Nytt liv under ytan vid havsvindparken

Under byggnationen av den havsbaserade vindkraftparken Hollandse Kust Zuid (HKZ) placerades nio konstgjorda rev ut. Två år senare är det dags för en första avstämning. Hur står det till med livet under ytan?

Marinbiologen Sytske van den Akker arbetar på avdelningen Environment and Sustainability på Vattenfall. Denna avdelning ägnar sig åt de ekologiska effekterna av havsbaserade vindkraftparker.

– När en vindkraftpark byggs i havet krävs alla möjliga typer av tillstånd, bland annat inom området ekologi. Miljön är en av de aspekter vi tar hänsyn till när vi bygger en vindkraftpark. För projekt HKZ har vi därför vidtagit olika naturinkluderande åtgärder för att stimulera den biologiska mångfalden. Vi tittar på utvecklingen av den biologiska mångfalden vid tre tillfällen – 2024, 2028 och 2033 – för att få en bild av vad som sker på lång sikt, säger hon.

Vattenfall blev nyligen partner i KOBINE-projektet, där kostnaderna för naturinkluderande åtgärder jämförs med nyttan för naturen.

– Detta har inte bara gett oss en fantastisk möjlighet att dela med oss ​​av vår kunskap och lära av andra deltagare i projektet. Vi har även fått möjlighet att delta i en expedition för att titta på reven vid HKZ tidigare än beräknat. Detta är första gången vi kontrollerar reven och det utgör också ett komplement till våra egna planerade undersökningar.

Det tar till exempel sex till tio år för en viss marin art att etablera sig i och på reven.

– De data vi nu samlar in ger därför en första indikation på den biologiska mångfald som kan komma att utvecklas.

eDNA

KOBINE-projektet undersöker på två sätt vilka fiskar, skaldjur, sjöstjärnor, anemoner och andra djur som lever där.

– Först använder vi vattenprover, berättar Sytske Van den Akker. Dessa prover används för att undersöka eDNA (environmental DNA eller miljö-DNA).

Allt som lever i havet lämnar DNA-spår efter sig. Till exempel fiskfjäll eller bitar från en krabbas skal. Dessa vattenprover filtreras och undersöks i laboratoriet.

– Fiskar är lätta att identifiera med den här tekniken, men vi kan inte bestämma alla arter eftersom den inte fungerar lika bra för alla artgrupper ännu. I takt med att tekniken fortsätter att utvecklas kan allt fler arter identifieras. Och det finns ny teknik som gör att vi snart kommer att kunna säga något om hur många individer som finns av en viss art. Men redan nu ger undersökningarna en bra indikation på biologisk mångfald och de synliggör djur som man till exempel inte kan se genom videoundersökningar. Dessutom är det en snabb metod som inte stör det marina livet.

Video player requires marketing cookies.
To view this content please click here to allow marketing cookies.

U-båtar

Den andra metoden  för att få veta mer om den biologiska mångfalden vid klippreven är videoinspelningar.

– Vi använder en liten u-båt, det är vanligtvis en ROV (remotely operated vehicle) som fjärrstyrs, men i KOBINE-projektet fick vi möjlighet att använda en AUV (autonomous underwater vehicle). Den kan programmeras för att sedan hitta sin egen väg i vattnet. Eftersom vi provade det här för första gången hade vi en kabelanslutning så att vi kunde övervaka vad enheten såg på en stor skärm ombord. Det var väldigt speciellt att få se det där livet under ytan ”live”  säger Sytske van den Akker.

På grund av starka strömmar i Nordsjön är tidvattnet en viktig faktor vid planeringen.

– Vid vändningen, övergången från lågvatten till högvatten och vice versa, är strömmen mindre stark än normalt. Då kan en AUV enkelt gå mot strömmen eller stå stilla på ett ställe. Tack vare detta fick vi bra bildkvalitet.

Det fina med att ta vattenprover i kombination med videobilder är att metoderna kompletterar varandra. På video ser man vissa arter sämre eftersom djuren ibland är väldigt små, sitter under en sten eller simmar utanför kamerabilden. Vattnet i Nordsjön kan också vara grumligt, vilket gör att bilderna blir mindre bra. Vattenproverna ger mer viktig information.

– Det är naturligtvis bäst att kunna mäta något med eDNA och även se samma art på videon, säger Sytske Van den Akker.

KOBINE-Vattenfall-June2023-OscarBos-2.jpg

Använda fakta för framtiden

– Jag var inte riktigt säker på vad jag skulle förvänta mig ett drygt år efter att de konstgjorda reven byggdes, men jag blev positivt överraskad. Till exempel fanns det redan stora samlingar av musslor på vindkraftfundamenten. Och på klippreven under dem levde redan stora anemoner och sjöstjärnor och vi såg också många fiskar. Med hjälp av den kunskap vi skaffar oss nu kan vi lära oss mer inför byggnationen av framtida vindkraftsparker.

KOBINE – naturinkluderande åtgärder: kostnader kontra nytta

Förkortningen KOBINE står för Kostnader och biologisk mångfald för naturinkluderande energi. KOBINE-projektet tittar på kostnaderna för åtgärder som bidrar till att förbättra den biologiska mångfalden och vad de ger för naturen. Syftet är att hitta åtgärder som har bra effekt till rimliga kostnader.

De Rijke Noordzee, Wageningen Marine Research, Witteveen+Bos, Waardenburg Ecology och Vattenfall samarbetar i projektet. Vattenfall sörjer för tillgång till klippreven.

Se även

Vattenfallmedarbetare som står framför solpaneler

Vattenfalls års- och hållbarhetsredovisning 2023: Fortsatt arbete för fossilfrihet

Vattenfalls års- och hållbarhetsredovisning för 2023 har ett särskilt fokus på havsbaserad vindkraft och ny kärnkraft – nödvändiga faktorer för energiomställningen och Vattenfalls fortsatta ...

Läs hela artikeln
Havsbaserat vindkraftverk

Vattenfall och RWE slutför avyttringen av Norfolk Offshore Wind Zone

Vattenfall har idag slutfört avyttringen av Norfolk Offshore Wind Zone till RWE. Den överenskomna köpeskillingen uppgår till motsvarar 963 miljoner GBP. 

Läs hela artikeln
Landbaserad vindkraftspark

Vattenfalls största landbaserade vindkraftsprojekt får miljötillstånd

De intilliggande vindkraftsparkerna Norrbäck och Pauträsk som tillsammans utgör Vattenfalls hittills största landbaserade vindkraftsprojekt har fått ett slutgiltigt miljötillstånd.

Läs hela artikeln