Ringhalsmedarbetare som deltar i en funktionsövning av radiologisk händelse
Nyhet

Att vara förberedd – säkerhet i fokus

Med flera lager av skyddsbarriärer inbyggda i våra fysiska system, i byggnaderna och i regelverken som styr arbetet, producerar vi el tryggt och säkert. Ändå tränar vi för att vara förberedda för en händelse utöver det vanliga.

Under våren har Annika Ljungberg och hennes team låtit ett femtiotal medarbetare öva praktiskt i en funktionsövning av radiologisk händelse* – FÖR.

Ringhals haveriorganisation genomför ett flertal olika övningar varje år, den här var främst för underhållsledare, strålskyddare, mekaniker och kemister. I de flesta övningarna sker insatserna i teorin. Det händer att de befattningar som övar beslutar om en praktisk åtgärd, sedan får de efter en kort stund besked från övningsledningen att åtgärden är utförd. Känslan av hur lång tid en insats tar i verkligheten går lätt förlorad.

Övningsledare Annika Ljungberg har jobbat som strålskyddare och är nu utvecklingsingenjör inom strålskydd. När hon berättar om FÖR håller hon tillbaka detaljerna för att inte avslöja för mycket. Det ska vara nytt och lagom spännande för den som övar nästa gång.

– Vi börjar i ett mötesrum där vi går igenom fokusområdet, förutsättningarna för övningen och avgränsningarna. Deltagarna får höra om situationen som har eskalerat så mycket att larmnivån ”haverilarm”* har uppnåtts, berättar Annika.

Vid haverilarm anpassas arbetssättet efter vad situationen kräver, vilket är en snabbare process. Några av våra stöddokument för den larmnivån tränas och efter övningen uppdaterar vi dem enligt nyvunna erfarenheter.

Ett enkelt telefonsamtal

På kontrollerad sida mellan Ringhals 3 och 4 finns sedan 90-talet ett blåklassat* övningsrum där man kan fylla ett rörsystem med vanligt vatten.

– När de övande har bestämt sig för hur de ska genomföra en åtgärd, går de den ordinarie vägen till kontrollerad sida, för att störa den dagliga driften så lite som möjligt. Vid en riktig händelse hade vi antagligen valt en annan väg till åtgärdsområdet, beroende på vilka dosrater* och risker vi kan förutse, säger Annika.

En del övningsdeltagare är vana vid arbete på kontrollerad sida, medan andra aldrig tidigare har arbetat med full skyddsutrustning på sig.

– Frestelsen är stor att lyfta på masken, eller dra av sig handskarna, men vi får inte utsätta oss för risken att bli internkontaminerade, så det är bara att backa tillbaka till ett rent område om deltagaren behöver stöd via telefon. Att få insikten om att här är det något jag inte hade tänkt igenom, kan vara en värdefull erfarenhet, konstaterar Annika.

Det finns tekniska lösningar som exempelvis strupmikrofoner, men det är ett stort steg att ta till sig ny teknik mitt i en krissituation. Hjärnan fungerar inte på det sättet under stress. Att träna både praktiskt och teoretiskt är att vara bättre förberedd och övningsdeltagarna har hunnit bekanta sig med de risker som de måste värdera innan en insats genomförs.

En kemist och en strålskyddare samarbetar för att ta ett vätskeprov

En kemist och en strålskyddare samarbetar för att ta ett vätskeprov. Kommunikation i full skyddsutrustning är en utmaning för de flesta: Vad gör man när telefonen ringer i bröstfickan innanför två lager av overaller? Hur ska jag kommunicera med helmask på? När jag vill ha beslutsstöd, hur ska jag swipa upp telefonen med gummihandskarna?

Koll på strålnivåer

I en haverisituation kan dosrater långt utöver de som finns vid daglig drift förekomma, men i övningssammanhang utsätts inte de övande för någon ökad risk. För att träna beteende och beslutsrutiner har lappar med strålningsnivåer tejpats på golv och komponenter. Dessa får strålskyddarna läsa i skenet av en skärmad ficklampa, kanske inte så realistiskt - men budgeten är begränsad, säger Annika. I verkligheten hade det varit flera strålkällor från olika håll att ta hänsyn till, men den här övningen är en bra början.

Det är upp till strålskyddarna att avgöra var och hur länge medarbetare får befinna sig i rummet. Normalt kommer man överens om stoppnivåer då det är dags att stämma av med arbetsledningen för nytt beslut.

– I en haverisituation har strålskyddaren större befogenhet att själv fatta beslut om man exempelvis tror att jobbet kan bli klart inom en halv minut, eller om det är dags att gå ut och låta nästa arbetslag gå in. Målet är alltid att hålla persondosen* på lägsta möjliga nivå, vår säkerhet är alltid i fokus.

Kluriga kollegor

Det är en utmaning att ta fram realistiska övningar, men vi har blivit bättre på att få dem att hänga ihop med varandra och samtidigt vara givande för alla som deltar i övningen.

Annika framhåller hur duktiga kollegor vi har:

– Det händer att någon hittar kluriga lösningar som gör att de inte behöver gå in där vi har tänkt, då får vi ta en time out och lägga in faktorer som gör att de ändå behöver gå dit, säger Annika. Även när vi gör det svårt för dem, så klarar gruppen mycket mer än vad individen tror.

*Exempel på radiologisk händelse; bränsleskada eller risk att förlora härdkylning 
*Ringhals har fyra åtgärdsnivåer/larmnivåer; Information är lägst, följt av RIHAB, Höjd beredskap och den högsta nivån – Haverilarm 
*Blå klassning = lägsta nivån på kontrollerad sida av tre; blå, gul, röd
*Dosrat (mSv/h) = stråldos per tidsenhet 
*Persondos (mSv) = erhållen mängd strålning till kroppen/effekt på kroppen

Text: Malin Söderlind
Foto: Erika Turesson/Johan Pettersson

Se även

Vattenfalls seminarier under Almedalsveckan

Energi och klimat är två av dagens största debattämnen i Sverige. Det bäddar för ännu en s...

Nyhet
Times Square i New York

Rusning på Nasdaq efter Vattenfalls gröna obligation som ger 5 miljarder kr till klimatet

Nyhet
Fotograf vid en havsbaserad vindkraftpark. Foto: Kate Drouet

Mediebank

Sök och ladda ned bilder.