Finland öppnar världens första slutförvar för använt kärnbränsle

Hur det använda kärnbränslet ska hanteras har varit föremål för debatt ända sedan kärnkraften började användas kommersiellt under andra halvan av 1900-talet. Å ena sidan är kärnbränsle en kraftfull källa till fossilfri energi, å andra sidan är det använda kärnbränslet radioaktivt. Efter omfattande diskussioner inom EU inkluderades kärnkraft i EU-taxonomin över hållbara verksamheter år 2022 – ett beslut som främjar investeringar i kärnkraftsproduktion. Eftersom kärnkraften kommer att fortsätta vara en del av den europeiska energimixen arbetar medlemsländerna med att undersöka olika alternativ för slutförvaring.

Det är Sverige och Finland som är globala föregångare i det arbetet. I Finland har Posiva fått uppdraget att bygga och driva landets slutförvar baserat på SKB:s metod. Nu har Posiva färdigställt anläggningen och inväntar tillstånd för att kunna ta den i drift. Finland blir därmed det första landet i världen med ett slutförvar där kärnavfall kan förvaras säkert i minst 100 000 år. Den direkta strålningen kommer i princip att ha avtagit redan inom 1 000 år, därefter är det använda kärnbränslet dock fortfarande skadligt för människan vid förtäring och behöver därför slutförvaras.

Slutförvaret på ön Olkiluoto

Efter decennier av geologiska undersökningar stod det klart att de bästa förutsättningarna för Finlands slutförvar finns på ön Olkiluoto.

Pasi Tuohimaa, talesperson på Posiva, förklarar:

– För att nå ner till det djup som det framtida förvaret kommer att ha, cirka 430 meter, beslutade Posiva år 2004 att bygga ONKALO-anläggningen – en kombination av schakt och en tillfartstunnel. Berggrundsförhållandena bedömdes vara lämpliga på platsen och man beslutade att anlägga förvaret vid ONKALO. Byggtillståndet beviljades av den finländska regeringen år 2015. ONKALO kommer att fortsätta byggas ut och tunnlarna kommer så småningom att nå en längd på cirka 50 km.

Posiva kunde bestämma den exakta platsen för förvaret genom att borra hål i berget och ta grundvattenprover. Förvaret kommer att anläggas i ett område med minsta möjliga sprickbildning i berggrunden och där grundvattenrörelserna är minimala. Omfattande tester säkerställer den långsiktiga funktionen även vid extrema händelser som jordbävningar eller kommande istider. I Finland kommer 6 500 ton använt kärnbränsle att placeras i cirka 3 250 kapslar. Metoden, som beskrivs nedan, säkerställer att strålningen hålls innesluten i förvaret så att människor och miljö får ett maximalt skydd.

SKB och den svenska KBS-3-metoden

Det är Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), som utvecklat slutförvarsmetoden kallad KBS-3, som nu används även i Finland. SKB:s slutförvar som blir världens andra slutförvar, kommer att ligga i närheten av Vattenfalls kärnkraftverk i Forsmark. De två företagen har länge samarbetat kring lösningar för slutförvaret, bland annat för att de båda länderna har likartade berggrundsförhållanden.

– I Sverige kommer cirka 12 000 ton använt kärnbränsle att lagras i 6 000 kopparkapslar. KBS-3 metoden har flera barriärer. Kapseln är den första barriären. Gjutjärnsinsatsen säkerställer stabilitet och kopparhöljet förhindrar korrosion. Den andra barriären utgörs av bentonitlera. Den placeras runt kapslarna så att den kan absorbera det omgivande vattnet och expandera. Leran håller kapslarna på plats och skyddar mot rörelser i berggrunden. Den håller också undan vattnet. Den tredje och sista barriären består av själva berggrunden. Kapslarna får en säker placering på cirka 500 meters djup nere i berget, säger SKB:s presschef Jenny Rees. Det svenska slutförvaret beräknas kunna tas i drift i mitten av 2030-talet efter att alla nödvändiga tillstånd blivit beviljade.

Framtida planer för hantering av använt kärnbränsle

Det finns en bred enighet om att varje land ska ansvara för att hantera sitt eget använda kärnbränsle, såväl etiskt som juridiskt. Mer än 50 länder världen över undersöker för närvarande olika alternativ med hänsyn till de lokala geologiska förhållandena. Bland det fåtal projekt som är planerade kommer det franska slutförvaret med största sannolikhet att bli det tredje i sitt slag i världen. Det djupa bergförvaret vid anläggningen Cigeo beräknas kunna tas i drift år 2035. Anläggningen kommer att byggas av Andra, den franska statliga myndigheten för hantering av radioaktivt avfall, och kommer att ligga i de franska departementen Meuse och Haute-Marne.

Nu när hela världen söker efter lösningar är det internationella samarbetet avgörande. En aspekt som är viktig att ta hänsyn till när det gäller slutförvaren är hur man ska gå till väga för att informera framtida generationer om var de finns och vilken funktion de har.

Jenny Rees betonar att hela världen diskuterar lösningar tillsammans:

– Just nu pågår forskning om hur information och kunskap kan bevaras mellan generationer och flera länder undersöker gemensamt olika idéer. Frågan är hur vi ska kunna förmedla budskapet och all viktig information till framtida generationer. I Sverige måste en konkret plan presenteras när slutförvaret ska förseglas på 2090-talet.