Arctic Talks blev framgångsrikt koncept under Jokkmokks marknad

Efter 10 års deltagande tog Vattenfall i år steget och lämnade marknadsplatsen under Jokkmokks marknad. Istället inleddes ett nytt kapitel – Jokkmokk Arctic Talks. Tillsammans med Jokkmokks kommun, Region Norrbotten och Sparbanken Nord har Vattenfall skapat en plattform för dialog med fokus på lokala, regionala och nationella frågor.

Deltagarna i Arctic Talks Innovationsigloo

Deltagarna i Arctic Talks Innovationsigloo.

Den första marknadsdagen, 7 februari, blev också dagen då de två seminarierna gick av stapeln. Den ena var paneldebatten under rubriken:

Jokkmokk Arctic Talks – paneldiskussion under temat ”Tar framtidens medarbetare flyget till jobbet”

Hur attraherar och säkerställer vi rätt kompetens till norra Sverige – hur tar vi tillvara och stärker innovationskraft och entreprenörskap – och framför allt hur gör vi det coolt att leva och bo i norra Sverige.

Den tio personer starka panelen bestod bland andra av representanter från Länsstyrelsen, Region Norrbotten, Luleå Tekniska Universitetet (LTU) och Norrbottens Media.

Diskussionerna var stundtals livliga och förslagen till lösning var många även om samtliga var rörande överens om det grundläggande problemet: Hur får vi ungdomar att vilja leva och arbeta i norra Sverige?.
Ambitionen från arrangörerna är att detta ska bli en årligen återkommande aktivitet och därför ”tvingade” moderator Lena Callne deltagarna att efter debatten enas om tre mätbara mål till nästa års Arctic Talks:

  • Jokkmokks kommun: Klättra 20 platser i näringslivsrankingen samt plus på inflyttning i befolkningsutvecklingen
  • Projektet Jobb i sikte (Region Norrbotten): 80 procent i jobb
  • Vattenfall: Fylla platser på YH-utbildningen för vattenkraftstekniker i Jokkmokk.

Se hela paneldebatten

Dagens andra aktivitet pågick under hela dagen och hade rubriken:

Jokkmokk Arctic Talks Innovationsigloo  

Formatet var en lagtävling mellan studenter från Norrbotten under temat ” Hur skapas den klimatsmarta vardagen i norra Sverige 2035?”
Luleå Tekniska Universitet Business stod för konceptet och guidade ungdomarna, 21 stycken, genom processen efter en beprövad modell. För att få igång kreativiteten fick de tävlande börja dagen med att komma på förslag till fem givna rubriker:
”Vad är ett grönt hem?”, ”Vad kan kommunen göra för att skapa ett mer hållbart samhälle?”, ”Vad äter vi i framtiden och hur produceras det?”, ”Vad kan nationer runt om i världen göra för att skapa en mer hållbar värld?” och ”Vad kan arbetsplatser göra för att bli mer klimatsmarta?”.

Efter den urladdningen var det dags för de fem grupperna att smalna av och välja ett område och ett ämne. Moroten för dagens arbete var stor; den mest innovativa och klimatsmarta idén skulle belönas med 15 000 kronor.

Det vinnande bidraget blev till slut gruppen ”Fruktsallad” som med sin idé ”Klimatsmarta poäng” fick juryns bifall. Klimatsmarta poäng får man som privatperson om man via en app loggar till exempel hur mycket el och vatten man använder, sina körvanor och matvanor. När man efter ett tag faktiskt lyckats förändra och förbättra sina vanor erhålls rabattpoäng som sedan ger rabatt på el, busskort, ekologisk mat etc.

Hör några av de deltagande ungdomarna

Se även

Flygfoto av Biotestsjön

Biotestsjön – unik plats för både havsörnar och klimatforskare

Vattnet i Biotestsjön är 10 grader varmare än genomsnittet året runt. Temperaturskillnaden, som beror på det uppvärmda kylvattnet från kärnkraftverket i Forsmark, gör att forskare kan studer...

Läs hela artikeln
En fågel på en metallkonstruktion framför en havsbaserad vindkraftspark

AI sprider ljus över fågelkollisioner med havsbaserad vind

Hur farliga är havsbaserade vindkraftverk för fåglar? Faktum är att ingen vet exakt. Men nya studier i Nederländerna och Storbritannien använder den senaste spårningstekniken – och resultate...

Läs hela artikeln
En satellit i rymden

Satelliter håller öga på den biologiska mångfalden

Data som samlas in från satelliter blir allt vanligare vid övervakning av biologisk mångfald. Hur kan satellitbilder användas på bästa sätt? Och vad kan vi lära oss av dem?

Läs hela artikeln