Säkerhetskultur handlar om mänskligt beteende

Begreppet säkerhetskultur nämndes första gången i en rapport som utkom i samband med kärnkraftsolyckan i Harrisburg på Three Mile Island 1979. Att organisatoriska faktorer påverkar säkerhetskulturen började uppmärksammas och insikten om att problem inte löses genom att byta ut den individ som begår misstag växte fram.

Säkerhetskultur handlar om hur människor handlar i olika situationer. När säkerheten brister sker det oftast i samspel mellan människa, teknik och organisation. Att förstå och ta hänsyn till detta är en viktig del i Forsmarks säkerhetsarbete.

Säkerhetskultur är en färskvara

– I dag vet vi att en god säkerhetskultur är lika viktig som en fungerande och robust anläggning, säger Joachim Bende, chef för kontoret reaktorsäkerhet på Forsmark och ansvarig för säkerhetskulturfrågor på Forsmark.

Alla som arbetar i en verksamhet, som exempelvis Forsmark, är en del av säkerheten och hur man agerar har betydelse. Ett litet misstag i någons ögon kan leda till en större händelse längre ut i kedjan.

– Det är viktigt att vilja göra rätt, exempelvis att ta på sig dubbla overaller om det är det som gäller, oavsett om någon ser dig eller inte. Och att förstå konsekvenserna av att inte göra det.

– Det största hotet mot en bra säkerhetskultur på arbetsplatsen är hemmablindhet. Säkerhetskultur är en färskvara. Det svåraste är inte att komma till toppen, utan att hålla sig kvar på den nivån, säger Joachim Bende.

Kontinuerligt arbete

Forsmarks säkerhetsavdelning genomför regelbundet utvärderingar av de aktiviteter som pågår för att stärka säkerhetskulturen. Bland annat utförs medarbetardialoger, då medarbetarna, i mindre grupper, diskuterar olika säkerhetskulturfrågor.

– Dialogerna har bidragit till att skapa en utveckling och ett gemensamt synsätt av säkerhetskulturen, säger Fredrik Jakobsson, vid kontoret för reaktorsäkerhet och ansvarig för utvärderingen.

Fredrik berättar även att en enkät för att mäta medarbetarnas attityder till säkerheten görs varje år.

– Syftet är dels att få in värdefulla kommentarer och dels att varje medarbetare ska tänka igenom hur man själv påverkar säkerheten i anläggningen.

En annan viktig del i säkerhetskulturarbetet är erfarenhetsåtföring. Medarbetare uppmanas att rapportera tillbud, olyckor, avvikelser och andra händelser, som kan ha betydelse för individens eller anläggningens säkerhet, i Forsmarks databas för erfarenheter.

– Erfarenhetsåterföring är ett sätt för Forsmark att kunna dra lärdomar av egna och andras erfarenheter, för att på så sätt förhindra att fel upprepas, säger Fredrik Jakobsson.

Dessutom utförs återkommande externa granskningar för att följa upp det arbete som Forsmark gör för att stärka säkerhetskulturen. Resultatet från den senaste utvärderingen visar att de åtgärder som pågår har haft god effekt.

– Säkerhetstänkandet bland medarbetarna har ökat i form av större vaksamhet, ifrågasättande och rapportering av händelser och tillbud, säger Fredrik Jakobsson.

En förutsättning för att skapa en bra säkerhetskultur är att ha ett öppet klimat på arbetsplatsen där man vågar ta upp brister i säkerheten, utan känslan av eller tron att det leder till negativa konsekvenser.

Faktaruta:

Forsmark använder sig av WANO:s principer, ”Traits of a healthy Nuclear Safety”, för säkerhetskultur.