”Att bromsa klimatförändringarna minskar affärsrisken”
Det finns de som säger att investeringar i ny teknik för att minska koldioxidutsläppen är för riskabelt. Vattenfalls koncernchef Anna Borg håller inte med: ”För mig handlar strävan efter netto-noll om riskminimering. Att bara fortsätta som vanligt är mycket farligare.”
Redan före den 24 februari förra året var behovet av energiomställning uppenbar. Efter den ryska attacken mot Ukraina blev utfasningen av fossila bränslen ännu mer akut.
Vattenfall är ett av de företag som åtagit sig att minska sitt klimat-fotavtryck avsevärt. Målet för Vattenfall är nettonollutsläpp 2040. Detta inkluderar inte bara Vattenfalls egen värme- och kraftproduktion utan hela värdekedjan, till exempel varor man köper från leverantörer för mångmiljardinvesteringarna i ny fossilfri kraftproduktion och elnät, liksom koldioxidutsläpp från privat- och företagskunder. Detta sammanfattas i företagets strategiska mål: ett fossilfritt liv inom en generation.
Att begränsa klimatförändringarna är viktigt och nödvändigt, men för koncernchefen Anna Borg är affärsnyttan ytterligare en stark drivkraft bakom Vattenfalls nettonoll-strategi:
– Kunderna förväntar sig hållbara lösningar, och vi ser att det finns en efterfrågan och en vilja att betala för fossilfria varor och tjänster som stål, eldrivna transporter och annat. Även det faktum att det finns ett pris för att släppa ut koldioxid i Europa förändrar den relativa konkurrenskraften mellan tekniker och driver på innovationen. Det är därför jag brukar upprepa att hållbarhet är vår affärsmodell, säger Anna Borg.
Partnerskap driver innovation
När det gäller att utveckla nya lösningar har Vattenfall varit aktivt involverat i flera innovativa partnerskap under lång tid. Redan 2009 startade Vattenfall och Volvo en gemensam satsning för att utveckla Volvos första elhybridmodell. Under 2016 gick Vattenfall ihop med SSAB och LKAB för att utveckla en process för fossilfritt stål i projektet HYBRIT. Potentiellt kan HYBRIT minska det järnrika Sveriges koldioxidutsläpp med 10 procent eftersom det kol som traditionellt används i ståltillverkningsprocessen här ersätts med fossilfri vätgas. Fram till idag har 2000 ton fossilfritt stål producerats i pilotanläggningen i Luleå. En av kunderna är Volvo Group som använde stålet för att tillverka sitt första fordon av fossilfritt stål.
Idag arbetar Vattenfall med att utveckla hållbart flygbränsle i HySkies-projektet med partners som Shell. Istället för att använda fossil råvara i produktionsprocessen kommer bränslet att tillverkas av fossilfri el, fossilfri vätgas och återvunnen koldioxid från fjärrvärme.
Och med St1 och Preem ska Vattenfall utveckla en fossilfri värdekedja för att producera elektrobränslen med vätgas från havsbaserad vindkraft. St1:s plan är att producera en miljon kubikmeter elektrobränslen 2029. Denna volym motsvarar Arlandas årliga flygbränsleförbrukning.
Minskar riskerna
Vattenfall visar med sina partnerskap att det går att reducera klimatavtrycken kraftigt även i de industrisektorer som har de största koldioxidutsläppen.
– Vissa kallar dessa projekt riskfyllda ur ett affärsperspektiv. Jag skulle säga att det är tvärtom, det minskar affärsrisken, säger Anna Borg. Med nuvarande marknadsläge innebär passivitet och dess konsekvenser mycket mer risk än att utveckla nya fossilfria affärsmodeller.
Detta förstärks av att även finansmarknaderna har börjat betrakta verksamhet baserad på fossila bränslen som hög risk.
– Idag ges bättre villkor om du ger ut en grön obligation jämfört med en traditionell. Och vi ser att kraftverk som använder kol eller gas ställs av på grund av dålig lönsamhet. Frågan är idag hur fort den här utvecklingen kommer att gå, säger Anna Borg.
Elektrifieringen pågår redan
Alla dessa drivkrafter i samhället gör det tydligt att industriomställning och elektrifiering inte är något som kommer att hända i framtiden – det sker här och nu. För Vattenfall innebär detta att energiinfrastruktur måste byggas i en aldrig tidigare skådad omfattning. I Sverige behöver elproduktionen fördubblas inom 20 år, medan ökningsbehovet i andra europeiska länder är ännu större – i Tyskland med 4 till 5 gånger och i Nederländerna med 10 till 20 gånger jämfört med idag.
– Det har länge varit tydligt att näringslivet springer snabbare än politiken när det gäller energiomställningen. Det är också uppenbart att människor förväntar sig att företag tar täten. Som energiföretag har vi kompetensen, möjligheten och ansvaret att göra detta och ta ledningen i energiomställningen, säger Anna Borg.
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Vill du läsa fler spännande berättelser om klimatsmart energi och hållbarhet?
Klicka här för att prenumerera på vårt månatliga nyhetsbrev THE EDIT