Nya turbinblad på Forsmark 1

Snart är det revisionstider på Forsmark och först ut är Forsmark 1 med revision mellan den 3 maj och 11 juni. Under revisionen ska många av bladen på turbinernas rotorer bytas ut.

Turbinbladen, eller skovlarna som de också kallas, får turbinrotorn att snurra 3 000 varv per minut och driver generatorn. Skovlarna som ska bytas ut är så kallade avloppskovlar.

– De är de sista skovlarna som träffas av ångan från reaktorn, innan den försvinner ned i kondensorn. Båda turbinerna på Forsmark 1 består av totalt 612 avloppsskovlar, säger Andreas Björck, som leder projektet.

Nya skovlar minskar risken för vibrationer

Avloppskovlarna installerades tillsammans med de nya lågtrycksturbinerna på Forsmark 1, 2005. Vid inspektioner av turbinerna upptäcktes nötningsskador på skoveltopparna. Skovelvibrationer troddes vara orsaken.

– Mätningar visade stora vibrationer i skovelbladen vid så kallad "utrullning" av turbinen, när den stängs av med delvakuumsläckning. Skovlarna började vibrera när rotorns varvtal var cirka 2500 varv per minut, säger Magnus Adolfsson på Forsmarks avdelning för mekanisk integritet (FTMQ).

De förhöjda vibrationerna uppstår eftersom skovelbladens egenfrekvens, alltså svängningar per sekund (Hz), är för lika varandra. Skovlarna exciteras, sätts i svängning, och "hjälper" varandra att vibrera.

– Det bidrar till att sprida vibrationen till hela skovelsteget som då svänger i fas. Vid drift exciteras inte skovlarna, säger Magnus Adolfsson.

– De nya skovlarna som monteras är konstruerade så att de har olika egenfrekvenser, vilket minskar risken för vibrationer. Under uppstarten av Forsmark 1 kommer mätningar att genomföras på nytt för att kontrollera att skovlarna inte vibrerar, säger Andreas Björck.

Magnetpulver hittar sprickor

Under revisionen kommer även 708 andra skovlar, som sitter innan avloppsskovlarna, att magnetpulverprovas.

– Skovlarna beläggs med en fluorescerande vätska med metallpulver, och sedan magnetiserar vi dem. Om det finns sprickor lägger sig spånen där och då upptäcker vi sprickorna, säger Andreas Björck.
Skovelprojektet är ett av de största under revisionen och Andreas Björck trivs med att leda det.

– Det är roligt men också en sporrande uppgift. Samordningen måste fungera med andra projekt, som till exempel bytet av lågtrycksförvärmare, säger Andreas Björck och avslutar:

– Projektet startade för bara 15 månader sen så det har varit en tidskritisk process. Men nu är det roligt att alla bitarna faller på plats.

Se även

Flygfoto av Biotestsjön

Biotestsjön – unik plats för både havsörnar och klimatforskare

Vattnet i Biotestsjön är 10 grader varmare än genomsnittet året runt. Temperaturskillnaden, som beror på det uppvärmda kylvattnet från kärnkraftverket i Forsmark, gör att forskare kan studer...

Läs hela artikeln
En fågel på en metallkonstruktion framför en havsbaserad vindkraftspark

AI sprider ljus över fågelkollisioner med havsbaserad vind

Hur farliga är havsbaserade vindkraftverk för fåglar? Faktum är att ingen vet exakt. Men nya studier i Nederländerna och Storbritannien använder den senaste spårningstekniken – och resultate...

Läs hela artikeln
En satellit i rymden

Satelliter håller öga på den biologiska mångfalden

Data som samlas in från satelliter blir allt vanligare vid övervakning av biologisk mångfald. Hur kan satellitbilder användas på bästa sätt? Och vad kan vi lära oss av dem?

Läs hela artikeln