Så mäts snön som styr vårfloden i Luleälven

De svenska fjällen är vidsträckt: 165 000 kvadratkilometer, vilket motsvarar 40 procent av landets totala yta. Det är också här som de kraftigaste snöfallen inträffar på vintern; snö som smälter på våren och rinner ut i floderna i dalarna, där en stor del av Sveriges vattenkraft produceras.

Den flod som producerar mest el är Luleälven. I slutet av mars, när snötäcket är stabilt och ofta på sin högsta nivå, tar hydrologer sig ut till mätplatser längs fasta linjer utmärkta med tio stolpar för att kontrollera snödjupet med ett snörör. Man tar också prover för att se hur tung snön är, vilket avslöjar hur mycket vatten som finns i den.

–  Ungefär hälften av all nederbörd som finns i vårt prognosområde faller som snö. Vi använder fortfarande samma metod som på 1940-talet. Det gör att vi kan jämföra år för år och följa utvecklingen över tid, säger Susanne Nyström, hydrolog på Vattenfall.

Metoden är enkel men robust – och tack vare de långa tidsserierna är den en mycket  värdefull indikator på hur vårens vattenflöden kan utvecklas.

Mätning från helikopter ger den stora bilden

För att komplettera de manuella mätningarna används även radarmätning från helikopter. Under helikoptern sitter en antenn monterad. Cirka 40 mil av fasta rutter mäts inom prognosområdet. Radiovågens restid genom snön påverkas av hur djup och tätt packad snön är.

– Mätningen från helikoptern är ett komplement till de manuella mätningarna. Tillsammans ger de två metoderna en bra bild av snöläget i fjällen, säger Susanne Nyström.

I de svenska fjällen mäter hydrologer snödjupet med hjälp av ett snörör och tar prover för att se hur tung snön är.

Ett tätt datanät i fjällen

För att få en heltäckande bild av väder och snöförhållanden har Vattenfall ett tiotal egna Hydmet-stationer placerade i fjällområdena. Stationerna mäter temperatur, nederbörd, vind och vattenstånd, och rapporterar dagligen timvärden via satellitkommunikation.

– Stationerna ger data från områden där ingen annan mäter idag. Det gör stor skillnad när vi ska förstå helheten, säger Susanne.

Värdena ingår i Vattenfalls hydrologiska modell för Luleälven.

Från fjäll till prognos – så används datan

När datan från snömätningarna är gjorda jämförs den med Vattenfalls hydrologiska modell, som uppdateras dagligen med uppgifter om nederbörd och temperatur. Modellen används för att bedöma hur vårfloden kan utvecklas.

– Snömätningarna stödjer oss i att se hur mycket vatten som finns samlat i snön. Det är en viktig kontroll av modellens beräkningar, säger Susanne Nyström.

På sikt väntas nästa generations modell kunna ta in underlaget från snömätningarna direkt – något som kan ge mer precisa prognoser.

Vinterns variationer syns i små detaljer

Formella snömätningar är grunden – men ibland märks skillnaderna mellan vintrarna bara genom blotta ögat. Susanne berättar om en kåta vid norska gränsen som hon ofta passerar på vintern.

– Vissa år är den nästan helt täckt av snö, andra år står den nästan fri. Det säger mycket om hur olika vintrarna kan vara och vad vinden gör med snötäcket, säger Susanne Nyström.

En kåta vid norska gränsen som visar hur olika vintrarna kan vara och vad vinden gör med snötäcken. Vissa år är den helt täckt av snö, andra år står den nästan fri.

Starkt underlag inför våren

När vårfloden närmar sig är mätningarna redan sammanställda, analyserade och integrerade i planeringen. Det är då resultatet av arbetet blir som mest konkret – i besluten om hur magasinen ska regleras, hur risker ska hanteras och hur vattenkraftsproduktionen ska ske under vårens intensiva period.

– Att uppskatta hur mycket snö som finns och därmed hur stor vårfloden kan bli är en central del av det hydrologiska arbetet. Det är ofta där årsplaneringen tar sin början, säger Susanne Nyström.