Ringhals 1 – en kokande arbetsplats

Maria, Jan-Olof, Kennet och Torleif har en hel del gemensamt. Alla har jobbat på Ringhals i över 25 år. Vissa av dem ännu längre. En har till och med haft Vattenfall och Ringhals som arbetsgivare i 50 år.

– Min pappa pendlade till Ringhals från Norrland under byggperioden 1969. Jag åkte ner under sommarloven och sommarjobbade som diversearbetare. Efter skolan flyttade familjen ner och jag fick jobb i bilverkstaden, säger Torleif Hägg som firar 50 år inom Vattenfallkoncernen i år.

Torleif är en av alla medarbetare på Ringhals som haft många olika jobb under sin karriär. När bilverkstaden la ner började han på renshuset för Ringhals 1 och 2. Från 1980 till 2011 jobbade han skift som processoperatör i kontrollrummet på Ringhals 1. Därefter gick han vidare till dagtidsarbete som driftsingenjör, vilket han är än i dag. Torleif har varit med länge och minns det mesta som hänt under de senaste 50 åren, med blandade känslor. 

– Jag minns så väl när vi införde utökat fysiskt skydd och blev tvungna att parkera bilarna på parkeringsplatsen utanför och gå hela vägen in genom alla säkerhetskontroller, då blev det livat, säger Torleif och skrattar.

En annan ”ringhalsare” som också vandrat i sin fars fotspår är Maria Gomersson. Marias pappa, Lars Gomersson, jobbade inom ABB och kom till Väröbacka med familjen 1972 från Västerås för att köra provdrift av Ringhals 1. Maria var nyfödd och bodde i stugbyn på Ringhals den första tiden i livet. I dag jobbar hon som personalplanerare på Ringhals, ett jobb hon trivs väldigt bra med.

– Som personalplanerare jobbar jag med att bemanna, resurssäkra och planera för samtliga skiftlag som bemannar kontrollrummet. I tider med pandemi kan det lätt uppstå akuta situationer. Då är det problemlösning på hög nivå, säger Maria.

Jan-Olof Johansson, är skiftchef för ett av skiftlagen på Ringhals 1. Han började jobba i kontrollrummet 1981 och har tjänstgjort i alla dess fyra befattningar och sedan 2006 är han skiftchef. Jan-Olof berättar om hur människorna på skiftlaget blir som en andra familj och om kreativa idéer som vuxit fram under småtimmarna på nattskift. 

– En gång konstruerade vi en radiostyrd bil som vi styrde in i turbininneslutningen via laptop, i syfte att kontrollera läckage. Det var ett kreativt sätt att undvika den höga strålningen, säger Jan-Olof.
Jan-Olof berättar också om beskedet som kom 2015 om att avveckla Ringhals 1 och 2, fem är tidigare än planerat. Något som la sig som en tung och blöt filt över hela organisationen. 

Det kändes som att allt vi hade gjort och investerat i, för att säkerställa driften fram till 2025 var förgäves, säger Jan-Olof.

Kennet Olsson, som fick jobb på Ringhals som stationstekniker 1977 och har koll på de flesta projekt och säkerhetshöjande åtgärder som gjorts på Ringhals 1 under årens lopp, håller med. 

– Det är tråkigt att stänga ner en sådan fin anläggning i förtid. Jag är säker på att jag talar för alla när jag säger att Ringhals 1 hade förtjänat ett par år till. Det är slöseri att stänga nu, säger Kennet.

De fyra kollegorna är eniga i att avvecklingsbeslutet var tråkigt men har valt att acceptera läget och blickar nu framåt istället.

Jag är nyfiken på framtidens Ringhals, säger Maria. Ringhals 3 och 4 har många år kvar i drift och jag hoppas att jag får fortsätta med att planera och bemanna skiftlagen även i framtiden.

Maria, Jan-Olof, Kennet och Torleif har inte bara 25 år på Ringhals gemensamt. Alla fyra beskriver också att det finns en särskild stolthet över att jobba på Ringhals. En kämparanda eller ”Vattenfallsanda” som Torleif, kallar det. Något som innebär att alla som jobbar på Ringhals alltid gör sitt yttersta för att ställa upp och lösa problem, oavsett vad problemet handlar om.

Det viktigaste för alla ”ringhalsare” har alltid varit att leverera el ut på nät, oavsett vilken motgång vi har stått inför, säger Kennet.

Bild: Malin Söderlind och Johan Pettersson