Ringhals kärnkraftverk
Nyhet

Väcker HBO:s miniserie Chernobyl nya frågor?

Samtidigt som kärnkraftsdebatten har blossat upp och blivit en het fråga i Europa har HBO:s tv-serie, Chernobyl haft premiär i Sverige. Strålskyddsexperten Åsa Henning som är radiofysiker på Ringhals svarar på några av de frågor som serien ger upphov till.

HBO:s miniserie Chernobyl hade svensk premiär i början av maj. Dramaserien är skriven av Craig Mazin och i rollerna ser man bland annat Stellan Skarsgård, Emily Watson och Jared Harris. Serien skildrar en rad olika människoöden och de omfattande uppoffringar som gjordes för att rädda Europa från en ofattbar katastrof i samband med kärnkraftsolyckan den 26 april 1986 vid reaktor 4 i staden Pripjat utanför Kiev i Ukraina.

Serien har väckt många nya frågor om hur farligt det egentligen är med kärnkraft och hur vi människor påverkas av höga doser strålning? För att reda ut begreppen har vi tagit hjälp av Vattenfalls egna experter, bland annat svarar strålskyddsexperten Åsa Henning på en del av de frågor som dykt upp i samband med serien. 

Frågor om Tjernobylolyckan:

Fråga: Vad var det egentligen som hände i samband med Tjernobylolyckan?

Svar: Tjernobyls ingenjörer inledde ett experiment i reaktor fyra. Syftet var att undersöka om kylsystemet kunde drivas enbart med kraft från reaktorn om den externa kraftförsörjningen skulle fallera. För att utföra testet sattes ett antal säkerhetssystem ur funktion. Planen var att sänka effekten till cirka 30 % men effekten sjönk mycket lägre än beräknat och när man försökte öka effekten igen – genom att bl.a. sätta ytterligare säkerhetssystem ur funktion – blev systemet instabilt. Klockan 01:23 på natten till den 26 april steg effekten plötsligt dramatiskt till upp emot hundra gånger den normala. Försök gjordes att nödstoppa reaktorn men styrstavarna gjorde inte längre någon nytta och reaktorn exploderade. Eftersom det saknades reaktorinneslutning sprängdes taket på byggnaden och fragment av reaktorhärden sköts upp i atmosfären och spreds över stora delar av Europa och norra halvklotet, inte minst över Skandinavien. Först efter tio dagar kunde insatsstyrkan släcka branden som uppstod i reaktorns grafitblock som omgärdade härden.


Fråga: I serien vet inte de som jobbar i kontrollrummet om att härden har exploderat, stämmer det?

Svar: Dosimetrarna vid kontrollrummet saknade batterier, eller var för klena för att mäta de extrema strålningsnivåerna. Reaktorchefen Aleksander Akimov antog därför att reaktorn fortfarande var intakt.

 
Fråga: Hur många dog i Tjernobylolyckan?

Svar: Vi kommer aldrig med säkerhet kunna besvara frågan om hur många liv Tjernobyl skördade. Exakta siffror är därmed svårt att kommunicera eftersom de medicinska och vetenskapliga grunderna för sådana prognoser skiljer sig avsevärt och är svåra att tolka. I detta fall har vi lutat oss mot uppgifter som är hämtade från ett mycket omfattande dokumentations- och utredningsarbete som tagits fram av FN-organen UNSCEAR (UN Scientific Committee on the Effects of Atomic Radiation), WHO (World Health Organisation) och IAEA (International Atomic Energy Agency) samt från ICRP, (International Commission on Radiological Protection). Enligt dessa organ är det känt att två kärnkraftarbetare dog till följd av själva explosionen och att 28 brandmän och räddningsarbetare dog till följd av akut strålsjuka inom 3 månader. Det har också konstaterats att cirka 15 barn dog till följd av sköldkörtelcancer.

 
Fråga: Skulle en liknande olycka som Tjernobyl kunna inträffa i Sverige?

Svar: Tjernobyls kärnkraftverk hade en fundamentalt annorlunda konstruktion jämfört med västerländska kommersiella reaktorer. Den kraftiga ökning av reaktorns effekt som skedde i Tjernobyl i samband med olycksförloppet skulle med västerländska konstruktioner istället lett till att effekten minskat, inte ökat. Det är ett av skälen till konstaterandet att en olycka av Tjernobyltyp helt enkelt inte kan inträffa i ett svenskt kärnkraftverk. Att genomföra ett test enligt samma premisser som skedde vid Tjernobyl 1986 vore dessutom otänkbart.


Fråga: Hur påverkades Sverige av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl?

Svar: Tjernobyl påverkade Sverige främst genom att radionuklider spreds beroende på väder och vind, bland annat i mellersta Norrland och Uppland. Det påverkade renbete och rennäring. Tjernobyl har påverkat all kärnkraftsverksamhet internationellt. Begreppet säkerhetskultur är ett resultat av Tjernobyl. Säkerhetskultur handlar om hur människor agerar i olika situationer. Det är ett brett begrepp som handlar om värderingar, föreställningar, attityder, kunskaper och beteenden. I Sverige formade KSU, Kärnkraftsäkerhet och utbildning AB, inom kärnkraftsindustrin en särskild Analysgrupp för att sammanställa och erbjuda sakinformation om kärnkraftsdrift. KSU bildades 1972 för att driva industrigemensam utbildning liksom kärnkraftssimulatorer.


Fråga: Efter Tjernobyl och Fukushima – finns det anledning att vara rädd för kärnkraften?

Svar: Nej, säkerhet är alltid högsta prioritet vid kärnkraftsdrift och säkerhetskraven på svenska kärnkraftverk är höga. Verksamhetens främsta prioritering är att skydda allmänhet, medarbetare och miljön. Säkerhetsarbetet är först och främst förebyggande, det vill säga att se till att fel inte kan uppstå i driften. Kärnkraftverken är konstruerade för att begränsa konsekvenserna av eventuella misstag. Flera av varandra oberoende tekniska system hindrar att mänskliga fel leder till olyckor. Dessutom finns skyddsbarriärer och exempelvis extra haverifilter för att hejda utsläpp av radioaktivt material. Vi har även omfattande interna rutiner för uppföljning och kontroll.

Anläggningar konstrueras utefter deras förmåga till djupförsvar. Kärnkraftsverksamhet granskas också av oberoende myndigheter, främst Strålsäkerhetsmyndigheten men även genom internationella granskningar och genom egengranskning. Det internationella atomenergiorganet IAEA upprättar internationella riktlinjer och utövar tillsyn. Internationell kärnkraft är en ständigt lärande verksamhet där man hela tiden utbyter erfarenheter mellan länder och myndigheter liksom mellan företag i industri  exempelvis i World Nuclear Association, WNA, och World Association of Nuclear Operators, WANO och genom andra kärntekniska organisationer. Organisationen WANO bildades just till följd av Tjernobyl av kärnkraftverksoperatörer världen över, med målet att höja säkerheten hos alla verk genom granskningar, samarbete och utbyte av erfarenheter.

Frågor om strålning:

Fråga: Vad är egentligen akut strålsjuka och hur påverkas vi människor av det?

Svar: Om en person utsätts för extremt höga stråldoser (>1000 mSv)  under en mycket kort tid, kan man drabbas av akut strålsjuka. Kroppen kan då reagera med symtom som kräkning eller medvetslöshet. Även hudförändringar kan förekomma. Det som händer vid akut strålsjuka är att cellerna i livsviktiga organ slutar fungera. Akut strålsjuka behöver inte vara dödlig, det beror på hur mycket strålning man utsätts för. Snabb läkarvård är effektivt men utsätts man för över 10 000 mSv så dör man.

Fråga: I serien används begreppet ”röntgen”, vad är det för enhet och stämmer det att man uppmätte så höga värden i Tjernobyl?

Svar: Röntgen (R) är en gammal enhet som i princip inte används längre. I dag pratar vi istället om absorberad dos och använder enheten Gray (Gy). Den absorberade dosen anger hur mycket energi, från strålningen som deponeras i kroppen. Men för att kunna säga något om hur farlig bestrålningen är för kroppen dvs vilken effekt den får, behöver vi omvandla den absorberade dosen (Gy) till en stråldos (mSv). Om man utsätts för 1 R motsvarar det ungefär en stråldos på 10 mSv till kroppen. I serien pratar de om ”nivåer” (dvs dosrater = stråldos per tidsenhet) på 3.6 R per timme och sedan >200 R/timme som mättes upp i reaktorbyggnaden. Någon gång nämns  även 1 000 R/timma. Dessa värden skulle alltså motsvara ungefär 36 mSv/timme, >2 000 mSv/timme samt slutligen 10 000  mSv/ timme. De höga värdena som uppmättes i serien är inte orimliga. Det är viktigt att komma ihåg att det är dosrater som anges. Det betyder att den som vistas 1 minut på ett ställe med en dosrat på 2 000 mSv/timme, får en stråldos på drygt 30 mSv (2000 mSv /60).

Fråga: Vilka områden runt Tjernobyl evakuerades och hur höga stråldoser fick människorna i de närliggande områdena?

Svar: Boende i staden Pripyat, cirka 3 kilometer därifrån, evakuerades efter 1,5 dygn. Efter ytterligare dagar och veckor hade man evakuerat alla boende inom 30 kilometer från Tjernobyl, totalt cirka 150 000 människor. I efterhand har man gjort beräkningar på att de evakuerade i genomsnitt fick cirka 20 mSv i stråldos, några fick mer än 100 mSv. Utöver detta tillkom en stråldos på grund av intag av radioaktivt jod via luft och mat.

Fråga: Varför ska man ta jodtabletter vid en kärnkraftsolycka och delade man ut sådana vid Tjernobyl-olyckan? 

Svar: Vid en kärnkraftsolycka kan radioaktiv jod spridas i kärnkraftverkets omgivning. Vid inandning av radioaktiv jod koncentreras den i sköldkörteln och utsätter körteln för bestrålning och ger en ökad cancerrisk. Barn är mest känsliga. Radioaktiv jod kan också komma in i människokroppen genom mjölk eller annan föda. Genom att ta jodtabletter – innan vi utsätts för radioaktiv jod – mättas sköldkörteln med vanlig jod och hindrar körteln från att ta upp det radioaktiva jodet från ett utsläpp. Det uppges att cirka 5 miljoner tabletter delades ut i samband med Tjernobyl men med varierande effekt. Generellt delades de ut för sent och man nådde heller inte alla riskgrupper.  Dock lyckades lokala medicinska experter se till att merparten av befolkningen i Pripyat fick jodtabletter, liksom räddningsarbetarna.

Fråga: Stämmer det att fallen av sköldkörtelcancer ökade efter kärnkraftsolyckan och att det framförallt var barn som drabbades?

Svar: Ja, det stämmer. Tusentals barn drabbades av sköldkörtelcancer varav 15 dog till följd av olyckan. Som tur är har sköldkörtelcancer en låg dödlighet hos barn. Viktigt att poängtera är att alla undersökningar bland barn födda efter 1986 visar på normal nivå (1 fall per 1000 000 barn) av sköldkörtelcancer. Den radioaktiva joden som orsakar sköldkörtelcancer ”överlever” nämligen endast några månader, detta innebär att endast de barn som levde under själva olyckan eller föddes strax därefter riskerade att drabbas. Utöver sköldkörtelcancer har inga andra cancerformer hittills kunnat knytas till olyckan.

Fråga: Kan fåglar verkligen dö av strålning?

Svar: Ja, även djur dör vid hög dos av strålning.


Fråga: Varför ser skogen i serien brun ut?

Svar: Det är möjligt att serien ger en bild av ”Den röda skogen” som fick sitt namn av den rödbruna färg som tallarna fick efter att de dog av höga strålningsnivåer efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. Detta berodde på de radioaktiva partiklar som föll ned på träden och  marken och vars strålning ledde till ökad dödlighet både hos växter och djur inom de närmaste 30 km från olycksplatsen. Efter katastrofen skövlades skogen och träden grävdes ner. Röda skogen är i dag ett av de mest förorenade områdena i världen.

Text: Anna Wallrud, stf Presschef Ringhals

Se även

EcoVadis Gold-klassificeringsikon
Pressmeddelande
2019-12-12

Vattenfall behåller guldnivå för hållbarhetsarbete

Vattenfalls hållbarhetsarbete har återigen visat sig hålla högsta klass och når klart bätt...

Pressmeddelande
Hydrogen Europe logotyp

Tre frågor till Oliver Weinmann, ny styrelseledamot i Hydrogen Europe.

Nyhet
Fotograf vid en havsbaserad vindkraftpark. Foto: Kate Drouet

Mediebank

Sök och ladda ned bilder.