Vattenfall kommenterar: Skakig analys ger felaktig bild av framtiden för fossilfritt stål

Den senaste rapporten från Skandinaviska Policyinstitutet, drar slutsatsen att flera elintensiva planerade satsningar i norra Sverige är ”orealistiska”. Vattenfall konstaterar att analysen av utvecklingen av elpriset är alltför förenklad för att kunna ge en realistisk bild och stämmer inte överens med andra analyser.

Enligt författarna till Skandinaviska Policyinstitutets rapport ”Till vilket elpris som helst?”, kommer LKAB:s, H2GS och Fertiberias satsningar i norra Norrland inte att kunna realiseras med lönsamhet vare sig på kort eller längre sikt på grund av att elpriset antas bli för högt. Vattenfall, som är en stor marknadsaktör i Norden, får inte ge detaljerade prisprognoser, men anser att antagandena i rapporten leder slutsatserna fel.

– Att en obalans mellan tillgång och efterfrågan på el får en påverkan på elpriset är ett rimligt antagande. Scenarierna som konstruerats i studien bedömer vi dock inte som sannolika då de beskriver ett system som hamnar i betydande obalans. I verkligheten är det inte troligt att investeringsbeslut i industrin skulle fattas utan tydliga signaler om att den ökade efterfrågan kommer mötas upp med mer produktion av fossilfri el, säger Mikael Nordlander, Utvecklingschef för Vattenfalls industrisamarbeten, som deltog på Policyinstitutets seminarium om rapporten.

Stålindustrin globalt står för 8 procent av koldioxidutsläppen. HYBRIT, teknikutvecklingsbolaget som ägs av SSAB, LKAB och Vattenfall, har tagit fram lösningar för att kunna realisera en fossilfri värdekedja där utsläppen av koldioxid från malmbaserad järn- och stålproduktion kan minskas till nära noll.

En stålindustri som fortfarande släpper ut koldioxid om 20 till 25 år löper stora risker att både drabbas av höga kostnader för sina utsläpp och samtidigt stå med produkter som kunderna inte vill ha, tillägger Mikael Nordlander.

– Vi får inte glömma bort varför vi gör detta; det handlar om klimatet och framtidens konkurrens-kraftiga företag och jobb. Förra året var det varmaste året någonsin och FN:s klimatpanel konstaterar att de globala utsläppen fortsätter att öka – vad vi gör de närmaste åren är avgörande. Vi kan inte låtsas som att vi inte vet om det. Det är därför industriprojekt som HYBRIT, H2GS och andra har startats, säger Mikael Nordlander.

Vattenfalls huvudsakliga kritik av rapporten:

  • Vattenfall anser att rapporten drar alltför långtgående slutsatser baserat på en analys som gjorts med en väldigt enkel modell som har stora begränsningar.  För att beskriva el-/energisystemet behövs en mer grundlig analys av ingångsvärden och betydligt mer komplexa modeller, exempelvis BID3 som används av exempelvis Svenska Kraftnät, som inkluderar vattenkraftens, vätgasens och batteriers roll och påverkan. Vädret varierar också mellan olika år, varför basåret som används har stor betydelse. Detta tas heller inte hänsyn till.
  • Scenarierna som konstruerats bedömer vi inte som sannolika då de beskriver ett system som hamnar i betydande obalans. Analysen av hur elpriset skulle öka på grund av ca 20 TWh tillkommande efterfrågan i SE1 baseras på elproduktionen 2023 och missar helt att ca 30 TWh ny vindkraft väntas tas i drift i Norden 2024-2026. I verkligheten är det inte troligt att investeringsbeslut i industrin skulle fattas utan tydliga signaler om att den ökade efterfrågan kommer mötas upp med mer produktion av fossilfri el.
  • Bakomliggande antaganden är svåra att spåra. Varken installerad kapacitet, dess kostnader, dess placering eller andra viktiga parametrar som exempelvis marknadspriser på bränslen redovisas på ett transparent sätt.
  • Rapportförfattaren visar inte på något trovärdigt alternativ för industrin att nå klimatmålen.

 – Det är viktigt att komma ihåg att investeringar kommer ske stegvis, i form av en lång rad beslut  under de kommande 20 åren, både på energisidan och industrisidan. Besluten följs åt och förutsätter varandra. Ingen kommer investera i elektrifiering om man inte tror att elen kommer att finnas där, säger Mikael Nordlander.

Färdplanen framåt

Elektrifieringen är nödvändig och en möjlighet för att stärka Sveriges konkurrenskraft och samtidigt uppnå klimatmålen. Prognoser är tämligen samstämmiga om att det behövs ungefär dubbelt så mycket el år 2045, ca 300 TWh, vilket regeringen pekar på i sin energipolitiska inriktningspromemoria.

Den pågående debatten om hur den ökande elanvändningen ska mötas är viktig.  Som ett svar på de frågor som ställs tog Vattenfall förra året fram ett exempel på hur en färdplan för elsystemet skulle kunna se ut, där elsystemet successivt byggs ut fram till 2045.  

– Det är helt nödvändigt med en färdplan där vi som samhälle, industri och politiker ställer oss frågan; vad vill vi, var och när? Om utbyggnad av ny elproduktion inte matchar efterfrågan så riskerar det periodvis att bli stökigt. Vattenfall välkomnar de positiva steg som tas, t ex att regeringen planerar att ge Svenska Kraftnät ett utökat helhetsansvar för den svenska elförsörjningen, säger Mikael Nordlander.

Vattenfalls exempel på färdplan:

  • Målet att nå 300 TWh till 2045 behöver ske under fyra randvillkor: det ska vara leveranssäkert, ekonomiskt effektivt, genomförbart i tid och med brett stöd från samhälle och politik. Det är ett full realistiskt mål, men det kräver politiska beslut, brett samarbete och en plan framåt.
  • Färdplanen behöver innehålla mål för en minimumnivå för var och när fossilfri elproduktion behövs, för energiöverföring och tillräcklig effekt.
  •  Alla kraftslag kommer att behövas. Fram till början av 30-talet kan ökningen i elanvändning mötas med land- och havsbaserad vindkraft samt solkraft, därefter kan ny kärnkraft bidra.
  • Elektrifieringen kommer innebära en ökad utmaning för effekttillräcklighet. Vår bedömning är att det kommer behövas 10-15 GW flexibilitet till 2035. Det kan mötas genom batterier (3-5 GW), vätgaslager, pumpkraft och utvecklad flexibilitet i vattenkraften (7-8 GW) samt reservkraft i form av gasturbiner för situationer som uppstår sällan (1-2 GW).

Här finns mer information om Vattenfalls exempel på färdplan framåt för Sveriges energisystem

Vattenfalls bedömning är att Sverige har ett mycket bra utgångsläge, med ett av Europas billigaste elsystem och överskott på fossilfri och flexibel el. De fem senaste åren har Sverige exporterat över 20 TWh per år. Sverige har dessutom goda förutsättningar att kostnadseffektivt bygga ut elsystemet med god tillgång på vind, långa kuster och en gedigen kunskap inom kärnkraft. Vi har också fördelen av att ha vattenkraften, som fungerar som ett gigantiskt batteri.

– Efterfrågan drivs av utfasningen av fossila bränslen som måste ersättas av fossilfri el och vätgas. Det behövs för att få ett modernt samhälle att fungera. Det är tekniskt och ekonomiskt möjligt att producera tillräckligt med fossilfri el för att klara Sveriges omställning i tid, men det kommer kräva beslutsamhet och vilja från samhällets alla aktörer, säger Mikael Nordlander.

Frågor och svar till Skandinaviska Policyinstitutets tre rapporter om fossilfritt stål:

Kommer elen att räcka till för omställningen i norra Sverige (SE1), det pratas om 70 TWh?

Ja, det är Vattenfalls bedömning. Sverige har ett mycket bra utgångsläge med god tillgång till fossilfri el. De fem senaste åren så har Sverige exporterat över 20 TWh per år. Potentiella investeringar kommer att ske under en lång period de kommande 20-30 åren, och ske i form av en lång rad beslut, både på energisidan och industrisidan, som kommer följas åt över tid. De förutsätter varandra. Ingen kommer investera i elektrifiering om man inte tror att elen kommer att finnas där.

Varför har HYBRIT och ägarbolagen inte redovisat någon lönsamhetskalkyl?

Det stämmer inte och har förklarats för de kritiker som påstått detta. Vattenfall har exempelvis  genomfört marknadsanalyser och simuleringar med egna verktyg och egen personal. Vattenfall är den största aktören på den svenska elmarknaden och har under decennier utvecklat förmåga att modellera elsystemet, med speciell hänsyn taget till att det är ett system med mycket lagringsbar vattenkraft. Vattenfalls resultat är affärskritisk information och används som underlag till investeringar och på grund av detta publiceras inte alla resultat och detaljerad information offentligt. Vattenfall har grundligt granskat och analyserat vår del i HYBRIT och hur vi affärsmässigt kan vara med och utveckla en ny produktionskedja för grönt stål med fossilfri el och vätgas. Inga beslut fattas naturligtvis utan detaljerade analyser, det är en självklarhet i affärsdrivande företag.

Kritiken lyfter att HYBRIT och ägarbolagen lägger alla ägg i samma korg, dvs låser in er i ett hörn med en teknik?

Det kan komma bättre tekniker längre fram, vilket gäller både vätgasproduktion och järnframställning. Inom HYBRIT-samarbetet har vi gjort bedömningen att detta är den teknik som är mest mogen och kostnadseffektiv just nu. Vi följer naturligtvis utvecklingen och kommer det något bättre längre fram så är det fullt möjligt att byta teknik eftersom omställningen kommer ske stegvis, anläggning för anläggning. Det finns inga återvändsgränder eller risk för att lägga alla ägg i samma korg.

Vad säger ni om kritiken om att skattepengar går till investeringar i fossilfritt stål?

Det är viktigt att skilja på vad som är företagsinvesteringar och vad som är skattefinansierat. Hittills har det investerats cirka två miljarder kronor i teknikutvecklingen – en satsning som varit mycket framgångsrik - varav 75% kommer från SSAB, LKAB och Vattenfall medan 25% är statligt stöd, främst genom det av Riksdagen beslutade Industriklivet. Att staten är med och delar risk i en inledande fas med de första produktionsanläggningarna är inget konstigt och en verklighet för många av den svenska industrins konkurrenter i bl a EU och USA.

Vi får vänja oss vid mycket högre priser på grund av HYBRIT?

Priset beror på balansen mellan tillgång och efterfrågan. Efterfrågan på el förväntas fördubblas i Sverige under de kommande 20 åren till följd av omställningen, men detta förutsätter att den fossilfria elproduktionen kan byggas ut i motsvarande takt. Som stor aktör på en avreglerad marknad kan vi tyvärr inte uttala oss om vår syn på framtida prisnivåer i detalj då detta skulle kunna bryta mot konkurrensreglerna.

Elen gör större klimatnytta någon annanstans, t ex för att ersätta kolkraft på kontinenten?

Resonemanget är väldigt märkligt som i grunden bygger på att bara Sverige agerar och alla andra länder inte gör någonting för att hantera sina egna utsläpp. Ambitionerna för omställning är höga även i Europa för och Sverige ligger inte långt före längre. Vattenfall föredrar att Sverige behåller industrin genom att utveckla den i linje med klimatmålen. Och förädlade produkter ger fler jobb och livskraftiga företag, export av el borde först paketeras som en produkt.

Se även

Robert Mattsson, projektledare för koldioxidavskiljningsanläggningen i Jordbro.

Vattenfall tar stort steg mot negativa utsläpp i Jordbro

Nu tas ett viktigt steg mot Vattenfalls första fullskaliga anläggning för skapandet av negativa utsläpp i och med att en ansökan om miljötillstånd lämnas in. Målet är att år 2028 ha en anläg...

Läs hela artikeln
3D-visualisering av CSS vid Sleipner, Norge. Copyright: Equinor
Equinor

I Sleipnerfältet i Norge har koldioxid pumpats ner i berget sedan 1996

Samtidigt som debatten om avskiljning och lagring av koldioxid (carbon capture and storage, CCS) går varm på andra håll, har koldioxid lagrats djupt under Nordsjön utanför Norges kust sedan ...

Läs hela artikeln
Lätta moln som speglas i en sjö

Vattenfall ser över HySkies-projektet

Vattenfall och Shell ser över omfattningen av elektrobränsleprojektet HySkies med ambitionen att hitta nya partners till Vattenfall.

Läs hela artikeln