Revision på Forsmark 2
Söndagen den 8 maj inleddes årets revisionsperiod då Forsmark 2 lämnade kraftnätet. Det är en så kallad förnyelserevision med fokus på moderniseringsåtgärder.
Cirka 50 stycken moderniseringsåtgärder kommer att genomföras varav 25 stycken är större ändringar. Den mest komplexa är utbytet av fyra stycken lågtrycksförvärmare som vardera väger 15 ton. Dessa är en del av den process som värmer upp vattnet från kondensorn, på väg tillbaka till reaktortanken.
Lågtrycksturbinerna får nya skovelblad
Under revisionen ska även sex stycken lågtrycksturbiner få nya skovelblad. Lågtrycksturbinerna sitter på turbinsträngen och det finns tre stycken på varje turbinsträng, sex stycken totalt.
2008 upptäckte man att det sista skovelsteget hade tagit emot innerhuset, vilket senare visade sig bero på vibrationer. Mätningar som gjordes påvisade stora vibrationer vid så kallad "utrullning" av turbinen, då den stängs av med delvakuumsläckning. Skovlarna började vibrera när rotorns varvtal var cirka 2 500 varv per minut. Under normal drift roterar rotorerna med 3000 varv per minut. De förhöjda vibrationerna uppstår eftersom skovelbladens egenfrekvens, alltså svängningar per sekund (Hz), är för lika varandra. Skovlarna sätts i svängning, och "hjälper" varandra att vibrera. De nya skovlarna som monteras är konstruerade med olika frekvenser, vilket minskar risken för vibrationer.
Andra stora jobb under revisionen
Utöver utbytet av lågtrycksförvärmare och skovelblad på lågtrycksturbinerna ska kablage bytas ut på olika platser i anläggningen, en del av kondensorn ska gummeras om, vattenreservoaren kring reaktorbyggnaden, som kallas wet well, ska tömmas och allt bränsle ska laddas ur härden för att sedan återladdas.
Revisionen på Forsmark 2 är planerad att pågå mellan den 8 maj och den 16 juni.
Se även
Biotestsjön – unik plats för både havsörnar och klimatforskare
Vattnet i Biotestsjön är 10 grader varmare än genomsnittet året runt. Temperaturskillnaden, som beror på det uppvärmda kylvattnet från kärnkraftverket i Forsmark, gör att forskare kan studer...
AI sprider ljus över fågelkollisioner med havsbaserad vind
Hur farliga är havsbaserade vindkraftverk för fåglar? Faktum är att ingen vet exakt. Men nya studier i Nederländerna och Storbritannien använder den senaste spårningstekniken – och resultate...
Satelliter håller öga på den biologiska mångfalden
Data som samlas in från satelliter blir allt vanligare vid övervakning av biologisk mångfald. Hur kan satellitbilder användas på bästa sätt? Och vad kan vi lära oss av dem?