup och sänks ner till provningsområdet genom fallspalten och väl på plats fälls armar ut och kan nå rätt område med sökare och prober. Provningsutrustningen Nemo använder sig av visuell teknik och kontrollerar svetsarna på moderatortankstativets stödben i botten av reaktortanken, cirkaa 26 meter under vattenytan.

Ny provningsutrustning

För provning av stutsar i reaktortanken används i år för Forsmark nya utrustningar vid namn Gram 1 och 2. Dessa är frisimmande robotar, ROV (remotely operated underwater vehichles), vilka styrs av operatörerna på hallgolvet med en joy-stick.

- Första kontrollen av röranslutningarna till huvudångsystemet utfördes i tisdags med gott resultat och blev färdig åtta timmar innan plan, säger Johan Malm, som även han arbetar med provningarna.

Denna utrustning är ny för i år på Forsmark men har tidigare använts både på Ringhals och Oskarshamn.

Reaktortankens lock

Det är inte bara i reaktortanken som provningar ska göras,. På reaktortankens lock ska lockbalkkonsolerna kontrolleras.

- Dessa konsoler har som funktion att trycka på interndelsstapeln för att hålla den på stabil under drift. För att kontrollera konsolerna används metoden penetrantprovning. Provningen genomförs av en operatör som tillför kontrastvätska på provningsområdet och efter tvättning och torkning påförs en framkallelsevätska som då visar om det finns några defekter, förklarar Pär Blombergsson.

Vid fel

Om en defekt upptäcks, så måste den kunna storleksbestämmas av provningssystemet för att hållfasthetsberäkningar ska kunna utföras. Finns inte möjlighet att bestämma storlek, så ska defekten tas bort.

- För skadehantering finns en etablerad rutin. En skaderapport ska skrivas och experthjälp kallas in. Metallurger avgör skadeorsak och defekterna ska hållfasthetsberäknas för att bestämma om och i så fall hur länge skadan kan vara kvar innan den måste repareras. Att reparera en skada blir ofta ett stort projekt som kräver lång planering och mycket resurser, berättar Håkan Sjöberg.

Text Maja Ahlund
Foto: Albert Nilsson och Britta Rönntoft