Energigrödor – en växande verksamhet för Vattenfall

Visste du att Vattenfall odlar energigrödor på totalt 130 platser och över 2 000 hektar? 1 630 hektar finns i Brandenburg och Schleswig-Holstein i Tyskland och 430 hektar i Polen där de förvaltas av Vattenfalls dotterbolag Energy Crops Polska.

– Ett nittiotal jordbrukare arrenderar ut sina marker till oss under 20 års tid mot en fast årlig avgift, men de förblir ansvariga för odlingen på fälten under hela perioden. Vattenfall betalar för planteringen, ger råd om skötseln och organiserar skörden. På så vis ger vi jordbrukaren möjlighet att planera långsiktigt och få löpande intäkter, säger Tobias Ehm, projektledare vid Vattenfalls dotterbolag Energy Crops.

Jordförbättring och minskade koldioxidutsläpp

Den mark som används för energigrödor är ofta fält som är svåra att utnyttja till annat på grund av landskapets beskaffenhet eller jordmånen. Det innebär att energigrödorna inte ersätter livsmedelsgrödor, och efter 20 år har jorden i många fall förbättrats avsevärt utan användning av konstgjorda gödningsmedel och är då lämpad för andra grödor.

Popplar fälls och mals till träflis i en process.

Energiskog är en förnybar resurs som ger flera miljömässiga fördelar. I jämförelse med konventionell markvård undviks en hel del koldioxidutsläpp: Medan vanliga jordbruksgrödor släpper ut ungefär 1 600 kg koldioxid per hektar och år vid plöjning, gödning och skörd, leder Vattenfalls odling av energiskog på fälten bara till utsläpp av 200 kg koldioxid per hektar.

Den långa vilotiden och tillförseln av lövverk resulterar också i en ökning av humus i markerna, och detta binder koldioxid. Enligt Tobias Ehm kommer ytterligare fem till tio ton koldioxid per hektar och år att bindas i jorden. Det innebär upp till 20 000 ton koldioxid per år i Vattenfalls fall. Odlingen består i huvudsak av poppel och sälg som är snabbväxande och har hög energieffektivitet.

Snabbväxande energigrödor

I Brandenburg fälls popplarna och mals till träflis, bara kortare trädstammar blir kvar. Träet skördas på vintrarna eftersom träden slår nya skott under våren, och kan sedan skördas på nytt efter tre till fyra år. Varje år används 70 000 ton färskt och obehandlat trä vid värmeverket Märkische Viertel i Berlin, något som sparar runt 70 000 ton koldioxid per år. Energigrödorna kan stå för upp till en tredjedel av årsbehovet.

– Genom att göra beskärningen under vintern, när träden är i vila, bevarar vi deras livskraft. Det innebär att trädet kan skjuta nya skott från rotstocken. Vi lämnar också kvar löven på fältet. De näringsämnen som de innehåller återförs på så vis till jorden, och det gör att vi klarar oss utan artificiella gödningsmedel, säger Tobias Ehm.

Energiskogar är en fristad för vilda djur.

Djurliv, mindre föroreningar av nitrat och kväveoxid

Eftersom odlingarna lämnas i fred under långa perioder erbjuder de en fristad för djur- och växtliv. I och med att inga mineralhaltiga gödningsmedel används får vi också en drastisk minskning av de nitratutsläpp som annars är vanliga inom jordbruket. Nitraterna hamnar i grundvattnet, medan den mycket förorenande kväveoxiden hamnar i atmosfären. Energiträ från fälten erbjuder inte bara koldioxidneutralt bränsle, utan bidrar också i stor utsträckning till att skydda natur och klimat.