Fem sätt att minska koldioxidutsläppen med vätgas

Det är kanske att hårdra lite, men om du vill beskriva universums uppkomst enkelt är du inte helt fel ute om du säger: först kom Big Bang, sedan väte, sedan allt annat.

Väte är grundläggande för hela vår existens, är det vanligaste ämnet i universum, och kan också komma att spela en nyckelroll i vår framtid. Detta grundämne som inte förekommer naturligt men som relativt lätt kan utvinnas ur vatten skulle kunna bli en väg framåt i sektorer där omställningen är svårare, där det helt enkelt inte finns några andra sätt att bli fossilfria och eliminera eller minimera koldioxidutsläppen.

– Tidigare har det inte funnits politiskt stöd eller engagemang som hjälper oss i övergången från fossila bränslen, eftersom de har varit både billiga och lättillgängliga och eftersom infrastruktur och transportsystem över hela världen har byggts för dem. Man behövde inte fundera på det. Nu finns det en vilja, där exempelvis EU driver på för att säkerställa att vi hanterar klimatförändringarna. Och det finns också en strävan efter att bygga alternativen även om de kostar mer. Det säger Cecilia Wallmark, verksamhetschef på Centre for Hydrogen Energy Systems Sweden vid Luleå tekniska universitet som arbetat med vätgasfrågor i mer än 25 år.

Samarbete är avgörande

Nyckeln till ett bredare och snabbare genomslag än vi sett hittills är samarbete, där alla gör rätt sak vid rätt tidpunkt för att omställningen ska ske snabbt och få så stor effekt som möjligt. Och helst ska det korsa nationsgränser och ske mellan en mängd olika aktörer.

– Jag ser det här som ett stort och komplicerat pussel för världen, där alla måste lägga sin bit. De som vill börja med vätgasproduktion bygger sina anläggningar i rätt skala, de som ska leverera elektrolysutrustning behöver skala upp sin kapacitet i samma takt, företagen som tillverkar komponenter till de olika processerna behöver arbeta för att öka livslängden på dessa. Jag är positivt överraskad över den gemensamma övertygelsen att vi kommer att kunna göra detta tillsammans. Alla förstår att de beslut som tas faktiskt måste fattas.

Alla Toktarova på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap vid Chalmers högskola i Göteborg är imponerad av hur nya användningsområden för vätgas letar sig in i industrin och används i tillverkning och processer. Men det finns fortfarande ett antal utmaningar som måste hanteras:

– Vilken typ av pipelines kommer att användas? Vilken elektrolysörkapacitet kommer att behövas? Vi måste påskynda arbetet avsevärt redan i dag. Enligt min forskning behöver vi i Europa bygga fyra gigawatt elektrolysörer per år. Just nu ligger vi på en gigawatt årligen. Övergången måste ske mycket snabbare.

Både Cecilia Wallmark och Alla Toktarova lyfter fram HYBRIT, Vattenfalls samarbete med gruvkoncernen LKAB och ståltillverkaren SSAB för att producera fossilfritt stål, som en förebild för stora företag som samarbetar inom detta område.

– HYBRIT visar hur framgångsrikt och välbehövligt samarbete mellan företag kan se ut. Man delar risker och lyfter fram tekniken tillsammans. Samarbete är en drivkraft för att få ut tekniken snabbare på marknaden.  Dessutom kan industriaktörer samarbeta när det kommer till lagring och bygga gemensamma lager och använda dem för många olika processer och produktionslösningar. På så vis blir de enklare och mer effektiva att bygga.

Vätgasens allt viktigare roll är uppenbar för Alla Toktarova.

– Vätgas kan ge oss el helt utan utsläpp. Och möjligheten att lagra vätgasen ger oss förmåga att hantera de förnybara energikällornas fluktuationer.