Pris för hög energitillgänglighet till Forsmark
Onsdagen den 25 juni fick Forsmarks reaktor 2 ta emot priset "In Recognition of BWR Operation at the Highest Level of Performance" för resultatet 2013.
Det är ett pris som delas ut till de BWR-reaktorer som är bland de 25 % med bäst energitillgänglighet i världen.
Energitillgänglighet är ett mått som beskriver hur mycket energi som kärnkraftverket faktiskt producerade i förhållande till den mängd energi som maximalt hade kunnat produceras.
En hög tillgänglighet är ett mått på att produktionsstörningar minimerats och planerade avställningar optimerats.
Hög energitillgänglighet för Forsmark 2
2013 hade Forsmark 2 en tillgänglighet på hela 91,9 %, genomsnittet för Forsmark låg på cirka 89,5 %.
De svenska kärnkraftverken stängs varje år för bränslebyte och kan därför teoretiskt som mest uppnå 96 procents tillgänglighet, räknat på två veckors avställning för bränslebyte.
Forsmarks tre reaktorer hade en säker och stabil drift under 2013 med relativt få oplanerade stopp. 2013 blev ett rekordår när det gäller produktion för Forsmarks kärnkraftverk. Totalt producerades 25,2 terawattimmar el.
Priset delades ut av Richard Rossi, Vice President på General Electric-Hitachi och togs emot av vice vd Göran Persson.
– Mycket lämpligt delades priset ut i samma ögonblick som starttillstånd lämnades för Forsmark 2:s återstart efter årets revisionsavställning, säger Göran Persson.
Se även
Biotestsjön – unik plats för både havsörnar och klimatforskare
Vattnet i Biotestsjön är 10 grader varmare än genomsnittet året runt. Temperaturskillnaden, som beror på det uppvärmda kylvattnet från kärnkraftverket i Forsmark, gör att forskare kan studer...
AI sprider ljus över fågelkollisioner med havsbaserad vind
Hur farliga är havsbaserade vindkraftverk för fåglar? Faktum är att ingen vet exakt. Men nya studier i Nederländerna och Storbritannien använder den senaste spårningstekniken – och resultate...
Satelliter håller öga på den biologiska mångfalden
Data som samlas in från satelliter blir allt vanligare vid övervakning av biologisk mångfald. Hur kan satellitbilder användas på bästa sätt? Och vad kan vi lära oss av dem?