Besked om bränsleförvar brådskar
Ringhals AB har informerat elmarknaden att Ringhals 3 och 4 riskerar att inte kunna återstarta efter respektive revision 2025, om regeringen inte tar beslut om slutförvarsansökan och utökning av mellanlagret i sommar.
Kärnkraftverken skickar löpande använt kärnbränsle till mellanlagret Clab i Oskarshamn. År 2023 nås tillståndstaket för Clab, vilket innebär att kärnkraftverken inte kan skicka mer bränsle dit. En utökning av lagringskapaciteten är en del av den ansökan om slutförvarssystem som ligger på regeringens bord.
– Ringhals AB har en skyldighet att informera marknaden om risker för otillgänglighet, vilket vi gjorde onsdagen 5 maj. Det svenska slutförvarssystemet bygger på att vi skickar använt bränsle till mellanlagret så snart det är möjligt, säger Ringhals vd Björn Linde.
Lagringskapaciteten i bassängerna på Ringhals är begränsad. Efter ett regeringsbeslut fortsätter tillståndsprövningen i mark- och miljödomstolen och hos Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM. De ska fastställa villkor och godkänna säkerhetsredovisningar. Processen beräknas ta drygt två år.
Situationen gäller Vattenfalls samtliga reaktorer. Om inte beslut att utöka mellanförvaret tas finns en risk att Forsmark 2 inte kan starta efter bränslebyte 2024, att Forsmark 3, Ringhals 3 & 4 inte kan starta efter bränslebyte 2025, och att Forsmark 1 inte kan starta efter bränslebyte 2028.
Fakta om SKB:s ansökan
SKB är enligt lag skyldiga att ta fram en helhetslösning för kärnavfallet, som omfattar både slutförvar och mellanlagring. Bolagets ansökan lämnades in 2011 och omfattar en helhetslösning med ett slutförvar i Forsmark, en inkapslingsanläggning i Oskarshamn och utökad kapacitet i mellanlagret Clab i Oskarshamn. Oskarshamns kommun har veto i frågan och de har varit tydliga med att de inte kommer att godkänna utökad inlagring i Clab, utan att det också finns ett beslut om slutförvaret.
Ärendet har granskats och prövats och det finns inga hinder för ett regeringsbeslut om helheten. Efter ett regeringsbeslut går ärendet tillbaka till mark- och miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten för fortsatt hantering, en process som beräknas ta cirka 2,5 år.
Se även
Biotestsjön – unik plats för både havsörnar och klimatforskare
Vattnet i Biotestsjön är 10 grader varmare än genomsnittet året runt. Temperaturskillnaden, som beror på det uppvärmda kylvattnet från kärnkraftverket i Forsmark, gör att forskare kan studer...
AI sprider ljus över fågelkollisioner med havsbaserad vind
Hur farliga är havsbaserade vindkraftverk för fåglar? Faktum är att ingen vet exakt. Men nya studier i Nederländerna och Storbritannien använder den senaste spårningstekniken – och resultate...
Satelliter håller öga på den biologiska mångfalden
Data som samlas in från satelliter blir allt vanligare vid övervakning av biologisk mångfald. Hur kan satellitbilder användas på bästa sätt? Och vad kan vi lära oss av dem?