Från inkallning till inpumpning

Nyligen genomfördes en haveriberedskapsövning med Skadeservice och Forsmarks lokala beredskapsstyrka på Forsmarks driftområde.

– Vi är ganska långt in i ett allvarligt scenario. Flera säkerhetsfunktioner har felfungerat och härden riskerar att smälta eller har redan börjat smälta. I det läget måste vi fylla upp reaktorinneslutningen med vatten, berättar Ove Nilsson, projektledare för FOSH haverihantering, som är en av Forsmarks säkerhetshöjande åtgärder.

Syftet med övningen var att säkerställa att Forsmark har den utrustning som krävs vid ett eventuellt haveri och att den passar till anslutningarna samt att se hur lång tid det tar att etablera inpumpning till Forsmark 1, 2 och 3.

– Avsikten med övningen var också att öva tre drabbade kärnkraftsblock samtidigt, vilket är den nya kravbilden efter erfarenheterna från olyckan vid kärnkraftverket Fukushima Dai-ichi. En väderhändelse drabbar alla block samtidigt, säger Ove Nilsson.

Övningen pågick under hela dagen. Etablering av utrustning och verifiering av anslutningarna tog cirka sju timmar vilket innebar att Forsmark uppnådde måltiden på max åtta timmar.

Viktiga lärdomar

– Den viktigaste lärdomen är att övningar är ovärderliga och ett måste för att se om planer och rutiner fungerar i verkligheten. Vid övningen blev det väldigt tydligt vilka moment som var ”flaskhalsen” och därmed påverkade insatstiden mest, säger Ove Nilsson.

Nu pågår en mer noggrann utvärdering av övningen med alla inblandade för att identifiera svagheter och vidta åtgärder.

Se även

Flygfoto av Biotestsjön

Biotestsjön – unik plats för både havsörnar och klimatforskare

Vattnet i Biotestsjön är 10 grader varmare än genomsnittet året runt. Temperaturskillnaden, som beror på det uppvärmda kylvattnet från kärnkraftverket i Forsmark, gör att forskare kan studer...

Läs hela artikeln
En fågel på en metallkonstruktion framför en havsbaserad vindkraftspark

AI sprider ljus över fågelkollisioner med havsbaserad vind

Hur farliga är havsbaserade vindkraftverk för fåglar? Faktum är att ingen vet exakt. Men nya studier i Nederländerna och Storbritannien använder den senaste spårningstekniken – och resultate...

Läs hela artikeln
En satellit i rymden

Satelliter håller öga på den biologiska mångfalden

Data som samlas in från satelliter blir allt vanligare vid övervakning av biologisk mångfald. Hur kan satellitbilder användas på bästa sätt? Och vad kan vi lära oss av dem?

Läs hela artikeln