Netto noll – vad betyder det egentligen?

Ett starkt engagemang för miljöfrågor börjar ofta i hemmet. För Mark Radka var en av de viktigaste händelserna i ungdomen Love Canal-katastrofen. Giftigt avfall som under flera decennier dumpats på en soptipp nära Niagarafallen på landsbygden i delstaten New York började påverka lokalbefolkningens hälsa. Soptippen låg inte långt från platsen där Mark Radka växte upp under 1970-talet.

”Det var inte mycket mer än ett dike, men de fyllde det med avfall och när det hade blivit överfullt lade de bara jord över. Efter ett tag byggde staden en skola och bostäder på platsen och snart började kemikalierna läcka. Detta blev en mycket synlig miljöfråga för mig, som var både lokal och nationell. Ett tydligt exempel på att saker och ting gått fel.”

Love Canal-skandalen och det växande allmänna intresset för miljön i 1970-talets Amerika – med National Environmental Policy Act, Clean Water Act och Clean Air Act – gjorde det enkelt för Mark Radka att välja yrkesinriktning. 1986 började han på FN, och utöver en kort period i slutet av 80-talet och början av 90-talet när han gick tillbaka till skolbänken och arbetade för ett miljöföretag i Washington DC, har han varit där sedan dess.   

Netto noll, viktigt begrepp för klimatet

I dag är Mark Radka chef för energi- och klimatavdelningen vid UNEP. En av UNEP:s viktigaste frågor är ”netto noll”. Två ord som har varit och fortfarande är centrala för klimatförändringsdiskussionen, men som fortfarande är luddiga för många människor.

– ’Netto noll’ betyder att mängden växthusgaser som kommer ut i atmosfären inte ska leda till en ökning av deras koncentrationer. Så man vill inte att mer ska fyllas på än vad som tas bort naturligt. ‘Netto noll’ betyder ingen nettoförändring av koncentrationen av gaser i atmosfären. Om mer fylls på än vad som tas ut går koncentrationen upp. Om mindre fylls på än vad som tas ut går koncentrationen ner. Koncentrationen av växthusgaser är viktig eftersom den avgör hur stor uppvärmningen blir, den nya jämvikten på sätt och vis, säger Mark Radka.

En del av osäkerheten kring termen ”netto noll” beror på språket och hur man informerar och kommunicerar. Mark Radka tror starkt på enkelhet.  

”Jag tror att det finns en tendens att använda språk som kan vara förvirrande för icke-specialister. Du kan inte förvänta dig att alla ska vara experter på klimatförändringarna. Om du använder ett språk som är för svårt är du respektlös mot din publik. Och detta betyder inte att du ska prata som om publiken vore barn – det betyder bara att du ska använda ord som folk kan relatera till.

Mest av allt är ‘netto noll’ ett sätt att stabilisera temperaturer och bromsa en process som går åt fel håll oroväckande snabbt.”

– Så länge vi fortsätter att släppa ut växthusgaser kommer problemet bara att bli värre. Om man når ‘netto noll’ stabiliserar sig temperaturen i teorin. Förhoppningsvis kunde den stanna vid 1,5 grader över förindustriell nivå, ambitionsmålet i Parisavtalet, eller vid 2 grader. 4 grader är ett annat möjligt utfall, men då befinner vi oss verkligen på en plats där vi inte längre vet vad som händer med systemdynamiken.

Viktigt att nå netto noll snarast

Mark Radka understryker vikten av att nå ”netto noll” förr snarare än senare. Parisavtalet uppmanar undertecknarna att minska utsläppen med 45 procent till 2030 och att uppnå ”netto noll” till 2050. Men enligt Mark Radka måste vi göra mycket mer nu.

– Säg att din läkare säger till dig att du är överviktig och uppmuntrar dig att gå ner några extra kilon inför sommaren. Om du börjar i januari kanske du med disciplin kan nå din idealvikt, eller åtminstone komma ganska nära. Om du väntar till maj blir det riktigt svårt och du kommer att behöva en extrem och kanske omöjlig diet. Så tanken är att komma in på en bana som tar oss ner till ‘netto noll’ med milstolpar längs vägen.

För att nå ”netto noll” måste alla delar i samhället göra sitt – regeringar, branscher, företag, individer.

– Helst skulle varje företag, varje land, varje enhet som fattar beslut gå mot ‘netto noll’. Och eftersom du har ett mål till 2050, vilket är långt borta, behöver du milstolpar, du behöver delmål, du måste mäta och rapportera detta på ett sätt som är verifierbart. Hela systemet kommer att kräva att människor gör vad de säger att de ska göra och att alla kan mäta och redogöra för detta. ‘Netto noll’ är alltså något bra, men om det bara är en ambition och du börjar agera först om fem år så räcker det inte på långa vägar, säger Mark Radka.