Mer el från Ringhals 4

Idag återstartades Ringhals 4 efter ett kortare stopp för att åtgärda ett bränsleproblem. Under stoppet har också reaktoreffekten höjts med drygt 18 procent, vilket innebär att Ringhals 4 kan producera ytterligare cirka 1,3 terawattimmar el per år. Det motsvarar elförbrukningen för 260 000 hushåll.

Det var den 1 februari som Ringhals 4 stängdes av för att man skulle åtgärda ett mindre bränsleläckage. I samband med avstängningen kom också det efterlängtade tillståndet från Stålsäkerhetsmyndigheten, att få höja effekten. De fysiska ombyggnationerna för att få ut mer effekt gjordes redan i samband med en större modernisering 2011. Det som krävdes nu var enbart omställning av olika driftparametrar.

Ringhals 4 når den nya effektnivån – drygt 1100 megawatt – om fyra dagar. Därefter vidtar ett tre veckor långt provprogram som innefattar ett reaktorsnabbstopp från full effekt samt en antal effektförändringar och turbinstopp. Slutligen görs ett husturbinprov, vilket innebär att blockets produktion momentant går från drygt 1100 MW till cirka 40 MW för att enbart tillgodose det egna effektbehovet – en funktion som är viktig för att man snabbt ska kunna komma tillbaka i produktion, till exempel efter en nätstörning.

Från och med andra halvan av mars beräknas Ringhals 4 gå i ordinarie drift vid den högre effekten.

Se även

Flygfoto av Biotestsjön

Biotestsjön – unik plats för både havsörnar och klimatforskare

Vattnet i Biotestsjön är 10 grader varmare än genomsnittet året runt. Temperaturskillnaden, som beror på det uppvärmda kylvattnet från kärnkraftverket i Forsmark, gör att forskare kan studer...

Läs hela artikeln
En fågel på en metallkonstruktion framför en havsbaserad vindkraftspark

AI sprider ljus över fågelkollisioner med havsbaserad vind

Hur farliga är havsbaserade vindkraftverk för fåglar? Faktum är att ingen vet exakt. Men nya studier i Nederländerna och Storbritannien använder den senaste spårningstekniken – och resultate...

Läs hela artikeln
En satellit i rymden

Satelliter håller öga på den biologiska mångfalden

Data som samlas in från satelliter blir allt vanligare vid övervakning av biologisk mångfald. Hur kan satellitbilder användas på bästa sätt? Och vad kan vi lära oss av dem?

Läs hela artikeln