THE EDIT
Välkommen till The Edit, ett annat perspektiv på vår års- och hållbarhetsredovisning.
Vi tror på att innovativa och långtgående samarbeten är nyckeln för att nå vårt mål om ett fossilfritt liv inom en generation. I den andan har vi bjudit in personer från olika områden med olika perspektiv för att dela sin syn på några av de stora ämnena från vår års- och hållbarhetsredovisning 2021. Vi hoppas att du finner det intressant och tankeväckande.
"Det här är inte vår hållbarhetsstrategi. Det är vår affärsstrategi och den är hållbar."
– Anna Borg, vd och koncernchef, Vattenfall
Bortom konventionella partnerskap
För att leva fossilfritt imorgon behöver vi tänka utanför normen idag. Se bortom hur vi alltid har gjort saker. Bortom det som förväntas av oss, och det vi fått höra är möjligt.
På Vattenfall är det den inställningen som driver allt vi gör. Det är därför vi tänker större än att själva bli fossilfria. Vi samarbetar med partners utanför vår egen industri för att producera fossilfritt stål, göra flygbränsle hållbart och dramatiskt skala upp infrastrukturen för laddning av elektrifierade fordon. I korthet jobbar vi för att eliminera koldioxid från de industrier som har störst påverkan på hur vi alla lever.
Det är också därför vi behöver tänka större än klimatet. Medan klimatet är centralt i vår strategi, fortsätter vi även att stärka vårt bidrag till alla 17 av FN:s globala mål för hållbar utveckling. Vi jobbar med initiativ som syftar till att stärka biologisk mångfald, stötta den cirkulära ekonomin och förbättra mänskliga rättigheter genom hela vår värdekedja.
Möt våra gästskribenter
Om vi ska kunna leva fossilfritt imorgon måste organisationer och företag börja se bortom gränserna för hur saker alltid har gjorts, bryta ner silos och omfamna nya tankesätt. Det innebär att utforska nya perspektiv och våga sammanföra olika och ibland kontrasterande åsikter.
Våra gästskribenter tillför en bredd av olika erfarenheter och synsätt till The Edit. De är nytänkare och inspiratörer med olika bakgrunder – från en studerande miljöaktivist till en företagsledare, från akademiker till en programledare. Samtliga har utgått från en aktuell fråga eller ett ämne i Vattenfalls års- och hållbarhetsredovisning 2021, och delat sin syn på varför det är viktigt.
Fatih Birol
Executive Director of the International Energy Agency, utnämnd till en av världens mest inflytelserika personer i Times topp 100-lista 2021.
Vinisha Umashankar
Gymnasieelev, innovatör, miljökämpe, finalist i Earthshot Prize, talare på TEDx och COP26 World Leaders’ Summit.
Stefan Ytterborn
Entreprenör, grundare av POC och CAKE, en självutnämnd ”envis change-maker” inom design och produktutveckling.
Kevin McCloud
Designer, författare och populär programledare med ett särskilt intresse för hållbar arkitektur och design.
Per Espen Stoknes
Psykolog och ekonomie doktor, politiker, TED-talare inom psykologin kring klimatförnekelse.
Knut Ivar Karevold
Psykolog med en doktorsexamen inom ekonomisk psykologi och beteendeekonomi.
Året i siffror
2021 var ett betydelsefullt år för klimatsamarbetet med stora internationella organisationer som manade till handling. Att driva omställningen till fossila energislag är rätt inte bara från ett samhällsperspektiv utan även från ett företagsperspektiv. Vi har dubblat våra ambitioner inför 2030 och har satt ett nytt mål att nå netto noll vid 2040.
"Det kanske inte låter mycket, men skillnaden mellan 2 och 1,5 grader är avgörande."
– Anna Borg, vd och koncernchef, Vattenfall
Här är några nyckeltal från vår resa mot en fossilfri framtid
CO₂-utsläppsintensitet och mål (Scope 1 + 2). Mörkgrön: 2°C-scenario. Ljusgrön: Väl under 2°C-scenario (Parisavtalet). Blå: Vattenfall 1,5°C-scenario.
Egna CO₂-utsläpp och installerad förnybar kapacitet. Mörkblå (höger axel): Installerad förnybar kapacitet (MW). Ljusblått (vänster axel): CO₂-utsläpp (Mton).
Klimatutmaningen är en energiutmaning, och företagen måste ta sitt ansvar.
Av Fatih Birol, vd, International Energy Agency (IEA)
"Vår färdplan kräver inget mindre än en total förändring av hur världen producerar, transporterar och konsumerar energi."
Energisektorn är ansvarig för nästan tre fjärdedelar av de globala växtgasutsläppen, vilket rent praktiskt gör världens klimatutmaning till en energiutmaning. Att tackla detta kommer att kräva stora ansträngningar över hela sektorn – från regeringar och företag till investerare och konsumenter.
Internationella energirådet (IEA) är dedikerade till att leda övergången till ren energi globalt, genom att säkra att beslutsfattare och allmänhet har bästa möjliga underlag, analyser och policyrekommendationer för att bygga en trygg och hållbar energiframtid. Vi har tagit fram en plan för att nå Net Zero 2050 som sätter en snäv men genomförbar riktning för att den globala energisektorn ska kunna nå målet om nollutsläpp, vilket skulle ge världen en faktisk chans att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C.
Vår plan kräver en komplett övergång av hur världen producerar, transporterar och konsumerar energi vilket skulle resultera i en ren, dynamisk och hållbar energiekonomi som domineras av förnybara källor som sol och vind i stället för fossilbränslen. Det här kräver ett gemensamt fokus från regeringar över hela världen som, i samarbete med företag investerare och medborgare, måste lösa frågan tillsammans.
Det finns ingen som kommer att kunna lösa det här problemet på egen hand. Regeringar måste skapa rätt regler och incitament att agera på. Företag, investerare och entreprenörer måste fånga möjligheterna som omställningen innebär, och medborgare måste vara aktiva deltagare i övergången till fossilfri energi. Det inkluderar hur energiföretag investerar i nya sätt att producera och tillhandahålla energitjänster, hur företag investerar i utrustning, och hur konsumenter kyler och värmer sina hem, laddar elektronik och reser.
Många energibolag, från oljejättar och elföretag till start-ups och produkttillverkare, har förstått att det inte bara är deras sociala ansvar att tackla klimatförändringen. Det finns en enorm ekonomisk potential och stora finansiella fördelar med att ligga i framkant gällande skiftet till ren och hållbar energi. Vi ser tydligt hur en ny global energiekonomi framträder, ledd av teknologier som sol- och vindkraft och elfordon. Men än så länge sker förändringarna inte i närheten av den hastighet som behövs för att möta världens energi- och klimatmål.
"Länder som står för 90% av den globala ekonomin just nu har satt netto noll-mål."
Vi har bevittnat några tecken på att vi rör oss i en positiv riktning. Före och under klimattoppmötet Cop26 i Glasgow 2021 var det många länder, mest anmärkningsvärt Indien, som tillkännagav ambitiösa mål om att minska sina utsläpp till netto noll. Det innebär att de länder som står för 90% av den globala ekonomin nu har uttalade mål för netto noll-utsläpp. Åtaganden och löften räcker inte på egen hand, utan det är den faktiska implementeringen som spelar roll på riktigt. Men åtaganden är centrala för själva uppbyggnaden av Parisavtalet så vi ska inte heller underskatta deras betydelse
Den havsbaserade vindkraftsparken Kriegers Flak i Danmark.
Om alla nuvarande netto noll-åtaganden möts helt och i tid, skulle de hålla den globala temperaturökningen på 1,8 °C vid slutet av århundradet, enligt IEAs analys. Detta är en milstolpe: det är första gången som regeringar har kommit fram till mål som ligger i linje med att hålla den globala uppvärmningen till under 2 °C - även om det inte når upp till 1,5 °C-målet som vi måste fortsätta att arbeta mot.
Dessa netto noll-åtagandena behöver backas upp med starka och trovärdiga politiska åtgärder för att bli verklighet. Just nu rör sig utsläppen i fel riktning, med den globala ekonomiska tillbakagången i 2021 som driver enorma ökningar i användandet av kol och andra fossila bränslen. Möjligheten att nå 1,5 °C -målet existerar fortfarande, men vägen kommer att bli snävare om vi inte agerar nu.
"Vägen mot 1,5 °C existerar fortfarande, men den blir smalare om vi inte agerar nu."
Så vad innebär det här för energibolag? Att nå netto noll innebär en massiv elektrifiering av många delar av våra ekonomier, genom att expandera användandet av elektricitet i sektorer som transport, värme och industri. Mängden elektricitet som kommer från förnybara energikällor behöver öka dramatiskt. Nyttjandet av sol- och vindkraft behöver öka dramatiskt från nuvarande nivå fram till 2030.
Energiindustrin kommer att bli mycket mer kapitalintensiv. Det beror främst på den massivt ökade efterfrågan på förnybar energi vilket även innebär att vi behöver ökad nätverkskapacitet, flexibla lösningar som batterier och koldioxideffektiva elkraftverk som stöttas av smarta digitala elnätverk.
Parallellt med koldioxidsnål elektricitet, behöver stora investeringar i energieffektivitet göras över alla sektorer i vår ekonomi. Från hushållsapparater och bilar till byggnader och industriella maskiner. Att effektivisera sättet vi använder energi minskar inte bara energibehovet, och på så sätt utsläppen, det sparar även pengar för konsumenter.
Innovation är också ett centralt område. Det mesta av den globala minskningen av CO2 till 2030 i IEAs netto noll-plan kommer från teknik som redan är tillgänglig idag. Men 2050, kommer nästan hälften av minskningen komma från teknik som i dagsläget är i demonstrations- eller prototypfasen. I tyngre industrier och för långdistanstransport är den utsläppsdel som kommer att minskas av teknik som idag är under utveckling ännu större. Vi har redan sett lovande netto noll-projekt inom stålindustrin och för flygbränsle. Dessa och andra områden kräver snabba framsteg.
Som jag nämnt är de potentiella vinningarna enorma. På vår väg mot netto noll, finns det ett marknadsbehov till ett värde långt över en biljon dollar vid 2050 för tillverkare av vindturbiner, solpaneler, litiumbatterier, elektrolys och bränsleceller. Det här är jämförbart med storleken av den globala oljemarknaden – och berör bara fem av de många rena energitekniker och lösningarna som kommer att behövas.
"Framtiden kommer att tillhöra dem som agerar djärvt nu."
Vi gör alla den här resan tillsammans, men energibolagen behöver vara i främre ledet. Framtiden kommer att tillhöra dem som agerar djärvt nu.
Innovation är vårt enda val
Vinisha Umashankar, gymnasieelev, innovatör, miljökämpe, finalist i Earthshot Prize, talare på TEDx och COP26 World Leaders’ Summit.
"Vi behöver imitera naturen och använda energin som den erbjuder för att ta bort kolet från våra ekonomier."
Tänk på saken! De flesta apparater som används i hemmet som spisen, ugnen, kylskåpet, brödrosten, vattenkokaren, mixern, kvarnen, tv-apparaten, tvättmaskinen, torktumlaren, dammsugaren, lampor och fläktar konsumerar elektricitet, som till stor del genereras av kärnkraftverk, vattenkraftverk och kolkraftverk världen över.
Det globala elektricitetsbehovet växer med 3,5% per år och elektricitet från förnybara källor som vind, vatten, sol, vågor, geotermisk energi och biomassa växer med 8% per år. Ändå saknar 1,5 miljarder människor elektricitet och deras tillgång till den är avgörande för att nå hållbara utvecklingsmål världen över.
Här är haken: elektriciteten från förnybara energikällor ökar snabbt, men inte snabbt nog för att utkonkurrera elektricitet från icke förnybara källor. Det resulterar i en skarp ökning av användandet av kol för att generera elektricitet, och kol blir då den enskilt största anledningen till den globala temperaturökningen och driver på klimatförändringen.
Det här är ett problem men det är också en möjlighet! Det är dags att förnya energi! Hur vi genererar, transporterar och använder elektricitet behöver förändras. Apparater som använder elektricitet behöver förnyas så att de fungerar med mindre eller helt utan elektricitet, så att elektriciteten från förnybara källor, snabbare kan konkurrera ut elektriciteten från icke förnybara källor.
Vid COP26 gjordes åtaganden att reducera växtgasutsläppen till 41,9 gigaton till 2030, men det är en väldigt lång väg från de 26,6 gigaton vi behöver uppnå för att hålla den globala uppvärmningen på max 1,5° C*.
Skillnaden mellan 2 °C and 1.5 °C kanske låter liten, men den kommer ha en stor påverkan på vår planet.
"För att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C har vi inget annat val än att vara innovativa."
För att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader och uppnå netto nollutsläpp, har vi inget annat val än att vara innovativa. Vi har inte mycket tid på oss! Så var börjar vi? Energi-, transport-, agrikultur-, industri-, konstruktion- och skogssektorn skulle kunna reducera växtgasutsläppen från 65 till 20 gigaton till 2030.
Transport-, agrikultur-, industri- och konstruktionssektorn är beroende av energisektorn när det kommer till deras energibehov. Innovation måste ske i dessa fyra sektorer för att reducera beroendet. Det skulle hjälpa till att stänga ner 8500 koldrivna kraftverk som bränner 9000 ton kol var varje dag!
Fenestraria, även känd som fönsterväxt.
76 500 000 ton kol bränns av kraftverk varje dag! För att sätta det i perspektiv: CO2-utsläppen från kolkraftverken är tillräckliga för att överstiga koldioxidbudgeten på 1,5 °C. Vi kan inte fortsätta att hetta upp och kyla ner jorden. Vi måste sluta med användandet av kol och fasa ut det snart.
Elektricitet genereras långt från var det faktiskt konsumeras och kräver ett enormt nätverk av överförings- och distributionssystem, vilket är både komplext och dyrt. Hus och kontor behöver kunna generera 40-60% av deras egen elkonsumtion då det kommer att hjälpa till att reducera behovet av elproduktion via kolkraftverk.
Då vi behöver minska vårt beroende av fossila bränslen och icke förnybar energi, behöver vi också utvärdera vad vi äter, hur vi klär oss, var vi handlar, hur mycket vi köper, hur vi reser och hela vår livsstil. Vi måste bygga hus som kan absorbera luft och solljus för att hålla oss svala och varma utan att använda elektricitet.
Känner du till fönsterplantan? Den växer i den namibiska öknen. Den gräver ner sin stjälk under sanden och använder toppen som en lins för att rikta solljuset inåt, där fotosyntes sker i cellerna för att hålla växten sval dagtid och varm under natten! Vi behöver imitera naturen och nyttja den energin som erbjuds för att ta bort kol från våra ekonomier.
"82% av världens energi produceras av fossila bränslen."
Innovation av nya rena energikällor är avgörande för att stoppa klimatförändringen då 82% av världens energi produceras av fossilbränslen. Det finns goda nyheter! 94% av Costa Ricas energi produceras av förnybara källor. Många länder ökar sin vattenkraft och sin bioenergikapacitet för att uppnå netto noll-utsläpp till 2040.
Oavsett om klimatförändringen är på riktigt eller ej, är det rimligt att stänga av ljusen, tvätta tvätten med kallt vatten, lufttorka kläder, äta grönsaker, kompostera, promenera till butikerna, cykla till jobbet, använda sig av kollektivtrafik, träffas virtuellt, köpa färre saker, handla begagnat, laga apparater, återvinna saker, använda elcykel och odla träd!
Snabba upp övergången till en hållbar framtid
Stefan Ytterborn, grundare och vd, Cake
Att röra oss bort från fossila bränslen mot elektricitet är ett viktigt första steg mot vad som utan tvekan är en av mänsklighetens viktigaste resor hittills.
Även om vi använder något annorlunda ord, delar Cake och Vattenfall samma ambitiösa mål när det kommer till att skapa ett fossilfritt samhälle så snart som möjligt. Det är en av anledningarna till att vi tillsammans har åtagit oss att utveckla världens första helt fossilfria motorcykel.
Det finns ingen tvekan om att framtidens transport kommer att vara elektrifierad, och den stora tillväxt vi förväntar oss att se när det kommer till elektrifierade fordon och infrastrukturen, kommer att hjälpa oss att driva resan mot en hållbar framtid. Men jag tror att vi måste gå längre. För att komma dit vi behöver vara, måste vi även tänka om när det kommer till hur vi konsumerar, hur vi använder och hur vi behandlar våra världsliga ägodelar.
"Jag grundade Cake 2016 med ett tydligt mål att inspirera till ett samhälle med noll utsläpp."
Jag grundade Cake 2016 med ett tydligt mål att inspirera till ett samhälle med noll utsläpp, genom att kombinera glädje och ansvarstagande i utvecklandet av lätta, tysta, rena och högpresterande elektriska motorcyklar. Mitt mål var, och fortsätter att vara, att snabba på övergången till hållbara metoder genom att erbjuda lösningar som underlättar signifikanta nedskärningar i utsläpp.
Att erbjuda grönare alternativ till de ungefär två miljarder fossildrivna fordon som för tillfället färdas runt planeten är dock bara en bit av pusslet. En mer sällan diskuterad faktor handlar om att förändra våra konsumtionsvanor där vi skapat negativa mönster som vi behöver hantera. Något som uppstått på grund av en blandning av kulturella aspekter och marknader som gjort det möjligt. I korthet behöver du och jag, som ansvarsfulla konsumenter se över vårt nuvarande beteende och lära oss att uppskatta, ta hand om och slutligen använda de produkter vi förvärvar, under en längre tid än vi gör idag.
Cake, världens första helt fossilfria motorcykel.
Vi behöver alla bidra
Utmaningen ligger då i att förändra vår konsumtionshastighet. Vår lösning är ett mångfacetterat förhållningssätt till det generella konceptet kring en utökad livscykel. För oss börjar allt med att utveckla fordon som klarar tidens tand. Vi är extremt noga med att undersöka, utforska och testa nya material och delar som är tåliga nog.
Vår allra första motorcykel, en robust men nätt off-road-cykel kallad Kalk, såg dagens ljus 2018 och än idag fortsätter vi att investera i vår passion för åkning som är lika äventyrlig som den är utmanande, inte minst när det kommer till enhållbarhetsperspektivet. För om materialet och delarna klarar sig väl när det kommer till utmaningen att ta sig an branta backar och klarar att trotsa gravitationen, är chansen stor att de kommer att överglänsa allt annat när det kommer till vardaglig pendling, både idag och imorgon.
Skapad för att hålla
Jämfört med en fossilbränsleslukande motorcykel har vi eliminerat tusentals av de individuella komponenterna helt enkelt till följd av att vår drivlina är elektrisk. Det innebär att det används färre delar vid konstruktionen av varje cykel som lämnar vår produktion. Ett faktum som är bra för miljön till att börja med. Detta har också den positiva effekten att färre delar kan gå sönder och att underhållet kan hållas till ett minimum. Vi uppmanar dock självklart våra kunder att ta god hand om sina motorcyklar, vilket de oftast gör eftersom de värderar dem som kära ägodelar, precis som vi själva gör.
Att utöka livscykeln hos våra motorcyklar är vårt bidrag och vår skyldighet både när det kommer till människan och planeten. Vad är ditt bidrag?
Varför fjärrvärme är goda nyheter för alla
Kevin McCloud, designer, författare och programledare inom arkitektur och byggnation
"Överskottsvärme från kraftverk, kyldiskar i matbutiker och datacenter anses nu vara en tillgång i stället för ett hinder."
Island är ett land jag älskar, speciellt mitt i midvintern. Det är ett land av eld och is, vind och vattenfall, där mänsklighetens drama alltid underordnas elementens. På Island är du aldrig långt bort från vind som blåser 100 km/h, en glaciär eller en varm källa.
De flesta städer här har gassande heta midvinter-span . På Island odlar man även sina egna snittväxter, frukter och grönsaker i enorma geotermala växthus. Geotermiska kraftverk och energi från hydroelektriska källor driver nationens behov av elektricitet. Över hela landet tillgodoses 90% av landets uppvärmning och varmvatten av bergvärme.
Naturligtvis är hemmen på Island främst uppvärmda med bergvärme. Om de hade följt till exempel Storbritanniens exempel skulle varje hem stoltsera med ett eget djupt borrhål, en värmeväxlare med tillhörande pumpar och monitorer för att förebygga att en ny vulkan dyker upp i vardagsrummet. Men eftersom det är Island, sköts allt sådant här mer kollektivt. På Island delas din värme.
Island är världsledare inom fjärrvärme och är det absolut mest hållbara landet i Europa när det kommer till energi. Enligt European Geothermal Energy Council, hade Island under 2020 en installerad kapacitet för geotermisk uppvärmning på cirka 2600 megawatt. Det följdes av Turkiet på andraplats, som under Covid har varit i princip det enda landet som investerat i eller lanserat nya system. Turkiets närvaro i den härligt varma fjärrvärmevärlden är relativt ny och representerar en tillväxtmodell som andra länder skulle göra klokt i att följa.
Efter pandemin har fler länder börjat återinvestera i fjärrvärme. De ekonomiska argumenten är starka. Den franska byrån för energi och miljö har meddelat att kostnaden för fjärrvärme och nedkylning nu är billigare genom bergvärme än med gasbränning. Överskottsvärme från kraftverk, kyldiskar i matbutiker och datacenter anses nu vara en tillgång i stället för en hindrande biprodukt som vi behöver göra oss av med. Vattenfall har till exempel kunnat bygga vidare på sina erfarenheter i Berlin, Uppsala och Amsterdam för att samarbeta med samhällen och städer som Edinburgh i Storbritannien, där de skapat nya värmenätverk med hjälp av överskottsvärme från en energiåtervinnande anläggning.
De politiska fördelarna för fjärrvärme, särskilt bergvärme, är övertygande. Krisen i Ukraina har ytterligare belyst vårt beroende av ryska fossila bränslen för att driva vår ekonomi. Det säger sig självt att ju mer vi kan återvinna och ju mer vi kan utvinna ur solen och djupa geotermiska källor, desto mer motståndskraftiga kan vi vara rent energimässigt och desto mer självständiga rent politiskt. Förr utkämpade vi krig på grund av odlingsmark och gruvdrift. Idag utkämpar vi krig på grund av bränsle och energi. Kanske behöver vi alla ta en titt på det som ligger under våra fötter och lista ut hur vi kan utvinna den dolda värmen som ligger djupt under vår egen jord.
Jag vill också argumentera för att det finns ett starkt socialt rättfärdigande för fjärrvärme. I Europa har vi har en rik kulturell historia av socialt progressiv hantering av resurser via samhället, ett fenomen som lägger grunden för vad som nu börjar inspirera andra länder. Tyskland och Danmark åtnjuter inte energi från vulkanreserver som till exempel Island eller Turkiet, och ändå leder de vägen framåt. I Danmark till exempel, är cirka 64% av alla hem anslutna till ett fjärrvärmenätverk; det finns 440 värmenätverk.
Island.
"Det finns några riktigt inspirerande projekt i England som vilken dansk, islänning eller tysk som helst skulle vara stolta över att kalla sina egna."
Det finns några riktigt inspirerande projekt i England som vilken dansk, islänning eller tysk som helst skulle vara stolta över att kalla sina egna. Och de är ofta lokala, samhällsfokuserade system. Mindre än 5% av energin som används till uppvärmning av engelska hem kommer från källor med lägre koldioxidutsläpp, vilket är anledningen till att regeringen finansierade sju värmenätverk i Barking och Dagenham, Bristol och Leeds. Barking- och Dagenhamprojekten har utvidgats för att inkludera fyra städer där Vattenfall arbetar tillsammans med Cory, för att ansluta upp till 75 000 hem. I Manchester har lågtemperatur- och mininätverk utvecklats, där mikrovärmepumpar adderar extra energi vid värmestationer.
Mest lovande är att England erbjuder ett oväntat stort antal möjligheter för djup bergvärme, inte minst från den enorma mängd nedlagda och översvämmade gruvor i landet, som djupt ner blir väldigt varma. Det är inget sammanträffande att möjligheterna att utnyttja den smutsiga infrastrukturen som finns i fabriker, soptippar, gamla gruvor och tung industri, genom att nyttja överskottsenergi och värme, innebär att de samhällen som får ut mest av dessa fördelar även är de som utnyttjats mest av de industrierna från första början. Som Bindi Patel, chef för kundupplevelse på Vattenfall Heat UK, säger ”Projekten vi är involverade i har ambitionen att återuppliva delar av städer som har blivit försummade.”
På liknande sätt har Matt Wood från Bioregional satt upp fyra mål för att brett anamma grön och förnybar fjärrvärme i England. Det första är att nollställa förväntningarna på vilka temperaturer som är möjliga att leverera och gå över till lågtemperaturnätverk i kombination med ett nationellt eftermonteringssystem för att förbättra isoleringen i våra hem (Nottingham planerar att skapa ett sekundärt lågtemperaturnätverk). För det andra, göra fjärrvärmeföretag till icke-vinstdrivande monopol som delvis ägs av samhället. För det tredje, reglera energiföretagen så att de inte kan dumpa värmeöverskott i atmosfären. Och för det fjärde behöver vi långsiktig planering och politisk konsensus över partigränserna. Fullt rimliga saker.
"Ett nationellt system för förnybara energikällor, inte grundat i konkurrens från hundratals olika företag som tävlar prismässigt för att kunna vinna nästa kund, utan grundat i att vi är starka tillsammans."
Om vi kan omvandla de här fyra målen till verklighet, då kan vi uppnå ett femte: att ingjuta självförtroende kring ett nationellt system för förnybara energikällor, som inte är grundat i konkurrens från hundratals olika företag som tävlar prismässigt för att kunna vinna nästa kund, utan som är grundat i att vi är starka tillsammans.
Jag misstänker att de flesta danskar och islänningar förstår vad det här innebär eftersom deras samhällen har vävt in det i gemensamma tillgångar. De vet vad det innebär att dela med sig. Även i England förstår vi vad det innebär att dela en måltid, att arbeta på odlingslotter och dela med sig av det som odlats, att samäga en kommunal park eller att vara med i en samåkningsklubb. Vi är kanske inte längre ett samhälle som är helt sålda på idén av ägarskap och vi är redo för nyttan och prisvärdheten av att dela fler saker. Och då menar jag värmenätverk.
Acceptans: En nyckel till bra klimatlösningar
Dr. Per Espen Stoknes (PhD) & Dr. Knut Ivar Karevold (PhD) klimatpsykologer, Institutet för Klimatpsykologi, Norge.
Mänskligheten konfronteras med två stora kriser: klimatet och naturen. Vi behöver mer grön energi – och vi behöver ta bättre hand om naturen och ekosystemen.
Människor kanske accepterar mer grön energi som en global lösning, men vill inte kännas vid de lokala konsekvenserna. Människor säger nej för att de vill skydda något de älskar. Naturen, hur man livnärt sig i generationer, eller det lokala grannskapet.
Energitillverkare måste balansera intressekonflikter. Nya gröna lösningar
måste vara natur- och människovänliga. Människor har enklare att acceptera lösningar som är “långt från deras egen bakgård” men vill inte kännas vid konsekvenser lokalt. Men det är inte acceptabelt att förstöra mer natur, så en bra dialog med lokala grupper är nödvändigt för att skapa hållbara energilösningar.
Vi behöver förstå vad acceptans är för att navigera i de stora förändringar vi har framför oss.
Acceptans ligger nära hjärtat av klimatproblemet.
Strukturen i klimatproblemet gör det svårt att acceptera. Det är osynligt, abstrakt, komplext, det sker gradvis och är hotfullt. Klimatkommunikation försvårar acceptans genom att prata om undergång och katastrof.
Acceptans ligger nära hjärtat av klimatpsykologi.
Att acceptera är att säga ja till en negativ lösning eller ett tillstånd. Människor fasar för, förnekar, står emot och slåss mot det som de finner oacceptabelt. Acceptans har många komponenter: tankar, känslor, behov och handling.
Acceptans ligger nära hjärtat av hur vi ser världen.
Vi jämför vad vi ser med vad vi tror. Vi accepterar likheter och avvisar olikheter. Stabila övertygelser får en föränderlig värld att verka trygg. När subjektiva åsikter blir objektiva sanningar, är människor immuna mot förändring.
Figuren visar de tre stegen mot positiva klimatåtgärder.
Självförsvar genom klimatförnekelse ger ett kortsiktigt mentalt lugn men omöjliggör långsiktig anpassning.
Acceptans ligger nära hjärtat av hur vi upplever omvärlden.
Vår hjärnas skyddssystem är utvecklat för att förstärka inre harmoni genom att justera hur vi känner för världen. Vi blockerar, ändrar eller justerar information som hotar vår emotionella balans. Självförsvar i form av klimatförnekelse ger ett kortsiktigt mentalt lugn men omöjliggör långsiktig anpassning.
Acceptans ligger nära hjärtat av personlig identitet.
När människor inte vet vad de ska tro, påverkas de av andra. När människor vet vad de ska tro, söker de sig till liktänkande människor. Klimatacceptans och förnekelse är socialt överförbara. Människors behov av identitet och tillhörighet kan vara starkare än sanningen i deras tro.
Acceptans ligger nära hjärtat av gruppidentitet.
Människor bildar grupper för att hantera utmaningarna kring klimatet. Klimatmotståndare så väl som klimatintressegrupper är sammansvetsade grupper som styrs av gemensamma åsikter och känslan av moraliskt och socialt övertag. De accepterar det som är likt och avfärdar det som är annorlunda; de gör det svårare att utveckla acceptabla klimatlösningar. Dialog mellan mogna grupper är viktig för acceptabla klimatlösningar. Energileverantörer behöver förstå varför människor avfärdar deras lösningar och skapa acceptabla lösningar.
"Effektiv klimatkommunikation kräver ömsesidig acceptans av skillnader i intresse och behov."
Acceptans ligger nära hjärtat av klimatkommunikation.
När människor känner sig öppna för nya klimatlösningar är det enkelt att kommunicera. När människor inte ser klimatbudskap som något gott kommer slagkraftiga argument slå tillbaka och öka motståndet. Djupt övertygade klimatkommunikatörer kan underminera sig själva genom att kritisera de som inte förstår, accepterar eller fogar sig. Effektiv klimatkommunikation kräver ömsesidig acceptans av skillnader i intresse och behov.
Acceptans ligger nära hjärtat av positiv klimataktion.
Acceptans är inte ett passivt läge; det är motsatsen till att ge upp. Klimatacceptans kan vara frigörande, meningsfullt och inspirera till handling. Acceptans av det negativa kan gå hand i hand med positiva förhoppningar, ideal och mål.
Acceptans ligger nära hjärtat i hållbara relationer.
Det känns naturlig att distansera oss från de oacceptabla. Det är särskilt svårt att acceptera de som försenar eller underminerar handling för klimatet. Men social distansering gör det mycket svårare att skapa gemensam framgång för våra delade klimatproblem. Acceptans av andra är nödvändigt för att röra oss framåt tillsammans.
Acceptans ligger nära hjärtat i hållbara företag.
Organisationer har mycket större fotavtryck än individer. Vissa konsekvenser är oåterkalleliga. Det finns genuint hållbara företag, men de flesta företag drivs fortfarande främst av ekonomisk hållbarhet. De offrar ett hållbart klimat och social hållbarhet. Ett balanserat fokus på människor, planeten och lönsamhet kommer att göra nya lösningar från energisektorn mer acceptabla.