Återvinning i stor skala

Flera stora uttjänta komponenter från turbinanläggningarna på Ringhals demonteras i mindre delar och metallen går till återvinning. Efter att ha varit i drift sedan 70-talet går de nu sitt öde till mötes. 

Generatorer i väntan på demontering
De före detta generatorerna från Ringhals 1 står uppställda i väntan på att styckas upp i mindre delar.

Det är två statorer på 250 ton styck och tre rotorer på 60 ton vardera som ska demonteras. Ringhals har anlitat en dansk skrotfirma som styckar upp komponenterna i mindre delar inför borttransporten och sorterar metallerna som ska återvinnas. Demonteringen sker på en stor asfaltsplan utanför Ringhals, eftersom arbetet är skrymmande och även förenat med många transporter som skulle bli resurskrävande att hantera inne på kraftverksområdet.

Metallåtervinning på Ringhals
Generatorerna styckas upp och metallerna sorteras inför återvinning. Efter sorteringen transporteras metallerna vidare till Trollhättan för vidare försäljning. Var de tar vägen efter det dokumenteras och rapporteras tillbaka till Ringhals.

Owe Samuelsson

– Kiselplåten som utgör statorernas magnetiska kärna står för den mesta vikten. De väger sammanlagt cirka 300 ton, berättar Owe Samuelsson på Ringhals som handlägger försäljningen. Det är kärnan tillsammans med kopparn i rotor- och statorlindningarna som gör att projektet med återvinningen går runt ekonomiskt. Övriga metaller som återvinns är aluminium, rostfritt stål och kolstål.

– Arbetet tar tid, inte bara för att det är semestertider nu utan även för att det finns några komplicerade bitar som behöver kluras på hur de ska plockas isär på bästa sätt, säger Owe.

Demontering av R2 lågtrycksturbiner
Samma firma tog även hand om de uttjänta lågtrycksturbinerna från Ringhals 2 som togs ut förra året. Sammanlagt har de köpt skrot från Ringhals på totalt 1000 ton. Turbinerna styckades i april, den pågående demonteringen av generatorerna kommer troligtvis att fortsätta fram till oktober. Även utbytta transformatorer har sålts till återvinning.

Se även

Flygfoto av Biotestsjön

Biotestsjön – unik plats för både havsörnar och klimatforskare

Vattnet i Biotestsjön är 10 grader varmare än genomsnittet året runt. Temperaturskillnaden, som beror på det uppvärmda kylvattnet från kärnkraftverket i Forsmark, gör att forskare kan studer...

Läs hela artikeln
En fågel på en metallkonstruktion framför en havsbaserad vindkraftspark

AI sprider ljus över fågelkollisioner med havsbaserad vind

Hur farliga är havsbaserade vindkraftverk för fåglar? Faktum är att ingen vet exakt. Men nya studier i Nederländerna och Storbritannien använder den senaste spårningstekniken – och resultate...

Läs hela artikeln
En satellit i rymden

Satelliter håller öga på den biologiska mångfalden

Data som samlas in från satelliter blir allt vanligare vid övervakning av biologisk mångfald. Hur kan satellitbilder användas på bästa sätt? Och vad kan vi lära oss av dem?

Läs hela artikeln