Hög tillgänglighet på Forsmark i vinter

Forsmarks kärnkraftverk har haft hög tillgänglighet i vinter. Under årets kallaste period har Forsmark haft en tillgänglighet på 96,9 procent av maximala 100 procent.

Den så kallade höglastperioden räknas från mitten av november till mitten av mars.  Under denna fyramånadersperiod när det är som mest kallt har Forsmarks kärnkraftverk i snitt haft en tillgänglighet på 96,9 procent. Det betyder att kärnkraftverkets tre reaktorer i princip har kunnat producera el utan att gå ned i effekt, annat än vid de obligatoriska provningar och kontroller som görs. Åtgärder under senhösten på en huvudtransformator vid Forsmark 2 har även dragit ned siffran något.

– Det är en styrka att kärnkraften kan leverera fossilfri el dygnet runt, oavsett väder. Kärnkraften står dessutom för en stabilitet som bidrar till att upprätthålla det svenska elnätets driftsäkerhet, säger Björn Linde som är VD på Forsmark.

Forsmark stod i fjol för mer än en sjättedel av elbehovet i Sverige, med 25,3 TWh el. Det är tangerat produktionsrekord. Sammanlagt svarade kärnkraften år 2019 för 39 procent av svensk elproduktion.

 

För ytterligare information kontakta:
Presschef Josef Nylén,  tel 073-043 98 80
Forsmarks Kraftgrupp AB

Se även

Flygfoto av Biotestsjön

Biotestsjön – unik plats för både havsörnar och klimatforskare

Vattnet i Biotestsjön är 10 grader varmare än genomsnittet året runt. Temperaturskillnaden, som beror på det uppvärmda kylvattnet från kärnkraftverket i Forsmark, gör att forskare kan studer...

Läs hela artikeln
En fågel på en metallkonstruktion framför en havsbaserad vindkraftspark

AI sprider ljus över fågelkollisioner med havsbaserad vind

Hur farliga är havsbaserade vindkraftverk för fåglar? Faktum är att ingen vet exakt. Men nya studier i Nederländerna och Storbritannien använder den senaste spårningstekniken – och resultate...

Läs hela artikeln
En satellit i rymden

Satelliter håller öga på den biologiska mångfalden

Data som samlas in från satelliter blir allt vanligare vid övervakning av biologisk mångfald. Hur kan satellitbilder användas på bästa sätt? Och vad kan vi lära oss av dem?

Läs hela artikeln