Kommentar: Så ser Vattenfall på rysk gas, kol och kärnbränsle

Naturgas

En av Europas största utmaningar handlar om att minska beroendet av rysk naturgas, som i många länder varit den huvudsakliga källan för uppvärmning. Före kriget i Ukraina kom omkring 40 procent av gasen som såldes i Europa från Ryssland. Andelen rysk gas har därefter minskat och under 2022 kom i genomsnitt cirka 25 procent av den naturgas som såldes i Europa från Ryssland. Under 2023 väntas andelen fortsätta att minska, bland annat i takt med att importen av flytande naturgas (LNG) ökar.

Vattenfall har inga kontrakt med ryska leverantörer utan köper in gas på sex handelsplatser i Europa. Det gör att vi har omkring 150 handelspartners som erbjuder sin gas på marknaden, vi kan på grund av transparensregler inte veta ursprungslandet för gasen.

Omkring 40 procent av gasen vi köper in används för våra gasdrivna kraftvärmeverk i Tyskland och Nederländerna, övriga 60 procent säljs till privat- och industrikunder. Vattenfall använder ingen naturgas i Sverige.

Stenkol

Vattenfall har stoppat alla nya beställningar av ryskt kol och köper i stället från alternativa länder. Kolet måste levereras i sådan kvalitet och kvantitet att Vattenfall alltid kan säkra tillgången på värme och el i Berlin där vi ännu använder stenkol i två kraftverk.

Vattenfalls behov av stenkol minskar snabbt – sedan 2017 har inköpen minskat med nästan 90 procent – och planen är att stenkolet ska fasas ut helt senast 2030 helt i linje med våra klimatambitioner att nå nettonollutsläpp till 2040.

Kärnbränsle och uran

Vattenfall beslutade den 24 februari 2022 att tills vidare stoppa planerade leveranser av kärnbränsle från Ryssland till våra kärnkraftreaktorer i Ringhals och att vi inte heller kommer att lägga några nya beställningar från Ryssland. Vi har säkrat alternativa leveranser av kärnbränsle och därmed säkrat elproduktionen i våra kärnkraftverk. Vi kommer heller inte att göra beställningar av uran från ryska leverantörer.