Sigrids premiärtur gick till Ringhals
Ett nytt fartyg kommer före årsskiftet att ta över m/s Sigyns uppdrag att transportera radioaktivt avfall och använt kärnbränsle från de svenska kärnkraftverken.
Tidigt på morgonen den 2 december lade Svensk Kärnbränslehanterings (SKB) nya fartyg m/s Sigrid till vid kajen i Videbergshamn. Ringhals blev därmed det första svenska kärnkraftverket som fick besök av det nybyggda fartyget. Resan från varvet i Rumänien till svenska farvatten tog omkring en månad.
Det var en glad befälhavare, Hans Larsson, som presenterade det nya fartyget.
– Resan hem till Sverige har gått mycket bra och hon fick även känna på en del vind redan på jungfruresan då det blåste uppemot 25 m/s igår på Nordsjön, säger Hans Larsson. Men allt kändes bra och hon uppförde sig som hon skulle.
Som första uppdrag gör Sigrid provturer utan last ombord till de hamnar som används för transporter av radioaktivt avfall. Syftet är att testa manövrering och för att säkerställa att allting fungerar som det är tänkt.
Fakta om m/s Sigrid
Sigrid är 99,5 meter lång, 18,6 meter bred och har ett djupgående på cirka 4,5 meter, Marschfarten är 10 knop. Liksom sin företrädare m/s Sigyn kommer Sigrid att ha Oskarshamn som sin hemmahamn.
Fartygets lastrum omsluts av en kraftig strålskärm. Lastrummet är något större än föregångarens Sigyns och rymmer 12 transportbehållare eller 40 containrar. Takhöjden ger också möjlighet att ta in stora komponenter från rivningen av kärnkraftverken.
Sigrid är klassad enligt International Maritime Organisation (IMO:s) högsta nivå, INF 3, för fartyg som transporterar radioaktivt avfall.
SKB:s transporter
Varje år transporteras cirka 200 ton använt kärnbränsle från kärnkraftverken i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn till SKB:s mellanlager (Clab) i Oskarshamn. Utöver detta transporterar SKB även låg- och medelaktivt avfall från främst de svenska kärnkraftverken till Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) i Forsmark.
Se även
Biotestsjön – unik plats för både havsörnar och klimatforskare
Vattnet i Biotestsjön är 10 grader varmare än genomsnittet året runt. Temperaturskillnaden, som beror på det uppvärmda kylvattnet från kärnkraftverket i Forsmark, gör att forskare kan studer...
AI sprider ljus över fågelkollisioner med havsbaserad vind
Hur farliga är havsbaserade vindkraftverk för fåglar? Faktum är att ingen vet exakt. Men nya studier i Nederländerna och Storbritannien använder den senaste spårningstekniken – och resultate...
Satelliter håller öga på den biologiska mångfalden
Data som samlas in från satelliter blir allt vanligare vid övervakning av biologisk mångfald. Hur kan satellitbilder användas på bästa sätt? Och vad kan vi lära oss av dem?