Under fjolåret genomförde kärnkraftverken i Ringhals och Forsmark en stor mängd provtagningar i omgivningarna. Frukt, fisk, bär, tång, mossa och kött med mera har samlats in och analyserats. Resultatet visar att de utsläpp som kan uppmätas är mycket låga, eller till och med under vad som går att mäta.
Ända sedan 1970-talet samlas årligen hundratalet prover in från land och hav runt Ringhals och Forsmarks kärnkraftverk för att analyseras. Omgivningskontrollen görs för att studera hur närområdet påverkas av verksamheten när det gäller radioaktivitet.
– Vi vill gärna uppmärksamma resultaten för att visa att vi har kontroll på vår anläggningar och att vår fossilfria elproduktion inte för med sig några radiologiska utsläpp som riskerar att skada människa och miljö, säger produktionschef Jan Lundvall vid Forsmark i ett gemensamt uttalande med kollegan Sven-Anders Andersson på Ringhals.
Stor mängd prover
År 2020 samlades ett större antal prover in. På land handlar det om prover från bland annat granskott, blåbär, trattkantarell och odlad vegetation som sallad, spannmål, äpple och vinbär. Köttprover har tagits från vildsvin och nötboskap och prover har också tagits på komjölk under betessäsong. I vattenmiljön har prover tagits från exempelvis mussla, oval dammsnäcka, blåstång, grönslick, bottensediment, mört, strömming, gädda och abborre.
– Inte i några prover från landmiljön detekterades nuklider från kraftverket, och endast i några enstaka fall hittades spår i prover från vattenmiljön. Nivåerna är dock så låga i närmiljön att de knappt kan detekteras, konstaterar Sven-Anders Andersson.
Spår av Tjernobyl
I de omgivningsprover där Cesium 137 detekteras härrör aktiviteten huvudsakligen från Tjernobylolyckan och atombombssprängningarna på 1950–60 talet. Halterna visar dock på en nedåtgående trend, minskningen är en del av den naturliga halveringsprocessen.
Den totala stråldosen en person i kärnkraftverkens närhet utsätts för från anläggningarnas utsläpp till luft och vatten har beräknats vara mindre än en tusendel av den naturliga bakgrundsstrålningen, vilket innebär att bidraget inte går att mäta utan endast kan beräknas.
– Det går lika bra att bo, leva, äta bär, grödor och fisk från omgivningen runt Ringhals som varsomhelst i landet, konstaterar Jan Lundvall, Forsmark.
– Vi sätter alltid säkerheten främst och arbetar systematiskt sedan decennier med att minimera vår påverkan på omgivningen, säger Sven-Anders Andersson, Ringhals.
Fakta
- Årsrapporten ”Radiologisk omgivningskontroll årsrapport 2020” är uppförd i enlighet med krav i författningssamlingen SSMFS 2008:23 samt riktlinjer i SSI rapport 2004:15 Omgivningskontrollprogram för de kärntekniska anläggningarna.
- Omgivningskontrollen har som funktion att ge underlag för internationell rapportering och samverkan inom miljöområdet, att testa beräkningsmodeller för radionukliders spridning i miljön, att upptäcka diffusa utsläpp samt, inte minst, att ge underlag för information till allmänheten.
- Kontrollen ger en uppskattning av halten av olika radionuklider i kraftverkets närområde och kompletterar den kontinuerliga utsläppsövervakningen som sker vid Forsmark och Ringhals. Den dominerande nukliden i analyserna är fortsatt Cs-137 som härrör från Tjernobylnedfallet.
- Rapporteringen av utsläpp av radioaktiva ämnen görs sedan 2011 enligt riktlinjerna som anges i Strålsäkerhetsmyndighetens beslut SSM 2010/1155.
- Rapporterna ”Radiologisk omgivningskontroll årsrapport 2020” och ”Utsläpp av radioaktiva ämnen 2020” kan begäras ut från Strålsäkerhetsmyndigheten.
Presskontakt
Anna Collin, presschef Ringhals, 0340-64 70 28 (pressjour dygnet runt), 0722-21 64 28
Josef Nylén, presschef Forsmark, 0730-43 98 80