Biotestsjön – unik plats för både havsörnar och klimatforskare

Kärnkraftverket Forsmark, som ligger vid den svenska Upplandskusten i norra Roslagen, har varit i drift sedan början av 1980-talet. För att mäta Forsmarks miljöbelastning byggdes ett avgränsat område 1977, några år innan produktionen startade. Området har fått namnet Biotestsjön och är mycket viktigt för marinbiologisk forskning.

– I Biotestsjön undersöker vi den globala uppvärmningen och ser hur fiskar reagerar på ökade temperaturer. Det pågår omfattande forskning om hur näringsvävar och ekosystem påverkas, och Biotestsjön är en utmärkt plats att studera detta på. Här kan vi till exempel se hur reproduktions- och tillväxtmönster påverkas när vattentemperaturen stiger. Vissa arter överlever, medan andra drivs bort eftersom det är väldigt annorlunda mot ett svenskt ekosystem, säger Anders Adill, miljöanalytiker och biolog vid Kustlaboratoriet vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Kusten vid Forsmark.

Några arter gynnas, andra missgynnas

Anders Adill är ansvarig för miljöövervakningen vid Vattenfalls samtliga kärnkraftverk, inklusive Forsmark. För att undersöka kärnkraftverkens påverkan på miljön samlar han in och analyserar marint biologiskt material, och i Forsmarks fall är tillgången till Biotestsjön avgörande.

Biotestsjön är en konstgjord sjö som ursprungligen var en typisk svensk skärgård. När kylvattenkanalerna och kärnkraftverket byggdes sprängde man för att bygga runt de naturliga skärgårdsöarna, vilket skapade en sjö som täcker en kvadratkilometer, förklarar Anders Adill.

Fram till 2004 fanns det ett stängsel runt Biotestsjön som hindrade fiskar från att röra sig fritt mellan sjön och havet. När det togs bort skedde en märkbar förändring av de fiskarter som fanns där.

– Att ta bort stängslet hade en stor inverkan på miljön. Biotestsjön lockar till sig vissa arter, medan andra som inte tål varmare vatten försvinner. Öring är en sådan art som kommer till sjön på vintern, när temperaturen kanske är 10-12 grader, och det gör även siken. På våren söker sig dock fiskar som föredrar varmare vatten, till exempel abborre och mört, dit istället. Men generellt sett kan man säga att artrikedomen i vattnet minskar och att endast ett fåtal arter gynnas, säger Anders Adill.

Lax är en av de fiskarter som inte trivs i varmare vatten, som det i Biotestsjön.

Yngel växer snabbt

Enligt Mattias Grunander, miljöingenjör på Forsmark, är Biotestsjön unik. Detta gäller i synnerhet med tanke på de möjligheter som finns att bedriva forskning kring klimatförändringar.

– Det finns inget annat kärnkraftverk i världen som har en sådan här test-sjö som är ansluten till havet. Tack vare detta har vi en lång tidslinje med data om fisktillväxt som gör det möjligt för oss att studera den nordiska miljön i förhöjda vattentemperaturer, säger han.

Biotestsjön utmärker sig inte bara för forskningsmöjligheterna, den är också ett förökningsområde för fisk, påpekar Mattias Grunander. Många fiskar kommer in i Biotestsjön på våren, kläcker sina ägg, stannar där och får sedan en tillväxtskjuts jämfört med andra fiskar som fötts utanför området.

Fiskar som föds i Biotestsjön växer snabbare på grund av den höga temperaturen och den mycket höga biologiska produktionen. Värmen leder till isfria förhållanden året runt och bättre tillväxt av alger, plankton och sjögräs, vilket ger fiskarna god tillgång till föda. Och om det finns mat och värme kan de växa mycket snabbt jämfört med en naturlig miljö.

– Storleken på fisken förklarar delvis varför vissa väljer att stanna kvar i Biotestsjön. De arter som trivs i Biotestsjön varierar beroende på säsong. Det är alltid cirka 10 grader varmare i Biotestsjön och på sommaren kan temperaturen vara närmare 30 grader. Stora fiskar är mycket mer känsliga för syrebrist och kvävs om vattnet blir för varmt, förklarar Mattias Grunander.

Det finns många havsörnar i trakten.

Stort bestånd av havsörn

Även om de förhöjda vattentemperaturerna stör det naturliga ekosystemet i Biotestsjön, där vissa fiskarter frodas medan andra försvinner, gynnas fågellivet. Eftersom Biotestsjön aldrig fryser till finns det fisk året runt, vilket har lockat bland annat havsörnar att göra Forsmark till något av ett fäste. Idag lever många havsörnar där, tillsammans med skarv och mindre fiskätande fåglar som vigg och knipa.

– Det finns många havsörnar runt Forsmark eftersom det finns öppet vatten och gott om fisk. Jag tror inte att det finns ett tätare havsörnsbestånd någon annanstans i Sverige, säger Andreas Björck, projektledare på Vattenfall.

På frågan om Biotestsjöns framtid svarar Andreas Björck att den kommer att finnas kvar under lång tid framöver, men att tidsramen är kopplad till det tillstånd som Forsmark har.

– De positiva effekter för fågellivet vi ser vid Biotestsjön är kopplade till kärnkraftverket eftersom det är en artificiell miljö. Så om produktionen skulle upphöra, förändras förutsättningarna för fåglarna att övervintra.

Vattenfalls tillstånd att driva kärnkraftverk i Forsmark gäller till 2045 och ett beslut om en förlängning med 20 år är för närvarande under behandling.