Vindkraft förlänger säsongen för tångodlare

Tång och alger har länge varit en uppskattad ingrediens i asiatisk matlagning – kanske mest känt i sushi och andra japanska delikatesser. Europa och andra delar av världen ligger fortfarande efter, men det är på väg att ändras.

Europa står idag bara för en liten del av världsproduktionen, så potentialen är enorm. Koalitionen Seaweed for Europe uppskattar att den europeiska efterfrågan på alger och tång kan öka från cirka 270 000 ton 2019 till 8 miljoner ton 2030 med ett värde på 9 miljarder euro. 

Förutom att skapa tiotusentals arbetstillfällen skulle odling av alger och tång också bidra till att avlägsna stora mängder fosfor och kväve från europeiska hav varje år, minska koldioxidutsläppen med upp till 5,4 miljoner ton per år och minska trycket på den landbaserade livsmedelsproduktionen.

Dansk pionjär

En av de odlare som hjälper till att driva på denna förändring är Mads Hecter, ägare till Kerteminde Seafarm i Danmark. Han startade sitt företag 2018 och har ett odlingsområde på 19 hektar i Kertemindebukten på Fyns östkust.

– När jag började var jag en av de första odlarna i Danmark. Nu finns det ett växande intresse för regenerativ havs

odling, och fler företag har startats för att odla tång. Det finns till exempel fiskare som vill kombinera sitt fiske med tångodling, berättar han.

Branschen är fortfarande i sin linda och delar av värdekedjan saknas fortfarande – till exempel bra anläggningar i Danmark för torkning av tång. En annan kritisk brist är avsaknaden av anläggningar som kan förädla råvaran till högvärdiga sammansättningar för livsmedel, djurfoder, kosmetika och biobaserade material. Så länge dessa saknas förblir en stor del av råvarans potential outnyttjad. Att täppa till sådana hål i värdekedjan behöver prioriteras för att bygga upp en hållbar verksamhet. Tydligare regelverk och förenklade tillståndsprocesser är också viktigt för tillväxt.

Odling till havs är utan tvekan smart. Det kräver varken sötvatten eller gödningsmedel, slutprodukten är näringsrik och välsmakande och kan dessutom användas till annat än livsmedel, bland annat biobaserade kemikalier och till läkemedelsindustrin. Dessutom är odlingen bra för havsmiljön, eftersom den minskar försurningen genom att avlägsna kol från vattnet och minskar övergödningen genom att ta upp näringsämnen. Den kan också förbättra den biologiska mångfalden i havet genom att erbjuda livsmiljöer för fiskar och ryggradslösa djur.

– Jag tror att det kan ta ytterligare fem till tio år att utveckla en hållbar tångproduktion här, säger Mads Hecter. Men på kort sikt tror jag inte att livsmedel för människor kommer att vara det huvudsakliga produktområdet i vår del av världen, det kommer ta lång tid att ändra våra vanor och att få livsmedelsindustrin att utveckla produkterna. Men tång kan vara en råvara för så många användningsområden inom andra branscher. Därför är bioraffinaderiprocesser för tången avgörande för att utvinna högvärdiga produkter och samtidigt öka marknadspotentialen.

Tångodling och vindkraftpark i ett

EU har höga förväntningar på tångodling och finansierar flera projekt genom innovationsfonden Horizon Europe. Mads Hecters företag Kerteminde Seafarm ingår i WIN@sea, ett projekt där bland annat Århus universitet deltar i samarbete med energiföretaget Vattenfall. Syftet är att testa och utveckla metoder för att odla tång och musslor på linor i vindkraftparker. 

Det finns nämligen flera tydliga fördelar med att flytta odlingen till djupare vatten, säger Mads Hecter:

– I grunda kustvatten kommer näringsämnena främst från land. Under vintern sköljer regnet ut dessa näringsämnen i havet, vilket gynnar tångtillväxten vid kusten. Men med tiden förbrukas de näringsämnena och på våren, när nederbörden minskar och solljuset ökar, är näringsnivåerna låga och tångtillväxten avtar, förklarar han.

Längre ut till havs däremot, till exempel i anslutning till Vattenfalls danska vindkraftpark Vesterhav, finns det mer naturliga näringsämnen i vattnet, vilket innebär att nivåerna är mer stabila där, inte minst på våren:

– Det innebär att vi kan förlänga odlingsperioden med mellan en och två månader. En annan fördel är att vi kan dra nytta av Vattenfalls servicetekniker i vindkraftparken. När de besöker turbinerna för servicearbete kan de till exempel samtidigt passa på att kontrollera våra odlingslinor. Vi har samma mål när det gäller hållbar produktion av kraft och livsmedel.

Hollywood hjälper till att sätta tångodling i rampljuset

Sommaren och hösten 2025 är tångodling i strålkastarljuset. I augusti lanserade Vattenfall en stor kampanj om fördelarna med att kombinera vindkraft och tångodling. Kampanjen, som frontas av den ikoniska skådespelaren och socialrättsaktivisten Samuel L. Jackson, kan förhoppningsvis ge välbehövlig uppmärksamhet åt de möjligheter som skulle kunna uppstå om fler havsbaserade vindkraftparker längs Europas kuster även användes för tångodling.

– Mina förhoppningar är att kampanjen ska sprida budskapet om de stora fördelar och möjligheter som tångodling kan medföra, och att det bidrar till att engagera branschen och öka intresset för tångprodukter. För mitt eget företag skulle det vara fantastiskt om uppmärksamheten till exempel kunde resultera i nya samarbeten och kunder.