Historisk dag för Forsmark
Idag är en historisk dag för Forsmark. För exakt 50 år sedan förordade den dåvarande regeringen att ”det nya” kärnkraftverket skulle ligga i Forsmark.
Valet hade stått mellan Forsmark och Trosa. Men av olika skäl, bland annat arbetsmarknadspolitiska, bestämdes den 21 januari 1970 att Forsmark borde bli hemort för Sveriges yngsta kärnkraftverk.
”Glädjebudet om kärnkraft till Forsmark”, skriver Erik Löfström, byggnadschef i Östhammars kommun i sina dagboksanteckningar från 1970. Han stryker under raderna. Beskedet har för honom stor betydelse. Han har tillsammans med sina kolleger på Östhammars kommun arbetat hårt för att kommunen skulle få förtroendet att bygga det nya kärnkraftverket, berättar hans son Per Löfström.
Dagboksanteckningen av Erik Löfström, byggnadschef i Östhammars kommun, 21 januari 1970.
Per Löfström, som gick i pension 2017, och hans båda bröder Anders och Jon Löfström (Jon gick i pension förra året), kom sedan själva, precis som ett stort antal andra Östhammarsbor, att viga sina arbetsliv åt Forsmark.
Den 26 oktober 1970 bifaller stadsfullmäktige i Östhammar Vattenfalls, eller dåvarande Vattenfallsverkets, ansökan om ”atomkraftsbygge” i Forsmark:
”Stadsfullmäktige finner det synnerligen angeläget att med kraft tillstyrka bifall till koncessionsansökan”, kan man läsa i yttrandet från Östhammars stadsfullmäktige.
Året därpå ges tillstånd att uppföra Forsmarks första reaktor om 900 megawatt och anläggningsarbetena av Forsmark 1 börjar i oktober 1971.
Forsmark tackar Per Löfström för att han delar denna historia och dagboksanteckningen med oss.
Se även
Biotestsjön – unik plats för både havsörnar och klimatforskare
Vattnet i Biotestsjön är 10 grader varmare än genomsnittet året runt. Temperaturskillnaden, som beror på det uppvärmda kylvattnet från kärnkraftverket i Forsmark, gör att forskare kan studer...
AI sprider ljus över fågelkollisioner med havsbaserad vind
Hur farliga är havsbaserade vindkraftverk för fåglar? Faktum är att ingen vet exakt. Men nya studier i Nederländerna och Storbritannien använder den senaste spårningstekniken – och resultate...
Satelliter håller öga på den biologiska mångfalden
Data som samlas in från satelliter blir allt vanligare vid övervakning av biologisk mångfald. Hur kan satellitbilder användas på bästa sätt? Och vad kan vi lära oss av dem?