Forsmark 3 mot full effekt
Turbinen vid Forsmark 3 producerar åter el till det svenska kraftnätet efter att ha varit avställd i mindre än två dygn. Anläggningen beräknar nå full effekt på lördag, vilket innebär att alla Forsmarks tre reaktorer då producerar för fullt.
Tidigt i tisdags morse, den 2 januari, slog generatorbrytaren vid Forsmark 3 bort elmatningen till den lokala transformatorn (25/10kV transformatorn) med följden att turbinanläggningen stoppades automatiskt, ett så kallat snabbstopp, och Forsmark 3 lämnade yttre kraftnät.
I turbinanläggningen finns en mängd sensorer, mätare och givare som övervakar turbindriften och om någon indikation finns på att ett hjälpsystem inte fungerar som det ska, kan anläggningen snabbstoppas.
– Orsaken till att generatorbrytaren slog ifrån var en indikation från en gasvakt vid transformatorn. Gasvakten är ett komponentskydd och en säkerhetsfunktion som övervakar transformatorn. Vi har nu gjort många olika slags provningar i anslutning till transformatorn och inte hittat några tecken på fel. Gasvakten vid transformatorn byttes ut igår, säger Fredrik Eriksson på Produktionsavdelningen Forsmark 3.
Forsmark 3 står därmed redo att producera vid full effekt igen och natten mot torsdag den 4 januari fasade anläggningen mot det svenska kraftnätet igen.
Forsmark 1 och 2 producerar redan för fullt och från och med lördag den 6 januari når även Forsmark 3 full produktion. Alla Forsmarks tre reaktorer är därmed i full drift.
Se även
Biotestsjön – unik plats för både havsörnar och klimatforskare
Vattnet i Biotestsjön är 10 grader varmare än genomsnittet året runt. Temperaturskillnaden, som beror på det uppvärmda kylvattnet från kärnkraftverket i Forsmark, gör att forskare kan studer...
AI sprider ljus över fågelkollisioner med havsbaserad vind
Hur farliga är havsbaserade vindkraftverk för fåglar? Faktum är att ingen vet exakt. Men nya studier i Nederländerna och Storbritannien använder den senaste spårningstekniken – och resultate...
Satelliter håller öga på den biologiska mångfalden
Data som samlas in från satelliter blir allt vanligare vid övervakning av biologisk mångfald. Hur kan satellitbilder användas på bästa sätt? Och vad kan vi lära oss av dem?