Vindtekniker tränar överlevnad

Likt ett flöte gungar Bjarne Christesen upp och ned i de höga vågorna, iklädd en klarorange överlevnadsdräkt. Han och nio andra kämpar sig fram genom tjutande stormvindar, obarmhärtigt piskande regn och åska för att nå den självlysande livräddningsflotte som tycks vara oändligt långt borta. Detta skulle kunna vara Nordsjöns bistra vatten, och de tio männen och kvinnorna skulle kunna vara de enda överlevande efter att den båt som skulle föra dem till ett vindkraftverk ute till havs havererat. 

Nu är det inte så, men där Bjarne Christesen befinner sig i vattnet känns det ändå realistiskt nog för att vara en aning skrämmande. Faktum är att han befinner sig i Falck Safety Services 1 200 kubikmeters bassäng i närheten av Esbjerg, Danmark, för att delta i den sjöräddningskurs som är obligatorisk för alla offshore-medarbetare. Regnet kommer från en sprinkler placerad framför en jättelik vindmaskin, vilka tillsammans skapar stormen. Sjögången står en kraftig våggenerator för. Detta är Europas enda bassäng av detta slag som är fylld med saltvatten och som därmed erbjuder samma flytkraft som havet, vilket är ett krav från de specialstyrkor från både svensk och dansk polis och militär som tränar här.

De tio orangeklädda figurerna i vattnet är några av de allt fler offshore-arbetare som trotsar havets faror varenda dag så att din spis, TV och kökslampa kan drivas av grön energi från gigantiska havsbaserade vindkraftverk. Alla vill ha ren energi – men få vill bo granne med ett vindkraftverk. Det är också därför vindkraftverken i allt högre grad placeras ute till havs, vilket innebär att serviceteknikerna får jobba under helt andra förutsättningar än på land. När arbetsdagen är över kan man inte sätta sig i bilen och åka hem, och om olyckan är framme går det inte att ringa 112.

Bjarne Christesen är en av Vattenfalls utbildade elektriker och vindkrafttekniker, och en av de som deltar i kursen.

– Havet uppför sig ju inte alltid som vi vill. Vi måste lära oss att respektera vår arbetsmiljö som emellanåt kan vara rejält våldsam. Det kan låta ganska ofarligt att ramla i vattnet, men det kan innebära livsfara om man inte vet hur man ska bete sig eller har fel kläder för att klara sig flera timmar i den här sjön. Problemet är att man inte har en aning om hur man reagerar om något sådant här faktiskt inträffar. Kursen är till för att vi ska lära oss tro på vår förmåga att klara oss om vi faller i, så att vi inte får panik i en nödsituation, berättar Bjarne Christesen. 

I vanliga fall åker medarbetarna båt ut till vindkraftverken. Om vädret är så dåligt att båten inte kan ta sig ut till kraftverksfundamentet får serviceteknikerna åka helikopter. 

– Och ibland händer det att till exempel dimma eller blåst gör att båten eller helikoptern inte kan köra oss tillbaka. Då är det bara att plocka fram sovsäckar, madrasser och kvällsmat – proteinkakor och vatten – från ett utrymme i kraftverksfundamentet och klättra upp till kraftverkets maskinhus, 70 meter över havsnivå, där vi bäddar ned oss i väntan på bättre väder.

Att behärska ­synkront ryggsim kan vara ­livsavgörande för den som arbetar vid vindkraftparker till havs.

Håll ihop

De tio deltagarna har suttit i klassrummet en dag, och får nu testa sina teoretiska kunskaper i praktiken. Att få på sig en överlevnadsdräkt med tätslutande manschetter och stora inbyggda stövlar är dagens första utmaning. På detta följer ett tremeters hopp ned i vattnet från ett torn, som får tjänstgöra som sidan på en sjunkande båt. 

Plask, plask, plask – kursdeltagarna försvinner under den gröna vattenytan för att strax därefter dyka upp i ett hav av luftbubblor. De tränar på att inta fosterposition för att minimera värmeförlusten, och bildar sedan två långa kedjor genom att hållaw tag i varandra med benen för att med rytmiska armrörelser ta sig fram till räddningsflotten simmande på rygg. Ute till havs är det mycket viktigt att hålla ihop och hjälpa varandra. Som av en händelse (noggrant arrangerad av instruktörerna) är räddningsflotten upp och ned. Ole Bigum, Vattenfalls Offshore Project Director, måste visa att han klarar av att på egen hand vända flotten rätt. Han måste kravla sig upp på flottens botten och sedan dra hela flotten över sig, så att han hamnar under den. Till allas stora lättnad dyker hans huvud upp bredvid den rättvända flotten några sekunder senare. 

– För att kunna jobba till havs måste man vara i form, inte bara för sin egen skull, utan även för andras. Men faktum är att sjön till vardags är en säker arbetsplats! säger Bjarne Christesen.

Kursen lär deltagarna att klara sig i vattnet, så att de inte får panik i en nödsituation.

England nästa

Enligt Jesper Jonø, sjöräddningsrådgivare på Falck Safety Services, kan Nordsjön jämföras med Biscayabukten väster om Frankrike när det gäller svårighetsgrad:

– Båda områdena är grunda, och det innebär att stora vågor från Atlanten kan bli upp till fyra-fem meter höga runt omkring Vattenfalls vindkraftverk. Krabb sjö gör seglatsen mer komplicerad. Sedan har vi också kraftiga strömmar som drar med sig den som faller i vattnet.

Denna sista aspekt är den enda som inte kan efterliknas av bassängen. Bjarne Christesen säger:

– Den som ramlar i vattnet från ett vindkraftverk ska inte kämpa emot strömmen, utan försöka ta sig till nästa kraftverk i raden. Det är bara att hoppas att man inte ramlade i vid det sista av kraftverken i parken, för då är det England nästa.

Alla Vattenfallmedarbetare har en nödsändare som kan aktiveras för att sända ut nödsignaler.
När kursdeltagarna har övervunnit den ”rasande stormen” i bassängen och lyckats ta sig ombord på räddningsflotten där de kastas runt av vågorna, har instruktörerna fler överraskningar på lager. Plötsligt hörs det pulserande ljudet från rotorbladen på en helikopter. En efter en griper deltagarna tag i den lyftslinga som hissas ned och försvinner med en gungande rörelse uppåt mot den kran som agerar räddningshelikopter.

Kursdeltagare tränar på att rädda en kollega ur vattnet med en räddningsvagga.

Öppet hav

De sista praktiska övningarna äger rum i två kraftiga motorbåtar som lämnar Esbjergs hamn och med hög hastighet sätter kurs mot öppet hav. Deltagarna måste nu visa att de kan klättra från den ena båten till den andra samtidigt som båtarna framförs i hög fart. Sedan får de samarbeta två och två för att hissa upp en skadad kollega ur vattnet med hjälp av en speciell matta som gör att man utan större kraft klarar av att rulla ombord en person människa i sjönöd. Många av deltagarna utstöter en gemensam lättnadens suck när eftermiddagen är över och de kan skala av sig sina överlevnadsdräkter efter att även ha visat att de klarar av att klättra mellan båten och vindkraftverkets bas utan att hamna i vattnet på vägen. Alla deltagarna lämnar kursen med det eftertraktade lilla plastkortet som innebär att de kan fortsätta att arbeta till havs.

Se en kort video

De största farorna

Köldchock
När du hamnar i vattnet, även då det är såpass varmt som 15 grader, tappar du kontrollen över din kropp i ungefär en minut. I det här läget hyperventilerar du, vilket ökar drunkningsrisken.

Drunkning
Man kan drunkna redan efter en kort tid i vattnet, och ända upp till 24 timmar efter räddningen om man har andats in saltvattenspartiklar under flera timmar. Detta kan stimulera vattenproduktionen i lungorna så att man faktiskt drunknar i sina egna kroppsvätskor.

Hypotermi
Du förlorar känseln i händer och fingrar, och börjar huttra. Vid en kroppstemperatur på 35 grader eller mindre dör du så småningom av kylan.

Nycklarna till överlevnad

1. Agera baserat på den aktuella situationen. Är du vårdslös eller obetänksam hamnar du i farliga situationer
2. Identifiera riskerna.
3. Känn till din utrustning.
4. Använd din utrustning på rätt sätt.