Tysklands energiomställning tar en ny vändning

Vi tittar på fyra hörnstenar i den nyvalda tyska regeringens arbete för att reformera energiomställningen och göra den mindre kostsam för både branschen och konsumenterna. Vi tittar också på vad detta kommer att innebära för Vattenfall.

Från allra första början förklarade Angela Merkel, Tysklands förbundskansler, att energiomställningen är ett "sekellångt projekt", Kritikerna har dock visat allt större oro kring de påstådda bristerna i processen. De anser att energiomställningen blivit såväl ineffektiv som ohållbar, kostsam och samhällsfientlig.

Nu har Tysklands nyvalda koalitionsregering kommit överens om en större reform med målet att vända omställningens negativa effekter.

Sabine Froning, direktör för Business and Stakeholder Relations på Vattenfall tittar på fyra förändrade hörnstenar i Energiwende och hur de inverkar på Vattenfall.

Lägre och långsammare subventionsprogram för förnybara energislag

En central fråga för koalitionen är hur man ska fastställa nya stödnivåer för olika tekniker för förnybar energi. I linje med nya riktlinjer från Europeiska kommissionen överväger regeringen att införa ett anbudsförfarande för att bestämma nivån på subventionerna. Detta kan bli verklighet från och med 2018, förutsatt att ett pilotprojekt visar att det är möjligt att uppnå målen till en lägre kostnad med ett sådant system.

Sabine Froning förklarar varför detta är viktigt för Vattenfall:

– Avtalet skyddar investerarna eftersom förändringarna endast påverkar nya anläggningar. Detta är viktigt för Vattenfalls investeringar i havsbaserad vindkraft i den tyska delen av Nordsjön, som kommer att förbli beroende av stöd under överskådlig framtid.

Undantag från extrakostnader för förnybar energi

För närvarande drar över 2 000 företag nytta av ett ersättningssystem vars syfte är att begränsa den påverkan extrakostnader för förnybar energi har på företagens konkurrenskraft och jobb. Koalitionen står fast vid denna princip men har för avsikt att kontrollera vilka som är berättigade till ersättningen samt stämma av ersättningsnivåerna inom olika sektorer. Ersättningssystemet har även kritiserats av Europeiska kommissionen.

– Vattenfalls brunkolsbrytningsverksamhet är berättigad till ersättning enligt det här systemet och skulle kunna påverkas negativt om reglerna ändrades, säger Sabine Froning.

Baskraftsgaranti

Med målet 40–45 procent till 2025 och 55–60 procent till 2035 kommer andelen förnybar energi att fortsätta att öka kraftigt. Hittills har producenter av förnybar energi inte haft något ansvar att leverera baskraft till nätet. Nu kommer man att undersöka om det ska bli obligatoriskt för de "stora" aktörerna att garantera att en del av deras kapacitet ska gå till baskraft.

Enligt Sabine Froning krävs det såväl förnybar energi som konventionella kraftverk och konventionell lagring av energi för att man ska kunna garantera leveranssäkerhet.

– Om man lägger ett större ansvar för leveranssäkerheten på producenter av förnybar energi kommer det att gynna operatörer som Vattenfall som har en bred portfölj. De flexibla brunkolsanläggningarna fungerar som reservkapacitet när det inte blåser och solen inte skiner.

Engagemang för klimatskydd

Den överenskomna texten omfattar även ett tydligt åtagande för en fungerande europeisk handel med utsläppsrätter baserad på ett mål om en minskning med minst 40 procent till 2030. Interventioner på utsläppsmarknaden bör endast övervägas om koldioxidmålen inte kommer att nås.

– Ett väl fungerande system för utsläppshandel är viktigt för att möjliggöra nya investeringar i koldioxidsnål elproduktion och därmed också för att Vattenfall ska kunna uppfylla samhällets förväntningar, säger Sabine Froning.

Är dessa förändringar ett första tecken på en mer integrerad europeisk energilösning?

Koalitionen uttrycker tydligt sitt engagemang för en stark europeisk politik baserad på tre mål: koldioxidminskning, ökning av förnybar energi och energieffektivitet. Europeisk marknadsintegration är ett centralt tema i avtalet. Då detta kommer från en av de största medlemsstaterna kan det ses som en viktig signal till EU-toppmötet i mars.