Vattenfall i Almedalen 2026: Fokus på ett tryggt och motståndskraftigt elsystem

Video player requires marketing cookies.
To view this content please click here to allow marketing cookies.

×

Se filmen som visades i början av Vattenfalls seminarium "Electricity is hope" under Almedalsveckan.

Under seminariet ”Electricity is hope – vilka är lärdomarna från Ukraina om vikten av ett resilient elsystem?” möttes Vattenfalls vd och koncernchef Anna Borg, Ukrainas ambassadör i Sverige Svitlana Zalishchuk, Sveriges överbefälhavare Michael Claesson, SMHI:s generaldirektör Håkan Wirtén och Annika Viklund, vd för Vattenfall Eldistribution, för att diskutera hur man bygger motståndskraft i praktiken mot bakgrund av erfarenheterna från Ukraina.

– Vi vet att energisystemet metodiskt attackeras och det är såklart svårt för oss som lever under fredliga förhållanden att förstå vad det faktiskt innebär när elen inte finns där. Därför är det så viktigt att lyssna på Ukraina och dra lärdomar från hur man jobbat med motståndskraft i energisystemet under svåra förhållanden, sa Anna Borg, vd och koncernchef för Vattenfall.

Svitlana Zalishchuk, Ukrainas ambassadör i Sverige, och Anna Borg, Vattenfalls vd och koncernchef under Vattenfalls seminarium i Almedalen den 24 juni 2026.

Motståndskraft växer fram i kris 

Ett elsystem som fungerar tas ofta för givet. Erfarenheterna från Ukraina visar hur snabbt det kan förändras – och hur människor och verksamheter tvingas anpassa sig. När det inte längre går att lita på en stabil elförsörjning påverkas allt från uppvärmning och kommunikation till sjukvård och vardagsliv. 

– Vi har lärt oss att motståndskraft inte är något man har, utan är en reaktion på de utmaningar man ställs inför. Vi kämpar för våra värderingar, vår historia och rätten att forma framtiden – och det är det som definierar vår motståndskraft, sa Svitlana Zalishchuk, Ukrainas ambassadör i Sverige.

Elnät som en del av totalförsvaret 

Erfarenheterna från Ukraina pekar på vikten av elsystemet för samhällets beredskap. Det märks också i hur energins roll beskrivs ur ett försvarsperspektiv. 

– Energiförsörjningen är i princip allt – den finns i varje komponent av både motståndskraften och samhället. Det som är så unikt med Ukraina är hur man hela tiden arbetar för att återställa normalitet och hålla vardagen igång. Där är energin en del av samhällets blodsystem, sa Michael Claesson, Sveriges överbefälhavare. 

Frågan om energisystemets motståndskraft är därmed inte längre enbart teknisk, utan i hög grad säkerhetspolitisk.  

– Vattenfall har ett stort ansvar, eftersom vi äger mycket energiinfrastruktur i både Sverige och andra europeiska länder. Därför måste vi investera för att upprätthålla tillgängligheten och förbereda oss för hur vi agerar när det blir störningar, sa Anna Borg. 

Sveriges överbefälhavare Michael Claesson och Vattenfalls vd och koncernchef Anna Borg.

Nya krav på elnäten i ett förändrat klimat 

Samtidigt som det säkerhetspolitiska läget förändras ställs nya krav på elsystemet som en följd av klimatförändringarna. Extremväder och ökade påfrestningar gör att kraven på robusthet växer. 

– Vi ser redan fler extrema väderhändelser – översvämningar, värmeböljor och stormar – och det påverkar infrastrukturen i stort, inklusive energisystemen, sa Håkan Wirtén, generaldirektör för SMHI. 

För elnäten innebär det ett nytt normalläge. 

– Vädret påverkar våra elnät mer än tidigare – med fler åsknedslag, isbelastning på ledningar och översvämningar. Det påverkar både hur vi bygger och var vi placerar vår infrastruktur, sa Annika Viklund, vd för Vattenfall Eldistribution. 

Hon beskriver även hur kraven på elsystemet förändras i grunden: 

– Elnäten ska fungera inte bara när allt är som vanligt, utan också när något går fel – oavsett om det handlar om väder eller ett förändrat säkerhetsläge. 

Annika Viklund, vd för Vattenfall Eldistribution och Håkan Wirtén, generaldirektör för SMHI.

Investeringar avgör takten framåt 

För att möta dessa utmaningar och ett förändrat säkerhetsläge krävs omfattande investeringar i elnäten. Det handlar om att både bygga ut kapaciteten för elektrifieringen och att förnya ett nät där stora delar närmar sig sin tekniska livslängd. Samtidigt behöver systemen byggas mer robusta för att klara större påfrestningar. 

– Vi bygger ut elnätet för att möta ökad efterfrågan, vi investerar i befintlig infrastruktur och vi bygger systemen mer robusta. Förra året investerade vi 11 miljarder kronor – och det är sällan man ångrar investeringar i infrastruktur, men man kan ångra om man inte gör dem, sa Annika Viklund, vd för Vattenfall Eldistribution. 

Vad krävs framåt? 

Samtidigt som kraven på elsystemet ökar handlar det framåt i hög grad om förberedelse och samverkan. Aktörer från olika delar av samhället behöver kunna agera tillsammans och ta ansvar för sin egen del. 

– För att energi ska fungera är det många andra saker som också måste fungera – och för att många andra saker ska fungera måste energin fungera – exempelvis telekom, matförsörjning och transporter. Det handlar inte bara om teknik, utan om förmågan att hålla samhället igång, sa Anna Borg. 

Vattenkraftens roll i ett robust elsystem 

Under veckan arrangerade Vattenfall även ett seminarium tillsammans med Fortum och Skellefteå Kraft. I centrum stod vattenkraftens roll i energisystemet och hur vattenkraft kan bidra med den flexibilitet och lagring som i allt högre grad behövs när elbehoven växer.   

– Om vattenkraftens fulla förmågor, inklusive flexibilitet, släpps fram ger det stora vinster i hela elsystemet. Det kan hantera variationer från mycket korta tidsperioder till längre perioder med låg elproduktion och bidra till ökad stabilitet, sa Lovisa Fricot Norén, vd för Vattenfall Vattenkraft. 

AI och energisystemets utveckling 

Vattenfall arrangerade också tillsammans med Microsoft ett seminarium om AI och energi, med fokus på vad som är myt och vad som är fakta kring teknikens påverkan på energianvändning och klimat. 

Diskussionen tog avstamp i de motstridiga påståenden som florerar kring AI – från ökade utsläpp till möjligheten att stärka energiomställningen. Seminariet visade att AI:s påverkan inte är entydig, utan behöver förstås i ett systemperspektiv – där användning, energimix och energisystemets utformning samspelar. Samtidigt lyftes behovet av mer transparens och en faktabaserad förståelse för att möjliggöra informerade beslut. 

– I debatten framställs AI ofta som antingen ett hot eller en lösning. Verkligheten är mer komplex – tekniken har både en påverkan på klimatet och kan bidra till ett mer effektivt energisystem och minskade utsläpp i branscher som idag har stor påverkan som transport, industri och fastigheter, sa Johanna Häägg, hållbarhetschef IT på Vattenfall. 

Brett deltagande under Almedalsveckan 

Utöver huvudseminariet deltog Vattenfall i ett stort antal samtal under veckan, både som medarrangörer och paneldeltagare. Bland annat medverkade Anna Borg i ett seminarium arrangerat av Videberg Kraft, där planerna för ny kärnkraft på Väröhalvön, industrins växande elbehov och de avvägningar som krävs för att ta projektet vidare stod i fokus.  

Sammantaget kretsade samtalen under Almedalsveckan kring hur avgörande elektrifieringen är för konkurrenskraft, klimat och geopolitiskt oberoende. AI var också ett stort ämne. 

– Det är tydligt att energifrågorna genomsyrar nästan allt – från säkerhet och klimat till teknik och konkurrenskraft. Ska vi lyckas med elektrifieringen krävs samverkan mellan näringsliv, politik och myndigheter. Efter veckan i Almedalen är min känsla att det finns en bred samsyn om riktningen och ett ökat fokus på hur vi tar nästa steg, sa Anja Alemdar, chef för samhällskontakter på Vattenfall.

Seminariet går att se i sin helhet i efterhand på Energiföretagens Play-kanal