När vinterkylan slog till – då klev vattenkraften fram

Årets början har präglats av flera veckor kyla över hela Norden. I norra Sverige sjönk temperaturen långt under minus 20 grader, samtidigt som vinden avtog både i Sverige och på kontinenten. Sammantaget skapade det ett läge med ökad elanvändning, höga elpriser och ett stort behov av planerbar kraft.

Mikael Raab, senior produktionsplanerare på Vattenfall kraftkontroll, beskriver vädret som den avgörande faktorn bakom marknadens utveckling.

– Kylan driver upp elbehovet och den svaga vinden gör att mer vattenkraft behövs. Det är det kraftslag som kan gå upp snabbt när behovet förändras, säger Mikael Raab.

Ovanligt långvarigt högtryck

Det kalla högtrycksläge som parkerade över Norden under januari – och stora delar av februari – är något som enligt Mikael Raab inte inträffar ofta.

– Det här var en vädersituation som låg kvar ovanligt länge. Sådant skapar ett ihållande högt effektbehov, vilket märks direkt i priserna. När det är som kallast och vindkraften producerar lite blir vattenkraftens förmåga att dämpa pristoppar helt central, säger Mikael Raab.

Högsta vattenkraftsproduktionen på sex år

För de som arbetar med vattenkraften på plats är vintern alltid en intensiv period. Enligt Tord Eriksson, produktionschef för Vattenfall vattenkraft, handlar årets höga produktion om en kombination av långsiktig planering och rätt förutsättningar. Magasinen var välfyllda, vindnivåerna låga och elbehovet högt – en situation som gjorde att vattenkraftverken kunde köras stabilt och på höga nivåer.

– I år gick vi in i vintern med god fyllnadsgrad och ett stort behov i systemet. Då kör vi hårt, så januari blev vår högsta produktion på sex år, säger Tord Eriksson.

Vinter på vattenkraftsstationen i Boden, som byggdes 1967-1972.

Tuffa vinterförhållanden vid anläggningarna

Vintern innebär alltid utmaningar för personalen vid anläggningarna, men årets väder gjorde arbetet ovanligt krävande. Is kan bildas vid utskov, i vattenvägar och älvsträckor och ibland skapa isproppar som begränsar flödet. Det påverkar både säkerheten och produktionen.

– Att hantera isbildning är ett av våra mest krävande vinterjobb. Det kräver erfarenhet, god planering och ett högt säkerhetsmedvetande, säger Tord Eriksson.

Vid hård körning kan spill genom utskovsluckor skapa vattenånga som fryser på kringliggande konstruktioner och i vissa fall även på kraftledningar – ett fenomen som under säsongen hanterades löpande.

Vattenkraftens flexibilitet viktig för att balansera elsystemet

Trots sin centrala roll hamnar vattenkraften ofta i skuggan i den offentliga debatten. Men den här vintern visar tydligt hur avgörande den är som balanserande kraft.

Den flexibiliteten gör att vattenkraften kan säkra effekt och energi, tillräckligt med elproduktion när den behövs, när vindkraften tillfälligt producerar mindre, balansera elsystemet och möta upp när efterfrågan är som högst – särskilt under extrema vädersituationer.

– Vattenkraften har en unik roll i energisystemet. Till skillnad från vissa andra kraftslag kan vi välja när vi vill producera, och det gör att vattenkraften kan öka när behovet är som störst och minska när det kommer mer vind i systemet. Den flexibiliteten blir allt viktigare på en volatil elmarknad, säger Mikael Raab.