Almedalen 2014: Elmarknaden är inte död

Inom 10 år kommer tre kärnkraftverk att stängas, men de låga elpriserna gör att det inte är lönsamt att ersätta bortfallet. Hur det ska lösas var ämnet för ett seminarium på onsdagen.

Det behövs elmarknadspriser på mellan 50 och 70 öre per kWh för att bygga ny elproduktion – oavsett energislag. Idag ligger priset på bara 30 öre och väntas fortsätta vara lågt de närmaste åren. Samtidigt planeras stängning av landets tre äldsta kärnkraftreaktorer, Ringhals 1 och 2 samt Oskarshamn 1 inom de närmaste tio åren, med stora produktionsbortfall som följd. Detta dilemma behandlades på Vattenfalls seminarium "Elmarknaden är död – länge leve elmarknaden", som genomfördes i Visby på onsdagen.

Mikael Odenberg, generaldirektör på Svenska Kraftnät, pekade på kontinenten där man på flera håll diskuterar att ersätta kraftbolagen för att behålla fossila anläggningar som kanske bara behövs ett fåtal timmar per år när förnybar energi inte räcker för att täcka behovet. Men frågan hur elmarknaden ska utformas är en fråga för politikerna, sa han.
– Vi har en fungerande, transparent elmarknad idag. Faran är de olika nationella lösningar som görs idag. Det är bekymmersamt och skapar snedvridningar och gör att marknaden fungerar sämre, sa Mikael Odenberg.

Miljöpartiets Lise Nordin menade att el är att betrakta som en samhällsfunktion och att det är politikernas uppgift att se till att det produceras tillräckligt. Hon menade även att subventionerna till förnybart måste ses i ljuset av subventioner till fossil- och kärnkraft, och pekade på Storbritannien där ny kärnkraft nu garanteras ett pris på 1 krona/kWh i 35 år.
– Det är klokare att använda de pengarna till förnybar energi. Vindkraft kostar bara hälften, sa hon.

Mats Odell (KD) betonade vikten av en blocköverskridande politisk överenskommelse. Han framhöll även att Sverige med sin tunga och elintensiva basindustri är beroende av stabil och billig elproduktion och menade att en snabbare avveckling av kärnkraften, som Miljöpartiet förespråkar, är att kasta pengar i sjön. Han menade också att det kan bli aktuellt att subventionera nya kärnkraftbyggen om det blir nödvändigt.

Vattenfalls Nordenchef Torbjörn Wahlborg, pekade på att det finns alternativ till subventioner: I flera andra länder använder man sig av auktioner, där energibolag får lämna anbud på att bygga ny kapacitet.
– Vi ska ha klart för oss att det nordiska energisystemet är kanske världens mest uthålliga och i princip utan koldioxidavtryck. Men det behövs förändring på elmarknaden för att få in ny kapacitet. Idag går det inte att bygga någonting alls om det inte subventioneras, sa han.

Lennart Söder, professor på KTH, sa att det finns två vägar att gå – en kapacitetsmarknad, där kraftbolagen kompenseras för stillastående (fossil)kraft, eller en fri marknad där priserna varierar starkt beroende på hur mycket det blåser. Priserna kan komma att variera mellan noll kronor vissa dagar med gynnsamma väderförhållanden till 30-40 kronor per kWh de dagar som gasturbiner måste startas för att täcka behoven.
– Politikerna måste inse detta och de behöver också förstå att om man inte låter produktionspriset slå igenom på elpriset får man inte aktiva konsumenter som anpassar efterfrågan efter utbud och pris.

Se även

Flygfoto av Biotestsjön

Biotestsjön – unik plats för både havsörnar och klimatforskare

Vattnet i Biotestsjön är 10 grader varmare än genomsnittet året runt. Temperaturskillnaden, som beror på det uppvärmda kylvattnet från kärnkraftverket i Forsmark, gör att forskare kan studer...

Läs hela artikeln
En fågel på en metallkonstruktion framför en havsbaserad vindkraftspark

AI sprider ljus över fågelkollisioner med havsbaserad vind

Hur farliga är havsbaserade vindkraftverk för fåglar? Faktum är att ingen vet exakt. Men nya studier i Nederländerna och Storbritannien använder den senaste spårningstekniken – och resultate...

Läs hela artikeln
En satellit i rymden

Satelliter håller öga på den biologiska mångfalden

Data som samlas in från satelliter blir allt vanligare vid övervakning av biologisk mångfald. Hur kan satellitbilder användas på bästa sätt? Och vad kan vi lära oss av dem?

Läs hela artikeln