Kommentar SVT Uppdrag Granskning: Ål och vattenkraft – en komplex målkonflikt utan enkla lösningar

Uppdrag Granskning sände den 20 oktober ett reportage om ålens livsbetingelser i ett samhälle som är i starkt behov av reglerbar och fossilfri vattenkraft. Även om den bild som framställs i reportaget i vissa delar behöver kompletteras och förtydligas, så är det utan tvekan en bra ansats om en viktig målkonflikt som behöver bli belyst.

Vattenkraften har varit en viktig del av Sveriges elförsörjning sedan mer än hundra år. Den är fossilfri och reglerbar, vilket kompletterar den väderberoende elproduktionen, och den utgör cirka 45 procent av den svenska elmixen. Den har i hög grad bidragit till Sveriges välfärd och konkurrenskraft med alla sina fördelar. Men vattenkraften har inte bara fördelar utan påverkar både djur- och växtliv.

– I Uppdrags Gransknings reportage framställs det som att det enbart är en fråga om pengar för att åtgärder ska genomföras. Riktigt så enkelt är det inte. Istället handlar det om en rad olika överväganden som måste göras – vad är tekniskt möjligt, vad är ekologiskt effektivt, vad är kostnadseffektivt och hur förhålla sig till behovet av elproduktion och reglerkraft? Överväganden och avvägningar som måste göras för att få ut största möjliga miljönytta för de satsningar och åtgärder som ska genomföras, säger Erik Sparrevik, miljöspecialist Vattenfall Vattenkraft.

Frivilliga insatser

Sedan elva år tillbaka har sex vattenkraftbolag frivilligt bidragit till att stötta och bevara beståndet av den rödlistade ålen genom forskning och olika åtgärder. Det är ett angeläget arbete som görs i samarbete med myndigheter och akademi, inte minst Havs- och Vattenmyndigheten.

Naturligtvis är resurser viktiga och de sex medlemsföretagen får utvärdera sina budgetinsatser över tid utifrån vad som beslutas inom ramen för den nationella planen, och det blir naturligtvis en diskussion som kommer att föras framöver. Vi vet dock att våra nuvarande insatser ger konkreta positiva resultat.

Genom Krafttag ål har Vattenfall Vattenkraft AB varit med att genomföra följande åtgärder:

  1. Transport av ål är en konkret och mycket viktig åtgärd, såhär långt har Krafttag ål transporterat ca 150 000 ålar sedan 2011 förbi vattenkraftstationer. Genom transporterna får den mytomspunna fisken hjälp med att ta sig tillbaka till Sargassohavet för att leka.
  2. Under 2020 sattes nära 200 000 ålyngel ut i Västerhavet inom Krafttag ål, totalt under projektperioden 3,8 miljoner ålyngel. Vi vet idag att de kompensationsutsatta ålynglen som satts ut i vattendrag längs Västkusten simmar samma väg som naturligt invandrade ålar.
  3. Projektet har genom forskning ökat kunskapen om olika åtgärder som kan förbättra ålens upp- och nedvandringsmöjligheter förbi kraftverken. I Vattenfalls försöksanläggning i Älvkarleby har olika typer av avledningsanordningar testats. Resultaten redovisas öppet för alla att utnyttja.

Flera orsaker bidrar sannolikt till att ålen är rödlistad

Det är positivt att Uppdrag Granskning lyfter fram situationen för den europeiska ålen. Den befinner sig i en allvarlig kris och är en akut hotad art enligt ArtDatabanken. Ingen vet med säkerhet orsakerna till minskningen i beståndet. Tänkbara orsaker bedöms vara alltför hårt fiske på alla stadier av ål, vandringshinder för såväl upp- som nedströmsvandrande ålar (exempelvis dammar för att reglera havsnivån, vattenkraftsstationer, bevattningsdammar, industridammar), minskande tillgängliga uppväxtarealer, förändrade havsströmmar i Nordostatlanten, sjukdomar och parasiter samt hög belastning med fettlösliga miljögifter.

Mätningar från västsvenska vattendrag visar på en kontinuerlig nedgång sedan 1950-talet. Även andra ålarter som de amerikanska, nya zeeländska och japanska visar samma nedgående minskning i bestånden som det europeiska. Det understryker att minskningen av olika ålbestånd är komplex och att det är svårt att hitta en huvudorsak. 

Forskningen är öppen för alla

Vattenfall tar ett stort ansvar för ålfrågan och är idag det företag i branschen som satsar mest på forskning och utveckling inte bara vid vår egen forskningsanläggning i Älvkarleby utan även via bransch- och myndighetssamarbeten bl a Energiforsk.

Vi har idag 79 vattenkraftverk i Sverige. De flesta ligger i de stora norrlandsälvarna Luleälven, Skellefteälven, Umeälven och Ångermanälven.  Där är åtgärder för ål inte relevanta.  Elfiskeundersökningar och historisk dokumentation visar att regelbunden förekomst av ål saknas i många vattendrag där Vattenfall äger vattenkraft.

Idag finns de största förekomsterna av ål i de sötvatten där utsättningar av ålyngel görs. Idag saknas också teknisk kunskap om att bygga ålavledare, s.k. fiskvägar, förbi riktigt stora kraftverk, därför har Vattenfall och Krafttag Ål fokuserat på åtgärder som Trap & Transport (fångst och nedtransport) i framför allt Göta älv där det finns möjligheter att transportera ålen förbi kraftverken.

I andra vattendrag görs olika åtgärder.  I Indalsälven görs kompensatoriska utsättningar av ålyngel. I Dalälven görs insamling och upptransport av ålyngel. I Göta älv görs Trap & Transport av lekvandrande ål. En uppsamling av ålyngel pågår vid Lilla Edet. I Upperudsälven (biflöde till Vänern) görs kompensatoriska  ålyngelutsättningar. En fiskväg som fungerar för nedströmsvandring för ål byggdes nyligen när kraftverket Långed byggdes om. I Rolfsån finns fiskvägar för upp- och nedströmsvandring av ål vid kraftverket Bosgården. 

Vi kommer att fortsätta att satsa på forskning och utveckling för att förbättra kunskapsområdet kring ålen – inte bara för oss själva utan för hela branschen och berörda myndigheter.

– Under de kommande 20 åren kommer all svensk vattenkraft att omprövas för att förses med moderna miljövillkor. Utgångspunkten för det arbetet är den ”Nationella plan för moderna miljövillkor för vattenkraft” som beslutats av regeringen. Planen, som tagits fram av de tre myndigheterna, HaV, Energimyndigheten och Svenska Kraftnät, är tydlig med att nödvändiga avvägningar mellan energi och miljöintressen ska göras - dels för att klara Sveriges miljömål, dels för att stärka den biologiska mångfalden bl a i utbyggda älvar, säger Erik Sparrevik.

Fakta:

Krafttag ål genomförs i samverkan mellan Havs- och vattenmyndigheten och ett antal vattenkraftföretag. År 2010 tecknades en avsiktsförklaring för ål mellan sex vattenkraftföretag och Fiskeriverket. Havs- och vattenmyndigheten övertog Fiskeriverkets roll i programmet när verket avvecklades. Programmet Krafttag ål startade 2011 i syfte att gå från avsiktsförklaringen till handling. De vattenkraftföretag som idag står bakom Krafttag ål och finns representerade i styrgruppen är Fortum Sverige AB, Holmen Energi AB, Statkraft Sverige AB, Sydkraft Hydropower AB, Tekniska Verken i Linköping AB och Vattenfall Vattenkraft AB. Havs- och vattenmyndigheten ingår i styrgruppen för Krafttag ål som adjungerad.

Den nationella ålförvaltningsplanen betraktar hela Sverige som ett ålavrinningsområde, vilket möjliggör ett kostnadseffektivt val av var åtgärder sätts in. Ålen utgör en genetiskt homogen population. Detta möjliggör den bärande tanken med Krafttag ål, nämligen att åtgärder sätts in där de gör mest nytta.

Se även

Precisionsmätpunkt för luftgapssensorerna i generatorn installerad och kontrollerad. Foto Magstrom

Nydanande teknik gör vattenkraften bättre än ny

Vattenfall och Magstrom samarbetar om ny teknik i Porjus och Boden. Magnetisk balansering banar väg för ett helt nytt sätt att se på investeringar och underhåll inom vattenkraftsindustrin.

Läs hela artikeln
Vattenfalls logotyp på huvudkontoret i Solna

Kommentar: Så ser Vattenfall på rysk gas, kol och kärnbränsle

Vattenfall ser med stor oro på det allvarliga säkerhetsläget i Europa och Rysslands invasion av Ukraina.

Läs hela artikeln
Vattenfalls flagga bredvid Ukrainas flagga

Vattenfall står bakom Ukraina

På torsdagsmorgonen bröt krig ut i Europa. Vattenfalls vd och koncernchef Anna Borg kommenterar läget.

Läs hela artikeln