Fukushima med egna ögon

 – Det som hände i Fukushima 2011 definierar i mångt och mycket kärnkraftens verklighet idag, säger Staffan som till vardags arbetar som kvalitetsingenjör inom MTO-området (Människa, Teknik, Organisation) på Ringhals. Därför var det självklart för min YG-grupp, som hade säkerhet som tema, att välja Japan som mål för studieresan.

Förutom Staffan bestod gruppen av sju andra unga från den svenska kärnkraftsbranschen. Resan ägde rum i september och såväl det olycksdrabbade kraftverket Fukushima Daiichi som systeranläggningen Daini besöktes. Dessutom hade gruppen arrangerat så att de fick besöka de evakuerade områdena runt de havererade reaktorerna, där återställning och återuppbyggnad efter tsunamin pågår.

På plats vid kraftverket

– Vi blev mycket väl mottagna av företaget TEPCO, säger Staffan. De är öppna med att visa och berätta vilka åtgärder som vidtagits efter olyckan och hur de arbetar med att sanera och ta hand om anläggningarna.

Gruppen guidades runt i buss på Daiichis kraftverksområde och passerade förbi ett tiotal meter utanför de reaktorbyggnader som drabbats av härdsmältor. Dosraten där var relativt låg, och hela upplevelsen för de svenska besökarna något overklig.

Här körs en simulering av olyckstillfället i simulatorn för Daini 2. Precis vid fototillfället simulerade man jordbävningen och operatörerna klamrade sig fast vid ledstängerna.

YG-gruppens tolk, tolk Mr Saito, visar en lampa som fortfarande innehåller vatten från tsunamin. Man kan alltså se på lampan hur hög vattennivån var i rummet vid olyckstillfället.

– Jag upplevde att man gjort mycket för att återfå kontrollen över anläggningarna och att man har en plan för det fortsatta arbetet, säger Staffan. En stor del av verksamheten handlar nu om vattenhantering. Ett stort fält fullt av cisterner och tankar fanns för att ta om hand om och rena kontaminerat vatten som använts för kylning av reaktorerna. För att hindra grundvatten från att tränga in i reaktorbyggnaderna och bli kontaminerat byggs anordningar för att frysa marken och på så sätt hålla grundvattnet borta.

Förberedelser pågår inför bortforslingen av bränslerester från de värst drabbade reaktorerna, ett mycket komplext arbete som tidigast beräknas kunna inledas 2022. Den slutliga rivningen kommer att kunna påbörjas först 30-40 år därefter.

Landskapet vid kraftverket, som tidigare varit känt för sin naturskönhet, var nu kalt och till stora delar asfalterat. I de omgivande områdena fanns stora depåer av jordmassor som schaktats samman.

På många ställen fanns deponier för kontaminerade jordmassor.

Nu när kärnkraftverken står stilla levererar det här kolkraftverket el till prefekturen.

Besök i evakuerade områden

– Vi besökte de evakuerade områdena runt kraftverket där det idag finns flera byar som befolkningen kan flytta tillbaka till. Intresset för att återvända är emellertid inte särskilt stort, åtminstone inte bland de yngre. Ryktesspridningen är stor och man litar varken på myndigheterna eller kärnkraftföretagen.

I ett fåtal byar kan man ännu se den verkliga förstörelsen efter jordbävningen och tsunamin.

Gruppen besökte en by vid kusten där spår av förödelsen efter tsunamin fanns kvar. Husen låg som plockepinn, fordon och saker var kringströdda. Återuppbyggnad av bostäder pågick och det fanns monument som sträckte sig tio meter upp i luften för att visa hur högt vattnet hade nått.

– Det som berörde mest var när vi besökte en lokal marknad som gränsade till en skolgård med lekande barn, berättar Staffan. Den dagen flodvågen slog in var det skolavslutning där och många elever och föräldrar hade samlats. Det var både lätt och svårt att tänka sig in i vad som hade utspelats där för drygt fyra år sedan.

Gruppen besökte en lokal marknad i byn Tomioka som drabbades hårt av tsunamin.

Förmåga till anpassning

– Man slås av japanernas anpassningsförmåga, deras sätt att hela tiden fokusera framåtriktat för att återställa och återuppbygga.
Redan före resan hade Staffan kontakt med Atsufumi Yoshizawa som var blockchef på Daiichi 5 och 6 vid tiden för jordbävningen. Efter tsunamin agerade personalen vid båda anläggningarna snabbt och deras insatser begränsade konsekvenserna av olyckan. Tack vare det står anläggningen Daini i princip startklar om tillstånd till återstart skulle ges. Yoshizawa har arbetat tillsammans med Tokyos universitet för att kartlägga positiva beteenden och funktioner i responsarbetet. Det berättade han om när YG-gruppen besökte Japans motsvarighet till SKB, där han nu är VD.

– Resan har gett oss många lärdomar och intressanta infallsvinklar att följa upp, säger Staffan. Besöket kan helt klart bli en inledning till ett fördjupat erfarenhetsutbyte till ömsesidig nytta i framtiden. Jag har knutit flera kontakter, både under resan och YG-året i stort, som jag hoppas kan bli värdefulla för Ringhals och mig.

När man färdas med buss i runtom Fukushima ser man överallt poliser som vaktar övergivna bostadsområden.

Reseberättelse

YG-gruppens reseberättelse finns publicerad i "Kärnkraft i vår omvärld", oktober 2015 sidan 3

Fakta om kärnkraftsolyckan i Japan

Vad var det egentligen som hände i Fukushima i mars 2011?
Ta del av fakta på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats

Om Young Generation

Genom Young Generation får unga (upp till 35 år) i kärnkraftsbranschen ett personligt nätverk och möjlighet att bredda din förståelse och kunskap inom områdena kärnkraft och energi. Young Generation startade 1994 på svenskt initiativ. Idag har verksamheten utvecklats till ett globalt nätverk med deltagare från över 50 länder.
http://www.younggeneration.nu/