Biotestsjön – en unik plats för såväl havsörnar som klimatforskare

Forsmarks yngsta anläggning, Forsmark 3, är från 1985 och för att kunna mäta kärnkraftverkens påverkan på miljön byggdes en invallat vattenområde redan 1977. Alltså flera år innan reaktorerna sattes i gång. Området fick namnet Biotestsjön och har sedan dess haft en stor betydelse för bland annat marinbiologisk forskning.

Biotestsjön är alltså en konstgjord sjö byggd för att ta emot kylvattnet från Forsmark, innan det släpps ut i havet. När man anlade kylvattenvägarna använde man sprängsten och byggde runt de skärgårdsöar som fanns naturligt och etablerade en sjö som är en kvadratkilometer stor.

Biotestsjön avgörande för marinbiologisk forskning

Anders Adill på Kustlaboratoriet på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, ansvarar för miljöövervakningen vid Vattenfalls samtliga kärnkraftverk, däribland Forsmark. För att kunna undersöka vilken effekt som kärnkraftverken har på miljön samlar han in och analyserar marinbiologiskt material och för Forsmarks del är tillgången till Biotestsjön helt avgörande.

– I Biotestsjön kan man forska på är den globala uppvärmningen och se hur fisken reagerar på ökade temperaturer. Det pågår en stor forskning på hur näringsvävar och ekosystem påverkas och Biotestsjön är ett väldigt bra ställe att forska på detta. Här kan vi till exempel se hur reproduktion och tillväxtmönster påverkas när vattentemperaturen stiger. Vissa arter klarar sig, vissa arter slås ut, vilket gör att det inte liknar ett svenskt ekosystem, säger Anders Adill, miljöanalytiker och biolog, på SLU.

Fram till 2004 fanns det ett galler runt Biotestsjön, vilket hindrade fiskarna att röra sig fritt. När det togs bort såg man en märkbar förändring i vilka fiskar som befann sig i där.

– Att man tog bort gallret fick en stor påverkan på miljön. Biotestsjön lockar till sig vissa arter samtidigt som andra arter, som inte tål varmare vatten, försvinner. Öring är en sådan art, som kommer till sjön på vinterhalvåret, då det är kanske 10–12 grader, liksom sik. På våren däremot söker sig i stället de fiskar som gillar varmare vatten dit, såsom abborre och mört. Generellt sett kan man säga att artdiversiteten i vattnet minskar, då enbart ett fåtal arter gynnas av det varmare vattnet, berättar Anders Adill.

Enligt Mattias Grunander, miljöingenjör på Forsmark, är Biotestsjön unik. Detta särskilt med tanke på den möjlighet som ges att bedriva forskning kopplat till klimatförändringar.

– Det finns inget annat kärnkraftverk i världen som har en sådan här testsjö att bedriva forskning i som är kopplad till havet. Tack vare den har vi en lång tidslinje med data för fisktillväxt där man kan studera nordisk marina miljöer i förhöjda vattentemperaturer, säger han.

Snabb tillväxt på grund av god tillgång på plankton och sjögräs 

Men Biotestsjön utmärker sig inte bara för sin forskning, utan det är också en fiskkläckningsmaskin, påpekar Mattias Grunander. Många fiskar går in i Biotestsjön på våren, leker och de fiskyngel som stannar kvar får en skjuts i sin tillväxt, jämfört med andra fiskar som födds utanför området.

Att fiskar som föds i Biotestsjön växer snabbare beror på den förhöjda temperaturen och att den biologiska produktionen blir väldigt hög. Värmen leder till isfria förhållanden året om och att alger, plankton och sjögräs växer bättre, vilket ger fiskarna god tillgång till mat. Och så länge som det finns mat och som det finns värme kan de växa väldigt fort jämfört med en naturlig miljö.

Vilka som sedan väljer att stanna kvar i Biotestsjön har delvis sin förklaring i fiskarnas storlek.

– Vilka som trivs i Biotestsjön är olika beroende på årstid. Generellt sett är det 15 till 20 grader i vattnet på sommaren, och med tanke på att det alltid är cirka 10 grader varmare i Biotestsjön, ja då kan ju temperaturen vara närmre 30 grader. Stora fiskar trivs inte alls när de blir för varmt i vattnet då de riskerar att kvävas, förklarar Mattias Grunander.

Havsörnen trängs numera i området runt sjön

Eftersom Biotestsjön aldrig fryser finns det tillgång till fisk året om och det gör sjön mycket gynnsam även för fågellivet. Det har bland annat lockat havsörnen till att göra Forsmark till något av ett fäste. Idag lever väldigt många havsörnar i området, i sällskap av sjöfågeln skarv och småfiskätare som vigg och knipor. Jag tror inte det finns något tätare havsörnsområde i hela Sverige, kommenterar Andreas Björck, projektbeställare på Vattenfall.

På frågan om Biotestsjöns framtid, svarar Andreas Björck att den kommer att vara kvar en lång tid framöver, men att tidshorisonten är kopplad till tillståndet som Forsmark har.

– De positiva effekterna som vi ser i Biotestsjön har ju med kärnkraftverket att göra eftersom det är en artificiell miljö. Så den dagen produktionen eventuellt läggs ner kommer det inte att finns samma förutsättningar för fåglarna att övervintra där.

Vattenfalls tillstånd att driva kärnkraftverk i Forsmark gäller till 2045, och man inväntar i dagsläget besked om en drifttidsförlängning med 20 år.

Lyssningstips: Kärnkraften gynnar indirekt havsörnarna vid Forsmark 10 april 2025 - Vetenskapsradion | Sveriges Radio

Text: Rebecka Guzman, Johanna Blavier