Under arbetet med att förbereda Kriegers Flak i Östersjön för Vattenfalls nya vindkraftspark har man hittat flera föremål, sannolikt från 1600- till 1800-talet, som marinarkeologer nu har bärgat för närmare undersökning.
Exakt vad som hände den gången på 1700-talet när ett fartyg tappade sitt roder vid Kriegers Flak i Östersjön får vi troligen aldrig veta, men sedan marinarkeologer från Vikingaskeppsmuseet i Roskilde dykt ned och fått upp rodret har de fått en bättre bild av vilken typ av fartyg det kan handla om.
Foto & copyright: Vikingeskibsmuseet i Roskilde.
Det 8,30 meter långa rodret hittades på 28 meters djup och väger 1,2 ton. Rodret har en karakteristisk framåtböjd avslutning längst upp och tre runda dekorationer ovanför rorkulten.
– När vi såg roderbladet på Vattenfalls videofilm började vi leta efter liknande roder i historiska böcker med beskrivningar och ritningar. Vi hade turen med oss eftersom vi i ett svenskt verk från 1768 med konstruktionsritningar av fartyg hittade ett roder som stämmer bra med det vi nu har bärgat. I boken kallades fartygstypen Hållensk Hummer Hukare. Men de karakteristiska dekorationerna på roderbladet förekom också på andra fynd och avbildningar från 1600-talet, till exempel på den vanligare fartygstypen flöjtskepp. Båda fartygstyperna var oerhört vanliga under 1700-talet när de användes för att frakta varor till exempel från Amsterdam till städerna vid Östersjön, berättar Mikkel Thomsen, museiinspektör och arkeolog på Vikingaskeppsmuseet i Roskilde.
Från grund ankarplats till Danmarks största havsbaserade vindkraftspark
– Tack vare att Kriegers Flak-området är förhållandevis grunt tror vi att det kan ha använts som ankringsplats där man vid dåligt väder kunde avvakta inför seglatsen upp genom Öresund. Fartyget kan också ha ingått i de ofta förekommande engelska konvojerna i området runt 1800. Det ligger nämligen påfallande många ankare i området, säger Morten Johansen, även han museiinspektör och arkeolog som också personligen deltog i dykningarna då rodret hittades.
Foto & copyright: Vikingeskibsmuseet i Roskilde.
Vid Vattenfalls undersökning hittades utöver rodret ett så kallat läbord från ett annat skepp och fem ankare. Långa ankarkedjor satt fortfarande kvar på två av dem. De flyttades till en ny plats på havsbotten för att ge plats för Vattenfalls arbeten.
Att Kriegers Flak finkammades efter historiska föremål beror enbart på att Vattenfall har inlett arbetet för att bygga det som med sin kapacitet på 600 MW kommer att bli Danmarks största havsbaserade vindkraftspark när den är i full produktion innan utgången av 2021.
Minor, bomber och historiska fartygsdelar
Dorthe Reng Erbs-Hansen är geofysiker och den person på Vattenfall som ansvarar för undersökningarna av havsbotten. Hon förklarar:
– Innan en havsbaserad vindkraftspark börjar byggas måste havsbotten alltid undersökas för att avgöra om där finns föremål som är äldre än 100 år och därför skyddas av museilagen. Vid Kriegers Flak är det Energinet som utfört förundersökningen av hela området, men när vi undersökte havsbotten i just de områden där kraftverken ska stå för att leta efter odetonerade minor och bomber fick vi signaler om att det fanns flera metallföremål än den tyska sjunkbomb och en mörsare som vi hittade. Eftersom vissa av dem bestod av kombinationer av trä och metall bedömde experterna på det fartyg som genomförde undersökningarna att de sannolikt var kulturarvsföremål, och information om dem skickades till Vikingaskeppsmuseet.
Mikkel Thomsen och Morten Johansen, bägge museiinspektörer och arkeologer, studerar det stora fartygsrodret tillsammans med Dorthe Reng Erbs-Hansen, senior geofysiker på Vattenfall.
Enligt arkeologerna är området vid Kriegers Flak nu ett av de mest grundligt undersökta områdena på den danska havsbotten. Under de just avslutade undersökningarna kontrollerades 118 möjliga kulturhistoriska föremål, och 22 av dem kan vara fornminnen. Tre föremål har bärgats: rodret, läbordet och en mast. Masten bärgades innan man började bygga parkens ena transformatorstation, och två ankare har, som redan nämnts, flyttats utanför det område som kommer att påverkas av anläggningsarbetet.
Det arkeologiska arbetet har nu slutförts, och Vikingaskeppsmuseet har skickat in en begäran till danska Slotts- och kulturstyrelsen om att området ska frisläppas, dock undantaget ett antal fredade zoner runt de upptäckta men inte bärgade fornminnena.
– Vattenfall har gjort precis som man ska och visade oss vad man hittat medan man sökte efter sprängämnen. Det är ett skolexempel på gott samarbete mellan myndigheter och byggherre, understryker Mikkel Thomsen.
Naturens streckkoder hjälper till med dateringen
Nu går arbetet vidare för arkeologerna som ska försöka datera fynden närmare. En av åtgärderna är årsringsdatering då man jämför träprov från föremålen med något som kan liknas vid ett ”streckkodsbibliotek” över årsringar från bland annat Norden, Nederländerna och Storbritannien. Med lite tur kan en matchning hittas och på så vis avgöra var timret kommer från och hur gammalt det är.
Ett annat sätt att ta reda på vilket land fartyget kommer från är att kontrollera de ungefärliga måtten och se om de överensstämmer med till exempel brittiska, nederländska eller svenska måttenheter.
Vad händer med föremålen?
De föremål som inte ligger i vägen för vindkraftsparken och därför blir kvar på botten fredas av en skyddszon. När det gäller bärgade föremål finns tre alternativ om de bedöms vara värda att bevara när Vikingaskeppsmuseets arkeologer har samlat in alla data om dem:
Antingen konserveras föremålen och hamnar i samlingarna hos något museum där de eventuellt kan komma att ställas ut. Hittar man ingen intresserad mottagare kan föremålen sänkas i Östersjön igen eller begravas i fuktig mark till lands. Men det är också möjligt att föremålen kasseras. Framför allt i det sistnämnda fallet är det viktigt att delarna har mätts och beskrivits noga så att man på digital väg kan sammanföra dem med resten av skeppet om man hittar det vid ett senare tillfälle. Den digitala 3D-mätningen kan dessutom utgöra ett underlag för virtuell utställning och annan informationsdelning.
Utsnitt av ritning från boken Architectura Navalis Mercatoria utgiven 1768 av Fredrik Henrik af Chapman, som på sin tid var en internationellt känd fartygskonstruktör. Han var bland annat chef för örlogsvarvet i Karlskrona.
Verket finns numera på Sjöhistoriska museet
Om den havsbaserade vindkraftsparken Kriegers Flak
- Med sin produktionskapacitet på dryga 600 MW blir Kriegers Flak Danmarks största havsbaserade vindkraftspark.
- Vindkraftsparkens produktion kommer att motsvara den årliga elanvändningen för 600 000 danska hushåll.
- De 72 vindkraftverken har vart och ett en totalhöjd på 188 meter, och varje fundament väger upp till 800 ton.
- Vindkraftsparken ligger i Östersjön, 15–40 km från den danska kusten.
Se även
Havsbaserade vindkraftparker – därför lockar de till sig marint liv
När världen ställer om från fossila bränslen för att bekämpa klimatförändringarna är det viktigt att snabbt öka den fossilfria elproduktionen och samtidigt undvika att skada ekosystemen.
Vattenfall och BASF tecknar köpeavtal för 49 procent av vindkraftsparkerna Nordlicht 1 och 2
Vattenfall och BASF har kommit överens om att sälja 49 procent av Vattenfalls vindkraftsparker Nordlicht 1 och 2 till BASF. De två företagen fördjupar därmed sitt partnerskap inom förnybar e...
Vattenfall och RWE slutför avyttringen av Norfolk Offshore Wind Zone
Vattenfall har idag slutfört avyttringen av Norfolk Offshore Wind Zone till RWE. Den överenskomna köpeskillingen uppgår till motsvarar 963 miljoner GBP.