Ringhals 2 sänker produktionen när havet ger varmare kylvatten

Kärnkraftverket Ringhals 2 har påbörjat produktionsnedgång på grund av den varma temperaturen i havet. Havsvattnet, som används för kylning i processen, har nu nått en temperatur där Ringhals 2 sänker produktionen.

Det ihållande varma vädret i Sverige innebär att havsvattnet under de senaste dagarna närmar sig 25 grader. För att upprätthålla kylkapacitet i Ringhals anläggningar används havsvatten för att kyla olika system och komponenter i processen.

– När vattnet blir varmare minskar dess kyleffekt och för att vi med god marginal ska behålla den kylförmåga som behövs för olika system behöver vi nu justera ner Ringhals 2 till ungefär halv effekt.

För respektive anläggning finns gränsvärden för havsvattnets maxtemperatur. Ringhals fyra block har olika grundkonstruktion vilket innebär olika gränsvärden för när åtgärder behöver vidtas. För Ringhals 2 gäller 25 grader.

– Vi närmar oss 25 grader och har valt att minska effekten till hälften. Stiger temperaturen ytterligare har vi beredskap för att ta Ringhals 2 helt ur drift.

Att havet når temperaturnivåer som i år är mycket ovanligt. Att svensk kärnkraftverk behöver reducera effekten på grund av för varmt havsvatten sker sällan. För Ringhals har det skett vid något enstaka tillfälle under 2000-talet.

Se även

Flygfoto av Biotestsjön

Biotestsjön – unik plats för både havsörnar och klimatforskare

Vattnet i Biotestsjön är 10 grader varmare än genomsnittet året runt. Temperaturskillnaden, som beror på det uppvärmda kylvattnet från kärnkraftverket i Forsmark, gör att forskare kan studer...

Läs hela artikeln
En fågel på en metallkonstruktion framför en havsbaserad vindkraftspark

AI sprider ljus över fågelkollisioner med havsbaserad vind

Hur farliga är havsbaserade vindkraftverk för fåglar? Faktum är att ingen vet exakt. Men nya studier i Nederländerna och Storbritannien använder den senaste spårningstekniken – och resultate...

Läs hela artikeln
En satellit i rymden

Satelliter håller öga på den biologiska mångfalden

Data som samlas in från satelliter blir allt vanligare vid övervakning av biologisk mångfald. Hur kan satellitbilder användas på bästa sätt? Och vad kan vi lära oss av dem?

Läs hela artikeln