Almedalen 2014: ”Vi ska bygga det som är bäst för Sverige”

Kärnkraften står i dag för 40 procent av den svenska elproduktionen och för 50 procent av Vattenfalls nordiska produktion.

För drygt två år sedan ansökte Vattenfall hos Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) om tillstånd att bygga en eller två ersättningsreaktorer. Ansökan innebar inte att ett beslut har fattats att verkligen bygga utan att företaget inledde analysarbetet.
– Sverige står inför en jätteutmaning. Vi måste bestämma oss för vilken energimix vi vill ha i framtiden. Det kommer att byggas mer förnybart framöver men den volatila produktionen kan, som vi bedömer idag, inte ersätta kärnkraften som baskraft. Egentligen ser vi bara två alternativ för att ersätta dagens baskraft och det är gas- och kärnkraft. Naturgas är knappast förenligt med de svenska miljömålen så vi har valt att fokusera på att utreda förutsättningarna för ersättningsreaktorer. Men för mig finns det inget egenvärde i att bygga ny kärnkraft. Vi ska bygga det som är bäst för Sverige, punkt slut, förklarade Mats Ladeborn, chef för kärnkraftsutveckling på Vattenfall.

Om det skulle bli aktuellt att bygga nya kärnkraft i Sverige kommer ett statligt stöd att vara oundvikligt enligt Mikael Odenberg, generaldirektör för Svenska Kraftnät.

– Att bygga ny kärnkraft är ett oerhört stort risktagande ur ett kommersiellt perspektiv. En normalt funtad aktör kommer inte att fatta ett sånt beslut utan riksdagens goda minne. Men vi har stora utmaningar framför oss i att hitta så kallad baskraft som kan balansera den ökande andelen volatil kraft.

Överlägsen energibärare
Vattenfall är inte ett teknikutvecklande företag och kan enligt Mats Ladeborn i princip leverera energi från vilken kraftslag som helst så länge rätt förutsättningar finns.

– Men vi måste ta hänsyn till frågor som leveranssäkerhet, ekonomi och klimat.

Trots utmaningarna kommer konsumenter även i fortsättningen kunna ta elen för given enligt Mikael Odenberg.
– El är en överlägsen energibärare. Vi ser från Svenska Kraftnät framöver en risk för ett potentiellt effektunderskott. Det går till exempel att kapa effekttoppar med instrument som styr konsumenternas elanvändning men historiskt så har ökad energieffektivitet gått hand i hand med ökad energianvändning. Så energieffektivisering är inte svaret på allt.