Vi undersöker elektrobränslens långsiktiga potential för flyget

Vattenfall undersöker möjligheterna med syntetiska elektrobränslen, eller eSAF, som en del av ett bredare arbete för att minska utsläppen av växthusgaser i sektorer som är svåra att elektrifiera, exempelvis flyg och raffinaderiverksamhet. I framtiden skulle eSAF kunna minska utsläppen av växthusgaser under hela livscykeln jämfört med konventionellt fossilbaserat flygbränsle, beroende på faktorer som elkälla, kolkälla, produktionens effektivitet samt vilken metod som används för att beräkna utsläppen.

Förstudier och partnerskap

Tillsammans med flera industripartner har Vattenfall analyserat de tekniska och kommersiella förutsättningarna för att producera eSAF.

• HySkies-samarbetet med Shell analyserade förutsättningarna för storskalig produktion av eSAF i närheten av Forsmark. Projektet pausades 2024, då båda företagen drog slutsatsen att marknaden sannolikt kommer att utvecklas senare än väntat. Det relaterade CCU-projektet för infångande och användning av koldioxid vid värmeverk i Uppsala pausades också.
• Förstudien tillsammans med St1 undersökte möjligheterna att producera elektrobränslen och de förutsättningar som krävs i värdekedjan, inklusive möjligheter kopplade till industriella kluster på västkusten.

Insikter och framtidsutsikter

Förstudierna identifierade flera faktorer som påverkar möjligheterna till kommersiell produktion av eSAF i större skala. Några centrala förutsättningar är

• lägre kostnader för produktion av vätgas och elektrobränslen
• stabila och långsiktiga regelverk.
• tydlig och långsiktig efterfrågan från flygbranschen.

Baserat på studiernas marknadsbedömningar väntas eSAF inte få någon bredare kommersiell användning före 2030-talet. Vattenfall fortsätter att utveckla kunskap och samarbeten kring hur el och vätgas från fossilfria källor kan bidra till minskade utsläpp inom utvalda industriella tillämpningar.

Förstudie om vätgasinfrastruktur för flyget

Vätgasbaserade lösningar kan på längre sikt bidra till att minska utsläppen från delar av flygsektorn. I januari 2024 ingick Vattenfall, Airbus, SAS, Swedavia och Avinor en gränsöverskridande avsiktsförklaring för att undersöka förutsättningarna för vätgasinfrastruktur för flyget i Sverige och Norge. Studien, som omfattade fler än 50 flygplatser, analyserade bland annat:

• Tillgång till vätgas, behov av lagring och markanvändning.
• Flygplatsinfrastruktur, logistik och operativ beredskap.
• Regelverk som kan behövas för att stödja vätgasdrivna flygplan.

Studien identifierade flygplatser som skulle kunna vara aktuella för en tidig introduktion av vätgaslösningar utifrån de scenarier som analyserades. Den pekade också på möjliga tekniska utvecklingsvägar och belyste hur vätgas på sikt kan komplettera syntetiska flygbränslen i framtidens flygverksamhet.

Samtidigt visade studien att långsiktig planering är viktig. En slutsats var att flygplatser som överväger vätgasinfrastruktur kan behöva säkerställa framtida handlingsutrymme i sin planering, exempelvis genom att beakta möjliga markbehov, medan de tekniska och kommersiella förutsättningarna för vätgasdrivet flyg fortsätter att utvärderas.