Höstens första Gnistan-vinnare utsedd
Den 8 november drog finalveckorna igång i höstens omgång av Gnistan. Först ut var region väst och Trollhättan, där bidraget från Strömslundsskolans klass 8B utsågs till vinnare.
100 elever från Dalboskolan i Frändefors i Vänersborg och Strömslundsskolan i Trollhättan har under sex veckor i skolan arbetat med Vattenfalls utmaning: Designa din energismarta framtid. Tema återvinning/återbruk. Det är samma utmaning i hela landet och nästa vecka ska vinnarna koras i region Norrbotten och region Stockholm.
Juryn hade ett tufft jobb på Visionsdagen i Trollhättan, då innovationerna höll en väldigt hög kvalitet rakt igenom. Men till slut enades man under ledning av juryordföranden Anders Forsell från Vattenfall om att Solutio in Aeternum är höstens vinnare.
Solutio in Aeternum, som betyder Den eviga lösningen på latin, har skapats av Moa Kölfeldt, Paul Leiding, Stella Hansson, David Jackson och Linnea Egert i klass 8B på Strömslundsskolan. De vinner en resa till Stockholm i mars 2017, där de får träffa de vinnande grupperna från Norrbotten och Stockholm.
Det vinnande bidraget Solutio in Aeternum är en innovation som separerar CO2-molekyler med hjälp av värme till syre och kol. Kolet omvandlas sedan till grafen, som är en allotrop av grundämnet kol. Grafen är mycket böjligt och lätt, och leder ström mycket bra. Gruppen tänker sig att man ska kunna använda grafen i skärmar till mobiltelefoner. Det forskas mycket på grafen just nu på många håll i världen, användningsområdena spås vara många och högintressanta.
Se även
Biotestsjön – unik plats för både havsörnar och klimatforskare
Vattnet i Biotestsjön är 10 grader varmare än genomsnittet året runt. Temperaturskillnaden, som beror på det uppvärmda kylvattnet från kärnkraftverket i Forsmark, gör att forskare kan studer...
AI sprider ljus över fågelkollisioner med havsbaserad vind
Hur farliga är havsbaserade vindkraftverk för fåglar? Faktum är att ingen vet exakt. Men nya studier i Nederländerna och Storbritannien använder den senaste spårningstekniken – och resultate...
Satelliter håller öga på den biologiska mångfalden
Data som samlas in från satelliter blir allt vanligare vid övervakning av biologisk mångfald. Hur kan satellitbilder användas på bästa sätt? Och vad kan vi lära oss av dem?