Reaktorhall rustad för snölast
Nu är reaktorbyggnadens tak på Ringhals 1 förstärkt för att klara tyngden av ett rejält snötäcke. En fråga som man brottats med en tid har nu kommit till en ren, smart och enkel lösning.
Förstärkningen gjordes från insidan av byggnaden, vilket krävde ett speciellt genomförande. Beräkningar visade att man kunde använda en enkel metod som prövats med goda resultat i andra delar av världen, och som dessutom är relativt billig.
– Man förstärkte takets huvudtakbalkar med hjälp av gängade stänger och förstärkningsklamrar som är förtillverkade. Det snygga är att man inte behövde svetsa på plats eller göra något annat som skräpade ner, säger projektledare Anna-Karin Kvarnemar, SWECO.
Under ett par veckor i september infördes förstärkningen. Montaget genomfördes på plattformar, på var sida om traversen, för att undvika nedsmutsning av bränslebassängerna.
För att inte riskera personskador byggdes höga kanter runt plattformarna som sedan plastades in. På bilden Martin Polverari, Caverion.
Jobbet som beräknades ta cirka tre veckor var klart på drygt två. På de nio huvudtakbalkarna i reaktorhallens tak sitter nu tretton armeringsstänger på vardera sidan av taket – totalt 234 stänger.
– När ett montage går bra så är det oftast på grund av ett bra förarbete. Det är många yrkesgrupper inblandande, säger Anna-Karin Kvarnemar.
Kravet på förstärkning av taket för dimensionerade snölast kommer från de så kallade övergångsplanerna som innebär höjda säkerhetskrav från Strålsäkerhetsmyndigheten. Under de senaste åren har även andra tak på byggnader förstärks, men då med hjälp av andra metoder.
Se även
Biotestsjön – unik plats för både havsörnar och klimatforskare
Vattnet i Biotestsjön är 10 grader varmare än genomsnittet året runt. Temperaturskillnaden, som beror på det uppvärmda kylvattnet från kärnkraftverket i Forsmark, gör att forskare kan studer...
AI sprider ljus över fågelkollisioner med havsbaserad vind
Hur farliga är havsbaserade vindkraftverk för fåglar? Faktum är att ingen vet exakt. Men nya studier i Nederländerna och Storbritannien använder den senaste spårningstekniken – och resultate...
Satelliter håller öga på den biologiska mångfalden
Data som samlas in från satelliter blir allt vanligare vid övervakning av biologisk mångfald. Hur kan satellitbilder användas på bästa sätt? Och vad kan vi lära oss av dem?