
Regeringen fattade idag beslut om kärnkraftsägarnas avgifter till Kärnavfallsfonden samt säkerheter för åren 2018-2020. Avgifterna höjs från i genomsnitt 4 öre per levererad kilowattimme till cirka 5 öre. Vattenfall anser att en höjning med 25 procent inte är motiverat då kärnkraftsbolagen redan har ansvaret för hela finansieringen.
Enligt svensk lag är det kärnkraftsföretagen som ska stå för alla kostnader för att ta hand om och slutförvara kärnavfallet. De ska också bekosta rivningen av kärnkraftverken och andra kärntekniska anläggningar.
– Kärnkraftsbolagen står för sina kostnader och det är inte motiverat med en så pass stor höjning, vi föreslog en sänkning med tanke på att drifttiden har förlängts. Finansieringssystemet är redan robust och välfinansierat och vi tar hela ansvaret för att finansiera och genomföra det svenska kärnavfallsprogrammet, säger Torbjörn Wahlborg, chef Vattenfall Produktion.
Vart tredje år gör reaktorägarna och SKB en beräkning av de återstående kostnaderna för avfall och rivning. Prognosen granskas av Strålsäkerhetsmyndigheten och sedan är det regeringen som beslutar om avgifter och säkerheter. Det här innebär en löpande revidering och uppdatering.
– Finansieringssystemet är redan välfinansierat, särskilt med tanke på den förlängda drifttiden och möjlighet att placera medel för högre avkastning. Och avgiftsbeslut vart tredje år säkerställer fondens finansiering så att pengarna finns när de behövs, säger Torbjörn Wahlborg.
Kärnkraftsbolagen har sedan 1980-talet betalat in över 100 miljarder kronor till fonden. Cirka 43 miljarder kronor har redan använts för att bygga och driva de befintliga anläggningarna inom kärnavfallsprogrammet, samt till forskning och utveckling. I dagsläget finns cirka 64 miljarder kronor i fonden.
– Hela systemet syftar till att minimera statens risk och det har finansieringssystemet framgångsrikt redan gjort i över 30 års tid, säger Torbjörn Wahlborg.