Omfattande elektrifiering kan leda till en koldioxidneutral energisektor i Europa år 2045

Enligt en ny studie från Eurelectric, den europeiska branschorganisationen för Europas elföretag, kan kraftindustrin i Europa bli helt koldioxidneutral år 2045 och möjliggöra en utfasning av koldioxid som omfattar hela samhället genom  omfattande elektrifiering. Ökade investeringar i förnybart och elnät kommer att krävas, men de totala kostnaderna för utfasning av koldioxid kommer att bli lägre än man tidigare har uppskattat.

Så här säger Vattenfalls VD och koncernchef Magnus Hall, som även är vice ordförande i Eurelectric:
– Den nya studien visar att kraftindustrin i Europa kan uppnå koldioxidneutralitet långt före mitten av detta århundrade, och att den kostnadseffektiva vägen år 2045 kommer att kräva att förnybart står för cirka 80 procent av all energiproduktion. De övergripande kostnaderna för elförsörjning i ett helt koldioxidfritt system är dock lägre än förväntat tack vare snabba kostnadsminskningar för förnybara tekniker.

Högre investeringsnivåer

Högre investeringsnivåer kommer att krävas om man ska kunna uppnå koldioxidneutralitet och samtidigt tillgodose den större efterfrågan som den ökade elektrifieringen kommer att medföra. Årliga investeringar på 89–111 miljarder euro kommer att krävas för att önskad produktionskapacitet ska kunna uppnås. Dessutom kommer det att behövas stora investeringar i utlandsförbindelser och förstärkta distributionsnät.

Trots detta kommer de övergripande kostnaderna för elförsörjning inte bli lika höga som man tidigare har räknat med. Det beräknas att marknadspriserna på el år 2045 kommer att nå 70–75 euro/MWh.

– Förnybart har förändrat kostnadsekvationen. Men en betydande utbyggnad av kraftindustrin kommer att behövas, och detta kräver förutsägbara regelverk och tydliga långsiktiga prissignaler så att det kapital som behövs kan frigöras, säger Francesco Starace, ordförande i Eurelectric och koncernchef för den italienska energiproducenten Enel.

Behovet av flexibilitet kräver nya samarbeten

Andelen förnybart innebär höga krav på flexibilitet hos systemen. Man kommer att behöva bygga ut förbindelselänkar, förstärka distributionsnät och lagring och öka laststyrningen. Dessutom kommer en uppsättning reservanläggningar att behövas för att säkra tillförlitligheten i ett mer variabelt kraftsystem.

Nya former av samarbete över samhällsgränserna kommer att krävas för att omställningen ska gå snabbare. Andra sektorer måste påskynda sitt elektrifieringsarbete och engagera sig mer aktivt för att balansera systemet. Dessutom krävs interaktion med myndigheter och medborgare för att driva på efterfrågan på lösningar med låga koldioxidutsläpp och för att säkra allmänhetens acceptans.

Olika utgångslägen

Studien visar att utgångslägena varierar kraftigt mellan EU:s olika medlemsländer, vilket innebär varierande investeringsbehov och inverkan på sysselsättning. 

Kristian Ruby, generalsekreterare för Eurelectric:
– Med denna hastighet och omfattning kommer omställningen att kräva ett samarbete över sektorsgränserna, acceptans från allmänheten och involvering av konsumenter i en skala som vi aldrig tidigare har sett. Vi måste även vara noga med att beakta de olika medlemsländernas olika utgångslägen och säkra en rättvis omställning där ingen region inom Europa lämnas utanför.

Studien presenterades vid ett möte på hög nivå i Bryssel den 27 november där EU:s vice ordförande Maros Šefčovič, IEA-chefen Fatih Birol och flera framstående koncernchefer inom kraftindustrin deltog.

Nyligen presenterade Vattenfall och Energy Transition Committee (ETC) en annan studie som visade att det är både tekniskt och ekonomiskt genomförbart att uppnå noll utsläpp till mitten av århundradet, även inom tung industri.

Pressmeddelande från Eurelectric (på engelska)

Decarbonisation Pathways, rapport (på engelska)

Läs också om ETC:s rapport om en fossilfri tung industri